Arbetsmarknaden och sÄledes anstÀllningsrelationen har under de senaste Ären genomgÄtt en kraftig förÀndring. Ett resultat till följd av detta Àr ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var dÀrför att, med utgÄngspunkt frÄn teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förvÀntningar inom anstÀllningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förvÀntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom sÀljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade pÄ förvÀntningars gestaltande i form av hÄrda och mjuka förvÀntningar.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan mÀnniskors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsstÀllas samt hur mÄlsÀttningar och sjÀlvbestÀmmande motivationsprofil pÄverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionÀrer (m = 45 Är) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkÀtundersökning med mÀtinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre mÄlsÀttningar har ett positivt samband med tillfredsstÀllelse av bÄde de psykologiska behoven och anstrÀngande trÀningssnivÄ. Vidare visade resultatet att inre mÄlsÀttningar har ett positivt samband med en sjÀlvbestÀmmande motivationsprofil.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

I sjuksköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete krĂ€vs kunskap om hĂ€lsorisker och förmĂ„ga att se till patientens behov, sĂ„vĂ€l de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma Ă€r idag ett av samhĂ€llets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering pĂ„verkas av en rad olika faktorer. För att övergĂ„ till den hĂ€lsosamma livsstil som krĂ€vs för en varaktig viktnedgĂ„ng, behövs en beteendeförĂ€ndring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer pĂ„verkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgĂ„ng.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och Ätta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primÀra konsekvenser dÀr psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundÀra konsekvenser dÀr sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus fungerade sÀmre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jÀmfört med en population som inte har tinnitus.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare Àr viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgÄng och överlevnad pÄ marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrÄn grad av tillfredsstÀllelse av de tre grundlÀggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohÀlsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet pÄ arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkÀt skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns nÄgon skillnad i tillfredsstÀllelse av de grundlÀggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde anvÀndas som prediktor för deras sjÀlvskattade ohÀlsa.

NÀr ingen verkar kunna förklara vad som hÀnder pÄ aktiemarknaden sÀger mÄnga att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgÄngen under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som dÀrefter kom att punkteras? De flesta förÀndringar pÄ aktiemarknaden kan förklaras med hjÀlp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de vÀsentliga förÀndringarna pÄ aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större pÄverkan Àn forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svÀngningarna pÄ aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera den omvÀndelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvÀndelse presenteras. Fokus ligger pÄ svenska religiösa manipulativa sekter och jÀmförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. OmvÀndelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförÀndringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frÄgestÀllningar som uppsatsen söker besvara Àr: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger nÀr en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvÀndelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvÀndelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras frÄn de psykologiska processer som verkar genom omvÀndelseprocessen Àr initialt att de mÀnskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrÄnvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte bÄde hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i tvÄ delstudier med en enkÀtbaserad tvÀrsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket lÄg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade Àven att graden av ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde Àven till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.