Sök:

Sökresultat:

18360 Uppsatser om Grundskoland tidigare ćr - Sida 9 av 1224

JÀmförande av Genesis Single och kliniska test : Muskelstyrka hos individer med tidigare ACL-skada

Inom sjukgymnastiken anvÀnds mÀtning av muskelstyrka för att utvÀrdera och planera rehabiliteringsperioder. Isokinetiska dynamometrar och one repetition maximum (1RM) Àr tvÄ vanliga metoder för att mÀta muskelstyrka. Efter en skada pÄ frÀmre korsbandet (ACL) sker en muskelatrofi av bland annat mm. quadriceps och hamstringsmuskulaturen och det Àr dÀrför viktigt att kunna utvÀrdera dessa muskler. Genesis Single Àr en ny trÀnings- och utvÀrderingsmaskin pÄ vilken inga tidigare studier gjorts.

Vi mot Dem : - En kritisk diskursanalys av svenska nyhetsmediers rapportering av ubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd 2014. Kandidatuppsats,

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Matematikpraktiker i förskolan : En diskursanalys

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial frÄn den intervjustudie vi sjÀlva har utfört. Vi har frÄgat oss huruvida lÀst litteratur och tidigare forskning ger en rÀttvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde dÀrför en jÀmförelse mellan resultaten i vÄra bÄda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollÀrare har vi, tillsammans med förskollÀrarna, Àven tittat pÄ den matematiska miljön och dokument.

Glödande gestaltning: : En fallstudie pÄ Aftonbladets och Dagens Nyheters gestaltning av skogsbranden

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

SAMEVOLUTION AV ARTIFICIELLTNEURALT NÄTVERK FÖR ATTEVALUERA SPELTILLSTÅND

Detta arbete undersöker tvÄ tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest pÄ i arbetet Àr ett artificiellt neuralt nÀtverk som evolveras med hjÀlp av samevolution. Tekniken Àr utformad för att inte behöva nÄgon tidigare mÀnsklig expertis. Den andra tekniken anvÀnder heuristiker och mÀnsklig expertis för att fÄ fram evalueringsfunktionen. Spelet som anvÀnds för att testa teknikerna Àr Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Missbrukets diskurser : en kvalitativ diskursanalys av tre arbetsomrÄden

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

?Det Àr ju naturligt inbyggt i systemet?. Tre pedagogers uppfattningar kring Àmnesintegrering av engelska i de tidigare skolÄren

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som rÄder gÀllandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar Àven forskning kring de nÄgra av de faktorersom pÄverkar Àmnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolÄren, uppfattarÀmnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju dÄ jag ville erbjuda de lÀrare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lÀrare pÄ tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar Àmnesintegrering av engelska, vilkaÀmnen de anser bÀst kan integreras med engelska och, faktorer de menar pÄverkaranvÀndandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ÀmnesintegreringpÄverkar deras anvÀndning av detta i klassrummet..

"Mirror Mirror on the wall, who?s the fairest of them all?" : En genusstudie av sagan om Snövit och dess filmadaptioner

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

LÀs- och skrivinlÀrning- Pedagogers arbete med sprÄkutveckling i grundskolans tidigare Är

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur tre pedagoger arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning för de yngre barnen. FrÄgestÀllningarna jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan pedagoger arbeta med lÀs- och skrivinlÀrningen i grundskolans tidigare Är? Hur anser pedagogerna att deras arbetssÀtt pÄverkar undervisningen? I undersökning kan man tydligt se att pedagogerna Àr positiva till den analytiska inlÀrningsmetoden och det Àr den som ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Man ser Àven att pedagogerna vÀljer arbetsmetoder för att möta det enskilda barnet utifrÄn var det ligger i sin lÀs- och skrivutveckling sÄ att alla barn ska lÀra..

ÖvergĂ„ngen till IFRS : Konsekvenser

Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder innebÀr att alla börsnoterade bolag i medlemslÀnderna mÄste tillÀmpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning frÄn och med 2005.Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebÀra olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergÄngen att innebÀra vissa vÀsentliga skillnader mot tidigare sÀtt att redovisa.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebÀr jÀmfört med tidigare sÀtt att redovisa enligt RR för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sÀttet att redovisa ger upphov till.Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.Slutsats: De vÀsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jÀmfört med tidigare sÀtt att redovisa Àr vÀrdering till verkligt vÀrde samt att goodwill inte lÀngre fÄr skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergÄngen till IFRS Àr i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser Àr i första hand merarbete för berörda bolag..

Snabba ryck : Hur pass effektiv kan jag vara?

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli Ànnu mer effektiv. Under nÀstan tvÄ mÄnader skrev jag tre lÄtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken lÄtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig sjÀlv tydliga tidsgrÀnser och anvÀnda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik Àn vad jag nÄgonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rÀtt verktyg sÄ kan jag producera betydligt mer material Àn vad jag tidigare hade vÄgat tro..

De skola deltaga : En undersökning om personalens deltagande under organisationsförÀndringar pÄ en skola

OrganisationsförÀndringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat pÄ att framgÄngsrika förÀndringsarbeten mÄste innefatta en större del av företagens anstÀllda. Den hÀr undersökningen handlar om att genom en fallstudie pÄ en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anstÀllda inte deltar mer aktivt i organisationsförÀndringar.I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anstÀllda. Intervjuerna sammanstÀlls och analyseras utifrÄn tio pÄstÄenden vilka Àr baserade pÄ tidigare forskning om strukturella, relationella och samhÀlleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförÀndringar.Undersökningens resultat visar pÄ att sex av tio pÄstÄenden inte stÀmmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anstÀllda uppfattar dessa pÄstÄenden. En möjlig förklaring till detta Àr att undersökningen till skillnad frÄn tidigare kvantitativ forskning har visat pÄ att pÄstÄendena Àr en förenkling av verkligheten och inte gÄr att generalisera till den undersökta skolans organisation..

FrÄn Size Zero till Size Hero? : En semiotisk analys av kvinnor och kvinnlighet i Veckorevyn

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

SamhÀllsrelaterad undervisning i naturvetenskap - kvalitativa intervjuer med NO-lÀrare i grundskolans tidigare Är

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Kompetens och undervisning i matematik : En studie i hur klasslÀrare för de tidigare Ären beskriver sin kunskap och undervisning i matematik i relation till sin utbildning.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->