Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen..

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning är att ta reda på hur idrotten har förändrats i läroplanen från 1962 till 2011 och studien tar även upp hur läroplanerna har utvecklats ur ett samhällsperspektiv. Studien visar att ämnet idrott har genomgått en tydlig förändring och att skid- och skridkoåkningen har försvunnit ur läroplanen sakta men säkert. I resultatdelen tas det även upp hur samhället har haft en bidragande faktor till läroplanens utformning. Metoden till arbetet är en litteraturgranskning där läroplanerna sätter grunden för studien. För att stärka resultatdelen så har även en innehållsanalys använts för att förtydliga skid- och skridskoåkningens förändring..

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet..

BakgrundEfter att ha tagit del av att särskoleinskrivningarna ökat de senaste åren ville vi ta reda på vad denna ökning beror på. Då det visat sig att det är eleverna i grundsärskolan, i synnerhet deelever som befinner sig i gränszonen mellan grundskola och särskola, som ökat ville vi titta närmare på denna problematik.SyfteSyftet med vår undersökning var att kritiskt granska särskoleinskrivningsrutinerna med sär-skilt fokus på de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan. Våra frågeställningar var:På vilka grunder skrivs en elev in i särskolan?Vem har makten att besluta om elevens framtid?Hur ser pedagoger och psykologer ute i verksamheten på problematiken kring de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan?MetodVår undersökning bestod av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen granskade vi kommunens särskoleinskrivningsrutiner och vad som sägs i styrdokumenten om vilka ele-ver som tillhör särskolans elevgrupp.

I denna studie undersöker vi tre musiklärares syn på interpretation i en pop/rock-orienterad ensemblemiljö. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av verksamma ensemblelärare i gymnasieskola samt högskola.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna är eniga om att interpretation är viktigt, oavsett vilket instrument lärarna spelar eller vilken genrepraxis de följer. Däremot skiljer sig metoderna åt när lärarna interpreterar beroende på instrument och sammanhang. I resultatet reflekterar de intervjuade lärarna över vad interpretation innebär och beskriver olika tillvägagångssätt för att implementera detta i undervisningen..

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar. Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever.

Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare reflekterar över sin kunskapssyn i miljöundervisningen och hur deras kunskapssyn påverkar undervisningen i klassrummet. I mina undersökningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där lärarnas kunskapssyn gestaltas samt observationer för att undersöka hur lärarnas kunskapssyn praktiseras i klassrummet. Av de framkomna resultaten kan man se att de observerade lärarna framförallt jobbar med sin miljöundervisning utifrån en normerande kunskapssyn som ofta utgår från läromedelsstyrda arbetsmetoder som i sin tur applicerar värderande åsikter på eleverna. I mina slutsatser kommer jag bland annat fram till att geografiutbildade lärare behövs för att erbjuda eleverna en handlingsberedande kunskapssyn om hållbar utveckling..

Syfte: Undersöka om det finns en förändring över tid när det kommer till fokus på skolans tudelade uppdrag: medborgar- och kunskapsuppdraget.Metod: En kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av de tre senaste läroplanerna (Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11). Till hjälp används två idealtyper, vilka är skolans båda uppdrag. Den kvalitativa delen undersöker hur dessa formuleras, medan den kvantitativa räknar relaterade nyckelord.Resultat: Studien lyckas inte visa upp att det finns några särskilda skillnader av fokus i läroplanerna när det kommet till skolans tudelade uppdrag över tid. Gemensam för alla läroplanerna, och för båda uppdragen, är att de har ökat i såväl kvalitativ beskrivning och kvantitet..

Arbetet handlar om hur bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som främst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jämföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som delats ut på en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fått värdera betydelsen av ett antal påståenden rörande vad som motiverar dem i kärnämnet matematik. Resultatet av enkäten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad är överens om vilka de främsta motivationsfaktorerna är. Av resultatet framgår det också att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

SammanfattningSyftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj.Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten.