Dagens städer växer alltmer och upptar därmed värdefulla odlingsbara marker runtom staden. I och med detta kommer därför förtätning, omvandling och återuppbyggnad av städer genom exempelvis återanvändning av Grundkonstruktioner bli en avgörande lösning. I samband med EU-projektet, RuFUS (Reuse of Foundations for Urban Sites), studerades hur olika metoder för återanvändning av Grundkonstruktioner kan utföras. Detta har genomförts vid relativt många projekt i andra europeiska länder såsom Tyskland och England, men i Sverige är återanvändning ännu ovanligt. Målet med arbetet har därför varit att undersöka hur vanligt det är med återanvändning av Grundkonstruktioner i Sverige och hur detta eventuellt kan utvecklas.

Något som inte studerats tidigare i större utsträckning är hur olika Grundkonstruktioner i anslutning mellan bostäder klarar stå emot ljudspridning i form av flanktransmission. Det finns troligtvis ett mörkertal för bostäder på bottenvåning i anslutning till grunden som inte uppfyller ljudkraven.Den här studien fokuserar på att jämföra två typer av Grundkonstruktioner i anslutning till lägenhetsskiljande vägg. Konstruktionerna som jämförts är homogen och slitsad grundplatta. Dessa jämfördes genom värden från beräkningar i Bastian och från fältmätningar. De olika typer av värden som jämförs är stegljudsnivå och luftljudsnivåskillnad.

Husgrunder stödjer hela hus och ska vara stadiga nog för att ta upp husets vikt och bära byggnaden imånga år utan att drabbas av problem orsakade av bland annat fukt och tjäle. Det finns tregrundkonstruktionstyper som tas upp i detta arbete. Dessa är: platta på mark, krypgrund ochplintgrund.Syftet med arbetet är att undersöka konstruktion och funktion för de tre Grundkonstruktionerna.Arbetet redovisar också vilka grunder som är förekommande vid nybyggnation av småhus i Örebrolän, samt hur olika aktörer inom byggbranschen motiverar sina val med avseende på risken förfuktrelaterade problem.Inom detta examensarbete redovisas resultat från intervjuer med ett antal olika byggnadsaktörersom bygger med olika typer av Grundkonstruktioner. Information har samlats in genom intervjuermed sakkunniga samt egen teorifördjupning i litteratur för Grundkonstruktioner. Utifrån syftet medarbetet har teorin och resultaten från intervjuerna sammanställts.Platta på mark med underliggande isolering är den grundkonstruktion som framförallt väljs vid valav grundkonstruktion för nybyggnationer av småhus i Örebro län.

En köldbrygga uppstår i en byggnadsdel vars isoleringsförmåga är lägre än omslutande material. Detta innebär att värmeförlusterna ökar och att den varma ytan blir lokalt kallare, vilket kan leda till nedsmutsning, mögel och kondensation. I examensarbetet har vi inriktat oss på Grundkonstruktioner, närmare bestämt L-element med både lätt och tung vägg som komplement. I rapporten framgår hur vi räknat genom handberäkning och med hjälp av UNORM, ett datorprogram för beräkning av köldbryggor. För att redovisa resultatet jämförs handberäkningen med datorberäkningen, dels för att kontrollera resultatet och se skillnaden samt att se om det finns risk för mögel och kondensation med de olika L-elementen..

Passformsproblem på tajta byxor såsom leggings är mycket vanligt. Det mest förekommande är att byxan glider ner baktill vid rörelse och steg. Detta problem framkallar det kända rycket, som ständigt görs för att dra upp byxan bak och motverka den otrevliga känslan att byxan tappas. Passformsproblem på tajta byxor är ett utbrett fenomen som kan vara kopplat till var i världen de konstruerats. Mönsterkonstruktion gjord utifrån designskiss kräver ibland kompromisser i designhänseende för att få fram ett fungerande plagg till den önskade målgruppen.

Utformning av Grundkonstruktioner har fått relativt lite uppmärksamhet när det kommer till  passivhus. Fokus har legat på att stoppa värmeflödet genom resterande delar av klimatskalet vilket har lett till att grundkonstruktionen inte är speciellt granskad ur de perspektivet. Rapporten är begränsad till att behandla endast linjära köldbryggor eftersom en punktformig köldbrygga angriper konstruktionen i tre dimensioner, vilket försvårar arbetet avsevärt. Tidigare har man inte heller behövt redovisa storleken på köldbryggor, vilket idag är ett krav. Det finns olika bestämmelser beroende på om man väljer att följa de svenska eller internationella kraven.

För företag som arbetar med måttlistor och skisser och låter mönstret skapas på en fabrik kan det vara problematiskt att få plaggen att sitta som man vill. Speciellt svårt kan det vara med ärmhål, ärmkullar och halshål. Jag har arbetat med ett sådant företag för att ta fram en kappa och klänning från designskisser i sextiotalsstil med modern passform i storlekarna XS-XL. Moderniseringen innebär till exempel mer rörelsevidd, inte spetsig byst och längre ärmar. Till detta skapas plaggmåttlistor, materialspecifikationer och plaggdelsdokument för att plaggen ska vara färdigt för att produceras på fabrik.