SammanfattningSyftet med föreliggande arbete Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig sjÀlv och sin situation i skolan vid de olika tillfÀllena och hur förÀndras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstÄr och uttrycker Alice sig sjÀlv och sin identitet?   Hur hanterar och förstÄr Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstÄr och förklarar hon sina problem?   Hur förstÄr och pÄverkas hon av skolans berÀttelse om henne?För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfÀllen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrÄn aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framtrÀder nÄgra generella drag och aspekter sÀrskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under Ärskurs tvÄ tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina kÀnslor medan hon under senare Är strÀvar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strÀvan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, bÄde fysiskt och verbalt som syns under tidigare Är senare nÀst intill försvunnit.

Syftet med vÄrt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska Àmnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjÀrnan. Vi ville undersöka rektorernas syn pÄ balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska Àmnen, samt hur de ser pÄ elevers kunskapsinlÀrning. Vi anvÀnde oss av litteraturstudier och enkÀtfrÄgor i vÄrt arbete. Vi har Àven följt mediadebatten för att kunna spegla samhÀllets syn pÄ skolfrÄgor inom Àmnet. En enkÀtundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del.

MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur nÄgra specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömÀssiga förutsÀttningar för inlÀrning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur sÀger specialpedagogerna att skolan skapar förutsÀttningar och ÄtgÀrder för lÀrande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framtrÀder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr resultaten grundar sig i intervjuer frÄn en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsÀrskolan, 7 specialpedagoger frÄn grundsÀrskolan och en rektor frÄn en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrÄn sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

I studien undersöks hur anvĂ€ndbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. Ă€r för att elever i grundskolan ska fĂ„ möjlighet att nĂ„ upp till de kunskapskrav som presenteras som mĂ„l i kursplanen, vilket stöd det ger lĂ€rarna att ge förutsĂ€ttningar för detta samt vilket resultatet blir av anvĂ€ndningen. Syftet Ă€r att validera anvĂ€ndningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrÄgan om vi ville Äta oss uppdraget att förbÀttra OvanÄkers kommuns Ärsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra Àmne för en C-uppsats. Vi insÄg dock rÀtt snart att en mall inte Àr lÀmplig för en Ärsredovisning eftersom det lÄser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istÀllet att Ärsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.VÄrt primÀra syfte, att skapa en ökad förstÄelse för vikten av kommunala Ärsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar pÄ de problemstÀllningar vi har formulerat. En problemstÀllning var att definiera ?mÄlgrupp? och ?förbÀttra?.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Studien syftar till att fÄ en insyn i hur tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige vÀljer att hantera Àmnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklÀrare och en rektor pÄ vardera skola genomförts. Studien utgÄr frÄn teorier som handlar om de kulturella förÀndringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lÀrarnas och rektorernas syn pÄ hur musikÀmnet kan legitimeras; hur de tycker att Àmnets status Àr pÄ skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för Àmnet. MusikÀmnet legitimeras bland annat utifrÄn dess betydande roll för hela skolans sammanhÄllning och att Àmnet kan ha en terapeutisk funktion och stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna sprÄk. Studien har bedrivits i tvÄ stÀder i södra Sverige, varav den ena staden Àr dubbelt sÄ stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsomrÄde som endast strÀcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsomrÄde delvis bestÄende av landsbygd. Arbetet Àr betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks vÀlja bort ett extra sprÄk. Det Àr av stor vikt att försöka ta reda pÄ om eleverna redan i Äk 7 nÄtts av budskapet att ?det lönar sig att lÀsa sprÄk?, eftersom frÄn och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoÀng att ges vid ansökan till högskolor.

Detta arbete görs inom lÀrarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad Àmnesundersökning. I vÄrt fall vill vi fÄ kunskap hur nÄgra pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskÀmnet för att elevers förmÄga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning Àr ett försök att koppla nÄgra lÀrares arbetsmetoder i omrÄdet tala till en sÀrskild arbetsgÄng inom retoriken.  I fem intervjuer stÀlldes frÄgor till lÀrare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhÄllande till den muntliga redovisningen. Vi frÄgade Àven om vilka strategier de anvÀnder för att fÄ elever att utveckla sin förmÄga inom omrÄdet tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrÄn de kategorier som retorikens partesmodell innehÄller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgÄngen i respondenternas arbetssÀtt.

I den hÀr undersökningen kartlÀggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lÀrare mellan Ärskurs 3 upp till andra Äret pÄ gymnasiet för att kunna jÀmföra talartidsfördelningen vid olika tillfÀllen. Mina resultat stÀlls ocksÄ mot tidigare forskning för att se om det skett nÄgon förÀndring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att anvÀnda mig av Conversation Analysis (CA).