Sök:

Sökresultat:

1022 Uppsatser om Grundläggande principer - Sida 45 av 69

UN Guiding Principles on Business and Human Rights utveckling som norm: En analys av Sveriges regering, Volvo och G?teborgs Stad

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Svensk domstols hantering av EU-rÀtten : domstolens skyldigheter gentemot EU och faktiska genomförande av dessa

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

StrÄlrisker och strÄldosreducering i samband med koronarangiografi

Följande examensarbete Àr en litteraturöversikt med syfte att beskriva potentiella strÄlrisker och metoder för strÄldosreducering för patienter och personal i samband med koronarangiografi. I takt med pÄgÄende forskning sker en utveckling mot allt mer avancerade undersökningar och behandlingsformer vars utförande i flera fall inkluderar röntgengenomlysning. Exempelvis frambringar koronarangiografi (kranskÀrlsröntgen) möjligheten att kartlÀgga förtrÀngningar inuti patientens blodkÀrl och fortsatt behandling med ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), kan förhindra en potentiell hjÀrtinfarkt. TidsmÀssigt lÄnga procedurer med begrÀnsad anvÀndning av adekvat strÄlskydd kan dock medföra risker sÄsom hudskador och linsgrumling (katarakt) samt sena effekter avseende genetiska skador och cancer. Kunskap och medvetenhet utgör dÀrmed nödvÀndiga faktorer för tillÀmpning av förebyggande ÄtgÀrder.

N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Miljöterapeutisk institutionsbehandling : En studie om vÀgledande behandlingsprinciper och behandlingintegritet inom ungdomsvÄrd

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik Àr en svÄrbehandlad grupp dÀr ingen specifik metod har visat sig rÄda bot pÄ hela problematiken kring ungdomen. BÀst utgÄng att behandla ungdomar med beteendeproblem Äterfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som Àr gÀllande inom verksamheten, sÄ kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen pÄ en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhÄllningssÀtt utifrÄn de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vÀgleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka behandlingsprinciper Àr vÀgledande inom verksamheten? 2.

Drivkrafter till den lokala maten : nÀtverket pÄ Bondens egen Marknad i Uppsala

I en tid dÀr allt fler smÄ lantbruk lÀggs ner till fördel för storskaliga gÄrdar har motreaktioner som Bondens egen Marknad vuxit fram. Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en samhÀllsvetenskaplig studie utförd genom kvalitativa metoder. Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som Bondens egen Marknad i Uppsala hjÀlper smÄskaliga producenter. Producenterna fÄr ta del av en mÀngd fördelar genom sin försÀljning pÄ marknaden. PÄ marknadsplatsen fÄr de direkt kundkontakt med kunden, vilket öppnar upp för nya försÀljningskanaler och ger producenten chansen att fÄ feedback pÄ sina produkter. Att vara en del av marknaden ger deras produkter en ?kvalitetsstÀmpel?.

Revisorns roll vid granskningsprocessen av goodwill

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvÀrv, nÀr köparen betalar ett överpris för förvÀrvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgÄngsposterna i bolags balansrÀkningar. Införandet av IFRS/IAS Är 2005 har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en vÀrdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift Àr att kvalitetssÀkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehÄller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jÀmfört med tidigare lagstiftning.

FörvÀrv i samband med aktieöverlÄtelser : En utredning av avdragsrÀtten för ingÄende mervÀrdesskatt

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Intellektuellt kapital - en trend?

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Ansvarsgenombrott : SĂ€rskilt om "processbolag"

Ett processbolag Àr ett bolag vars huvudsyfte Àr att driva en process Ät sin huvudman. Enligt huvudregeln i rÀttegÄngsbalken skall den förlorande parten stÄ för den vinnande partens rÀttegÄngskostnader. Vid det fall att en person anvÀnder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försÀtta bolaget i konkurs och dÀrmed undvika att betala det stora belopp som krav pÄ rÀttegÄngskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen Àr att vare sig aktieÀgare eller nÄgon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets Ätaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för nÀr undantag görs ifrÄn denna huvudprincip och man ÄlÀgger aktieÀgare eller annanmed "bestÀmmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

Direktlastningssystemen - en studie om de uteblivna investeringarna

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

En djungel av metoder och principer : Hur gör handelsföretagen?

