ArkitekttÀvlingar Àr ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tÀvling med andra arkitekter Ästadkomma det bÀsta förslaget pÄ utformning, funktioner och anvÀndning av en plats eller byggnad. Vad krÀvs för att göra det? Den hÀr kandidatuppsatsen skrevs pÄ institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vÄrterminen 2013 med avsikt att lÀra sig mer om tÀvlingar, skapandet av högkvalitativa tÀvlingsförslag och hur man vinner arkitekttÀvlingar. Syftet var att genom en jÀmförande studie undersöka vad vinnande tÀvlingsförslag har gemensamt. JÀmförelsen gjordes pÄ fem vinnande tÀvlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, frÄn tÀvlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tÀvlingsuppdrag gÀllande gestaltning av platser.

Trots otaliga digitala alternativ anvÀnds fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks anvÀndares motiv till varför de vÀljer att anvÀnda analoga respektive digitala system, samt vad de anser Àr viktigt vid utveckling av grÀnssnitt till digitala system.Syftet med studien Àr att, ur ett anvÀndarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande nÀr analoga system ska digitaliseras sÄ att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala.AnstÀllda pÄ det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet frÄn dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats pÄ den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det frÀmst Àr enkelheten och överskÄdligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system Àr möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna pÄ olika sÀtt, samt möjligheten att kunna dela information.BetrÀffande de intervjuades Äsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nÀmner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benÀmns som negativa och som nackdelar hos digitala system.

Scania stÄr mitt i införandet av ett nytt CAD- och modellarkivsystem. Med införandet av dessa system öppnar sig nya möjligheter att hantera artikelinformation grafiskt som tidigare inte funnits. Med de nya systemen, Catia V5 och Enovia LCA, finns nu möjligheten att inleda processen mot att fÄ 3D-modellen till informationsbÀrare.Examensarbetet syftar till att utvÀrdera och kartlÀgga möjligheterna för 3D-kravsÀttning med hjÀlp av FT&A modulen i Catia V5, för att fÄ 3D-modellen som informationsbÀrare pÄ Scania. FT&A modulen (Functional Tolerancing & Annotation) som utvÀrderats i arbetet kan bÀst beskrivas som en mÄtt- och toleranssÀttningsmodul för 3D-modellen. I utvÀrdering undersöktes förutom FT&A kompabiliteten mot Scanias ritningsstandarder, hur FT&A kravsatta modeller kan sparas ner i Enovia.För att fÄ bÀttre förstÄelse för hur det dagliga arbetet med ritningar bedrivs pÄ Scania genomfördes en undersökning med Scania medarbetare dÀr nyckelpersoner frÄn selekterade avdelningar intervjuades.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Detta arbete Àr utfört pÄ uppdrag av SkogsvÄrdsstyrelsen i Vindeln inom ramen för EU?s miljöfond LIFE. Detta projekt ska bl.a. leda till bÀttre samverkan mellan olika brukare av skogen. Datorstöd Àr ett av medlen till samverkan.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att jÀmföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och anvÀndande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 Ären samt hur utvecklingen kan tÀnkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- PÄverkar moderna Àventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer Àn funktion?- PÄverkar en eventuellt rÄdande sportifiering utvecklingen?- Hur pÄverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: GenomgÄng av litteratur och produktinformation frÄn företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nÀra koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 Ären har utvecklingen för kvinnor gÄtt frÄn unisex till specifika mÀrken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gÄtt frÄn funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna Àventyrare, concept stores och livsstilar. En rÄdande sportifiering av friluftslivet verkar ske bÄde i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

En funktionsbelÀggning bestÄr av ett polymert material som belÀggs till en textil yta. Denna typ av belÀggning anvÀnds för funktionsplagg och det belagda materialet har som uppgift att skydda anvÀndaren frÄn vatten samtidigt som den har god ÄnggenomslÀpplighet. För att tvÀrbinda funktionsbelÀggningen och öka dess hÄllfasthet appliceras ett översta skikt av polymer som kallas topcoat. En topcoat innehÄller tvÀrbindande Àmnen som till exempel isocyanater eller formaldehyd. Dessa Àmnen Àr mycket miljö- och hÀlsoskadliga.

NÀr det talas om test pratas det pÄ ett sÀtt som om det vore ett nytt fenomen, men i sjÀlva verket kan rötterna spÄras tillbaks till 1978. Det Àr först pÄ senare Är som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. MÀnniskan omges stÀndigt av information vare sig det Àr av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det Àr dÀrför inte sÄ konstigt att tidsÄldern mÀnniskan befinner sig i kallas för ?informationsÄldern?.

Detta examensarbete har utförts pÄ Rimaster AB i Rimforsa, vars huvudsakliga verksamhet Àr legotillverkning inom elektronik och mekatronik. Rimaster AB har cirka 140 anstÀllda och omsÀtter cirka 116 MSEK. Den största delen av tillverkningen Àr manuell och all produktion sker mot kundorder. Företaget upplever att produktionsflödet Àr ojÀmnt och dÀrmed Àven kapacitetsutnyttjandet. Dessutom Àr kapitalbindningen hög, bÄde i rÄvarulager och i fÀrdigvarulager.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga behovet av en testbÀdd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag stÀller pÄ en testbÀddsmiljö för samverkan med sjukvÄrden. MÄlet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska TestbÀdd för Telemedicin och eHÀlsa, vid Medicinsk Teknik pÄ Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter frÄn medicintekniska företag och sjukvÄrden och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiÀrer. En enkÀtundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet frÄn intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom omrÄdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom omrÄdet medicinsk teknik har förÀndrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.

Att utreda möjligheterna att etablera dataförsörjning riktade mot multimodala transporttjÀnster Àr idag av största intresse. Det Àr ocksÄ intressant att försöka utnyttja de standarder som tagits fram nÀr en dataförsörjningskedja ska etableras. Detta examensarbete genomfördes pÄ Triona AB i BorlÀnge. Triona har utvecklat databasen Transport Network Engine (TNE), som idag anvÀnds för att lÀsa in data frÄn Nationella VÀgDataBasen (NVDB) och frÄn skogsnÀringen. MÄlet med arbetet var att ta fram en informationsmodell, som beskriver hur ett transportnÀt med nÀtanknutna data, som stödjer multimodala transporter och resor, kan lagras i TNE.

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid val av rapportverktyg inom omrÄdet Business Intelligence. Begreppet BI Àr relativt omfattande och syftar till fÀrdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation anvÀnder för att bÀttre förstÄ sin verksamhet, sin omgivning och omvÀrld. Rapportverktyg utgör sÄledes en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vÄr uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vÄr studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i mÄnga olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lÀtta pÄ arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att lÄta anvÀndarna inom Landstinget Dalarna sjÀlva skapa en del av sina egna rapporter. MÄlet med arbetet Àr att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som Àr lÀmpligast att anvÀnda.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.