Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur kursplaner anvĂ€nds av lĂ€rare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som Ă€r intressanta i sĂ€ttet att arbeta med dem. Tanken Ă€r att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare anvĂ€nder kursplanen, som Ă€r ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever pĂ„ vĂ„ra skolor i Sverige. Kursplanen Ă€r ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnĂ„ (vilka Ă€r inlagda som kursmĂ„l) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvĂ€rdig bedömning skall uppnĂ„s nĂ€r det gĂ€ller betyg nationellt i hela vĂ„rt land. Samtidigt Ă€r det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infĂ€rgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller nĂ€romrĂ„dets behov.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som lÄg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus lÄg pÄ att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrÄn argumenten blottlÀgga dess mÀnnisko- och kunskapssyn. Metoden som har anvÀnts var Carol Lee Bacchis What?s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts pÄ det material som ligger till grund för de nÀmnda lÀroplanerna.Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gÀllande gymnasieskolorna var att gymnasiet framstÀlldes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhÀllet.

MÄnga smÄföretagare sköter inte sjÀlv all sin redovisning utan köper hela denna tjÀnst eller delar av den frÄn en extern redovisningskonsult. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka hur denna information förstÄs och anvÀnds i smÄföretag. KunskapsnivÄn hos smÄföretagaren kan vara en faktor, men Àven vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sÀtt som informationen presenteras pÄ. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med smÄföretag samt en redovisningskonsult. VÄr studie visar pÄ att denna redovisningsinformation presenteras pÄ ett för dessa smÄföretag förstÄeligt och anvÀndbart sÀtt.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hÀlsocentraler med hög respektive lÄg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog frÄn tvÄ topplistplacerade hÀlsocentraler och en icke topplistplacerade hÀlsocentral i ett lÀn, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav tvÄ kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hÀlsocentralerna respektive den icke topplistade hÀlsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hÀlsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksÄr. TrycksÄr Àr vanligt förekommande hos patienter pÄ sjukhus och drabbar bÄde livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhÀllet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksÄrspreventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har anvÀnt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras pÄ 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar Àr att inspektera och bedöma huden pÄ patienterna dÄ patienter, speciellt Àldre, har svÄrigheter med att sjÀlv upptÀcka trycksÄr.

Under min praktikperiod pÄ en skola har jag sett att det finns elever som har det svÄrare Àn andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan dÄ av att försöka hjÀlpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka fÄ kunskap om vad som gör att elever som gÄr pÄ ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslÀrare ha bÀttre beredskap att hjÀlpa de elever som har det svÄrt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjÀlp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ?omdöpta? fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen.

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

MigrÀn Àr en Äterkommande, anfallsvis huvudvÀrk som rÀknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i vÀrlden. Det Àr sjuksköterskans ansvar att frÀmja hÀlsan hos patienter med migrÀn genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrÀn. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migrÀnanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar Àr bra behandlingsalternativ i det hÀlsofrÀmjande arbetet vid migrÀn, dÄ metoderna visade pÄ signifikant minskning av migrÀnanfall.

Uppsatsen undersöker hur utbud stÀmmer överens med efterfrÄgan pÄ högutbildad arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. DÀrefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott pÄ högutbildade, trots en överensstÀmmelse mellan utbud och efterfrÄgan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lÀgre utbildade grupper samt sÀnkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i Äldersgrupperna 25-44 Är respektive 45-64 Är visar det sig att överutbuds-tendenserna frÀmst Äterfinns bland de yngre.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svÄrareatt fÄ ett jobb. LÀsÄret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som Àr obehörig Àr Individuella programmet ett alternativ, dÀr elever under ettÄr kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som gÄr ett Är pÄ det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar pÄ ett nationellt program i högre grad Àn andra, görstudieavbrott.

SAMMANFATTNING                                                                                             Syftet med interventionsstudien var att undersöka om ROAG (revised oral assessment guide) munbedömningsinstrument förbÀttrade sjuksköterskor bedömning av cancerpatienters munhÀlsa pÄ en palliativ vÄrdenhet.Metoden hade en kvasiexperimentell design med en journalgranskning före och efter en intervention. Interventionen bestod av en kortare utbildning av munhÀlsa samt införandet av ROAG munbedömningsinstrumentet.Resultatet visade att bÄde bedömningar och ÄtgÀrder av munhÀlsan har ökat statistiskt signifikant jÀmfört med före interventionen pÄ den palliativa vÄrdenheten, resultatet visar ocksÄ att det inte alltid finns rÀtt koppling mellan symtom och ÄtgÀrd.Slutsats ROAG munbedömningsinstrument Àr ett bra verktyg för sjuksköterskor att anvÀnda för att bedöma munhÀlsan pÄ en palliativ vÄrdenhet, men det rÀcker inte bara med ROAG munbedömningsinstrument utan det behövs kontinuerlig utbildning för att förbÀttra bedömningar och ÄtgÀrder ..

De faktorer som frÀmst skapar motivation och arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrÀvande och omvÀxlande arbetet Àr. Man kan se vissa skillnader nÀr det gÀller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jÀmfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna Àr att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna kÀnner en ökad arbetstillfredsstÀllelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Det hÀr arbetet vill belysa vilka förvÀntningar anvÀndare (inom vÄrden) har inför ett nytt informationssystem (IS) som ska implementeras och vilka faktorer som kan pÄverka och förÀndra dessa. För att lyckas med arbetets föresats genomfördes en semistrukturerad intervju av fyra aktiva sjuksköterskor inom Tibro kommuns hemsjukvÄrd, dÀr i december 2004 ett nytt datorbaserat IS (patientjournal) implementerats.Materialet frÄn intervjuerna spelades in med bandspelare, transkriberades och tolkades med kvalitativ innehÄllsanalys. En granskning av resultatet gav bland annat följande slutsatser:AnvÀndare inom vÄrden saknar ofta en formell datautbildning, men besitter ÀndÄ kunskap om det datorbaserade informationssystemet, kunskap som de förvÀrvat genom att ha arbetat med datorbaserade IS under mÄnga Är. Kunskap och erfarenhet som anvÀndarna ofta fÄr förlita sig pÄ nÀr ett nytt IS ska implementeras dÄ tid och resurser saknas för en genomgripande utbildning.AnvÀndarnas förvÀntningar pÄ ett nytt IS pÄverkas av faktorer, sÄsom erfarenheter frÄn ett tidigare datorbaserat IS, saklig information och utbildning. Med saklig information menas information som bÄde visar pÄ för- och nackdelar..