Att varulagervÀrdering Àr viktigt hos handelsföretag beror pÄ att varulagerposten Àr en stor post i balansrÀkningen och Àven pÄverkar resultatrÀkningen via kostnad för sÄlda varor. Det Àr dÀrför av stor vikt att vÀrderingen blir sÄ korrekt som möjligt. Det finns dock flera metoder som kan tillÀmpas för att göra en varulagervÀrdering och dessutom flera redovisningsprinciper att ta i beaktande. Varulager ska vÀrderas enligt lÀgsta vÀrdes princip, det vill sÀga till det lÀgsta av anskaffningsvÀrde och nettoförsÀljningsvÀrde. AnskaffningsvÀrdet kan berÀknas pÄ olika sÀtt.

Sjuksköterskors erfarenheter av patienter som lider av Àtstörningar

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av Àtstörningar pÄ grund av att de kÀnner sig missförstÄdda av vÄrdaren vilket kan leda till ett vÄrdlidande. Sjuksköterskors arbete Àr betydelsefullt dÄ den vÄrdande relationen som hen fokuserar pÄ anses vara mer lÀkande Àn den medicinska behandlingen. En vÀletablerad kontakt mellan vÄrdpersonal och patient Àr av stor betydelse för en god omvÄrdnad och en lyckad behandling.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter som lider av Àtstörningar.Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgÄngspunkt i Evans (2002) analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte.Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vÄrdande relation, kunskap och kÀnslor.Slutsats: Relationen mellan patient och vÄrdare Àr mycket viktig men ocksÄ mycket komplext. Det Àr vÄr uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bÀsta möjliga förmÄga strÀva efter att lindra patienters lidande dÀremot Àr kunskapen om hur detta ska uppnÄs inte tillrÀckligt tydlig.

In vitro potens i förhÄllande till terapeutisk plasmakoncentration för nio etablerade lÀkemedel

Antalet lÀkemedel som lanseras pÄ marknaden har minskat under mer Àn ett decennium, vilket vÀcker frÄgan om huruvida det finns brister i de metoder och resonemang som anvÀnds vid utvecklingen av ett nytt lÀkemedel. Syftet i den hÀr litteraturstudien var att utreda delar av frÄgan kring eventuella brister med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilka in vitro potenser kan man hitta vid en litteratursökning för nÄgra pÄ marknaden etablerade humana och/eller veterinÀra lÀkemedelssubstanser? Hur förhÄller sig in vitro potensen för dessa substanser till den terapeutiska plasmakoncentrationen/det terapeutiska intervallet som har faststÀllts för dem? Vad finns det i dagslÀget för teorier kring eventuella brister i den rÄdande lÀkemedelsutvecklingsprocessen? In vitro potens-data för nio etablerade lÀkemedelssubstanser samlades in och jÀmfördes med respektive substans terapeutiska plasmakoncentration och en kvot erhölls som sedan relaterades till det resultat som presenterades i en mastersuppsats i farmaci av Fabian Göransson dÀr motsvarande kvot genererades för 150 etablerade lÀkemedelssubstanser. Det sammanvÀgda resultatet, med tyngdpunkt pÄ Fabians Göranssons resultat, visar att antagandet att den terapeutiska plasmakoncentrationen Àr minst tre gÄnger högre Àn in vitro potensen kan leda till frÀmst överestimering men ocksÄ underestimering av den terapeutiska plasmakoncentrationen och att substanser tenderar att vara mer potenta in vivo Àn in vitro. DÀrför behövs en högre grad av flexibilitet nÀr ovan nÀmnda antagande praktiseras under lÀkemedelsutvecklingsprocessen. Efter en kortare utblick över nÄgra teorier kring brister i dagens lÀkemedelsutvecklingsprocess verkar det som att lÀkemedelsindustrin behöver revidera samt ifrÄgasÀtta lÀmpligheten hos de principer som idag praktiseras inom omrÄdet. .

Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av Goodwill : sker det en kontinuerlig förbÀttring av redovisningen gÀllande upplysningskraven?

Bakgrund och problem: För att uppnÄ en mer jÀmförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB Àr en viktig förutsÀttning att tillÀmpning sker pÄ samma sÀtt och enligt samma principer för att jÀmförbarheten av redovisningen skall bli sÄ bra som möjligt. FörvÀrvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda Är 2005 genomgÄ en nedskrivningsprövning minst en gÄng per Är och inte lÀngre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gÀllande de uppskattningar som anvÀnts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom Ären dÀr resultatet visar pÄ en förbÀttring gÀllande redovisningen av upplysningskraven men Àven att det fortfarande finns en stor förbÀttringspotential.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->