Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anstÀllningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jÀmförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehÄll. LikasÄ att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehÄll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktÀriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anstÀllningsförhÄllanden samt att den anstÀllde fÄ betalt för övertid om denne arbetar mer timmar Àn kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anstÀlld, som inte bara Àr utav ekonomiskt fokus utan Àven relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten sÄsom karriÀr- och utvecklingsmöjligheter.

This study examined the psychological processes of autonomic arousal and distress, erroneous beliefs about sleep, worry about sleep, selective attention and monitoring and safety behaviours related to sleep, on the subject of daytime impairments associated with insomnia. The psychological processes were evaluated against as follows: sleep measures, anxiety, depression, medical disease and the use of medications. The measure daytime impairments complied with the established research diagnostic criteria. A correlation analysis indicated that psychological process, anxiety, depression and one of the sleep measures are associated with daytime impairments. The results of a multiple regression analysis proved that only erroneous beliefs about sleep, worry about sleep and safety behaviours related to sleep are linked to daytime impairments associated with insomnia.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

Mobbning i arbetslivet Àr ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket berÀknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade Är 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillÀmpade ÄtgÀrder mot mobbning pÄ arbetsplatser, med fokus pÄ respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat pÄverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. NÄgra faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet Àr ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i tvÄ olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jÀmfördes de tvÄ teamen med varandra och resultatet visade bÄde likheter och skillnader mellan teamen.

I dagens samhÀlle riktas fokus pÄ individens vÀlbefinnande och olika metoder för att uppnÄ detta sÄvÀl privat som inom yrkeslivet. Emotionell intelligens (EI) har genom tidigare forskningsresultat visat sig ha ett positivt samband med livstillfredstÀllelse, vilket Àr en komponent i individens subjektiva vÀlbefinnande (SWB). Denna studie syftade till att utforska relationen mellan EI och livstillfredstÀllelse med hÀnsyn till demografiska bakgrundsvariabler som Älder, kön, etnicitet, studietid och civilstÄnd. Deltagare var 101 högskolestudenter inom vÄrdande, pedagogiska, sociologiska och psykologiska studieinriktningar. Deltagarna besvarade sjÀlvskattningsskalor utifrÄn instrument om EI (TMMS) och livstillfredstÀllelse (SWLS).

Titel: Att stÄ i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar.Författare: Lotta Nilsson Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige bÄde som nyanlÀnda och efter utflytt frÄn HVB-hem. Det har ocksÄ varit att jÀmföra deras behov med de tÀnkta behov som formar mottagandet i Sverige.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga mÀn frÄn Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare pÄ LÀnsstyrelsen och lÀrare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar pÄ att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och lÀngtan efter familjen i hemlandet Àr nÄgot som förenar samtliga. Vad som ocksÄ blir tydligt Àr hur olika behov pÄverkar individens val och förmÄga till koncentration och fokus.

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor mellan 15-24 Är och det Àr cirka en % av vÀrldens befolkning som drabbas varje Är. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvÄrdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förstÄelse. Detta kan resultera i att flickorna kÀnner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjÀlpa dem att tillfriskna.

Livmoderhalscancer pÄverkar de drabbade kvinnorna och deras nÀrstÄende. Att inom sjukvÄrden samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svÄrt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och kÀnna sig otillrÀcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att kÀnna behov av nÀrhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid bistÄndsbedömning av en Àldreboendeansökan. VÄra frÄgestÀllningar berör det som sker i stadsdelarna vid bistÄndsbedömningen av en Àldre-boendeansökan utifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur uppfattas den Àldres behov?? Hur tillÀmpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsÀttningarna?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgÄtt frÄn en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju bistÄndshand-lÀggare frÄn fyra olika stadsdelar.

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmÄgan hos kvinnan som genomgÄr operationen och samtidigt förÀndras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men pÄverkar ocksÄ hennes partner. DÄ det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och Ànnu mindre forskning kring mannens, Àr syftet med den hÀr studien att belysa kvinnors och mÀns upplevelse av hysterektomi. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades och anvÀndes genom att sammanstÀlla resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osÀker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare uppfattar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelÀrare beskriver sitt förhÄllningssÀtt samt vilka faktorer som kan pÄverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt material med hjÀlp av frÄgestÀllningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd dominerar. Vi kan Àven se att respondenterna har svÄrt att definiera begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd.