Sök:

Sökresultat:

5140 Uppsatser om Grundläggande kunskaper - Sida 55 av 343

"Jag Àr inte rÀdd för att leva" : Exilen som tema i IrÚne Némirovskys prosa

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Fordonselevers skolkunskap i relation till chaufförsyrket

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

NĂ€tverksanalys

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. FrÄgestÀllningen Àr vilka problem som kan uppstÄ om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan anvÀnda sig av för att lösa dessa problem.Med hjÀlp av proffesionella datorgrafiker frÄn det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper frÄn kandidatutbildningen datorgrafik pÄ LuleÄs tekniska universitet i SkellefteÄ, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

En jÀmförelse mellan tvÄ olika arbetssÀtt inom ekologi i grundskolan

Syftet med studien var att genom en fallstudie fÄ en kÀnsla för vilka personer pÄ skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. StÀmmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att anvÀnda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras förÀldrar Àr? Anser förÀldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet Àr tillrÀckligt?.

Konsten att skriva bilder : om kalligrafi som skrift och bild

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie dÀr fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus pÄ den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som anvÀnts har frÀmst varit etnografinspirerad, dÀr jag dokumenterat med hjÀlp av filmkamera tre olika lektionstillfÀllen, nÀr eleverna gjorde en taktil bild av en kÀnd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys dÀr mÄlet har varit att utgÄ frÄn mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstÄtt under just det ögonblick kameran har fÄngat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att fÄ en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska fÄ ökade tillgÄngar till bilden och bildÀmnet pÄ grundskolan. Den frÄgestÀllning som varit aktuell har fokuserat pÄ hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i Àmnet Bild och vilken form av interaktion som uppstÄtt mellan eleverna.Eftersom Àven den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs ocksÄ skolverkets riktlinjer för att hjÀlpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nÄ mÄlen i kurs -och lÀroplaner.

Utbildning i subarktiskt klimat : vilken betydelse har vinterförmÄgan för att kunna lösa uppgifter i andra extrema miljöer?

Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan Vilka kunskaper/fÀrdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara pÄ genom tvÄ delproblem:-          Vilka krav pÄ individens fÀrdigheter stÀller det tropiska klimatet?-          Vilka fÀrdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan anvÀnt svenska vinterreglementen för att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. DÀrefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet stÀller pÄ individens fÀrdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag dÄ ett antal pÄverkansfaktorer vilka jag valde att anvÀnda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav pÄ individen. Dessa olika pÄverkansfaktorer Àr Acklimatisering, VÀtska/mat, Fysisk status, KlÀdsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrÄn varje analysverktyg jÀmfört vad respektive miljös litteratur sÀger om individen kopplat till just den pÄverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive pÄverkansfaktor var för sig.

Sverige vs Frankrike : -En studie i interkulturella affÀrsförbindelser

Interkulturella affÀrsrelationer har stor betydelse för företagen nÀr de vill expandera utanför nationsgrÀnserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella vÀrderingar och sprÄkliga barriÀrer i svensk-franska affÀrsrelationer. Vitt skilda kulturella vÀrderingar och normer skapar i mÄnga fall problem i transnationella affÀrsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör efterstrÀva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella vÀrderingar.Syftet med vÄran uppsats Àr att undersöka problem som kan uppstÄ och de möjligheter som skapas i svensk-franska affÀrsrelationer. VÄra huvudfrÄgor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har dÄ kulturella vÀrderingar vid interkulturella affÀrsmöten? Och hur mycket kan sprÄkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstÄnd? DÄ vi studerar pÄ ett tvÀrvetenskapligt program; ekonomi, sprÄk, etnologi Àr det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman vÄra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ dÀr vi vill beskriva det verkliga affÀrslivet i jÀmförelse med de teorier vi har valt.

Vireda skolgÄrd : för lÀrande och lek

SkolgÄrden Àr en plats för lek och aktivitet, sÄvÀl stillsam som livfull. Den anvÀnds pÄ raster och efter skoldagens slut. Men skolgÄrden kan anvÀndas Àven under lektionstid, i ett utomhuspedagogiskt syfte. Detta Àr ett kandidatarbete om hur vi som landskapsarkitekter kan skapa förutsÀttningar pÄ skolgÄrdar sÄ att de kan utnyttjas bÀttre som ett utomhusklassrum under lektionstid. Med utgÄngspunkt frÄn mina samlade kunskaper i utomhuspedagogik, och barnens önskemÄl om vad skolgÄrden ska innehÄlla, har jag gjort en gestaltning över skolgÄrden pÄ Vireda skola..

Eleven, artefakten och kunskapen : KunskapsförhÄllandet mellan mÀnniska och digital artefakt i ett sociokulturellt perspektiv

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

Visionen om den goda skolan : Den goda skolan beskriven av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Lokal pedagogisk planering -en dokumentationspraktik för demokratiska och sjÀlvreglerande elever : Att orientera sig i den synliga -och osynliga pedagogiken

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Bedömning i matematik: vilken betydelse bedömningen har för
eleverna i deras lÀrande

Bedömning av elevers kunskaper och lÀrande utgör en vÀsentlig del i lÀraryrket. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida lÀrarens bedömning har betydelse i elevernas lÀrandeprocess. Jag har studerat en klass i skolÄr 9 med dess undervisande lÀrare inom Àmnet matematik. Observationer har genomförts för att fÄ en bild av undervisningen, med bedömningen i fokus. Intervjuer har utförts med elever för att fÄ en bild av deras uppfattningar kring bedömningen.

Förbjudet mot missbruk av dominerande stÀllning : FrÀmjar dominanskriteriet dess tillÀmpning?

Denna uppsats riktar sig till lÀsare med grundlÀggande kunskaper pÄ högskolenivÄ i europeiskkonkurrensrÀtt och en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllanden i marknadsekonomin.Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att analysera behovet av den nuvarandetillÀmpningsmodellen för artikel 82, med sÀrskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock Àven att diskutera ett alternativt angreppssÀtt vid tillÀmpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillÀmpningsmodell..

Systemutveckling: behövs kompletta kravspecifikationer och klara mÄl?

Detta examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om man vid framtagningen av nya system behöver anvÀnda systemutvecklingsmodeller och Àr det dÄ fullt möjligt att för kundens rÀkning framtaga ett system som resulterar i önskvÀrda funktioner. Detta trots att man inte krÀver att kunden ? skall tillhandahÄlla en utförlig kravspecifikation ? skall ha kunskaper om systemframstÀllning ? skall ha kunskaper om tekniska lösningar ? skall vara fullt engagerad i projektet. Vi pÄstÄr Àven att mÄlet för sjÀlva uppgiften ej heller behöver vara sjÀlvklar dÄ detta oftast förnyas under sjÀlva systemframstÀllningen dÀrför att kunden ibland saknar visioner för vad som gÄr att lösa med hjÀlp av dagens teknik. Vi har studerat i litteraturen och undersökt olika systemutvecklingsmodeller utifrÄn att de skall fungera tillsammans med kunder som uppfyller ovanstÄende kriterier.

JÀmstÀlldhet ? ska det vara nödvÀndigt? : En kvalitativ studie om 4 arbetsförmedlares syn pÄ att bryta könsmönster

Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pÄgÄr olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jÀmstÀlld arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rÄdande könssegregeringen i samhÀllet och har dÀrmed Àven möjligheten att förÀndra dessa förhÄllanden.Min uppsats belyser detta jÀmstÀlldhetsmÄl utifrÄn arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva arbetsförmedlarnas syn pÄ att arbeta med ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->