Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Problembakgrund:Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer.

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

I arbetet undersöks hur kunskap om systemtänkande och ekosystemtjänster kan användas vid utformning av ett produktionslandskap ansluten till fjärrvärme i området Elleholm i Karlshamns kommun. Anledningen till arbetets fokus är slutsatser om utbyggnad av resurshushållande växthussystem i Elleholm som drogs under masterkursen Energy Landscapes, våren 2014. Målet med examensarbetet har varit att bidra med djupare analys av växthusutbyggnad utifrån teori och att med en landskapsarkitektonisk vinkling rekommendera placering och utformning av utbyggnad inom ett avgränsat projektområde. Systemtänkande och ekosystemtjänster undersöktes först teoretiskt i en litteraturstudie och applicerades sedan praktiskt i en fallstudie. Litteraturstudien visar att systemtänkande baseras i en vetenskaplig teori, systemteori, som influerat flertalet discipliner och även påverkat teori inom landskapsarkitektur. Landskapet kan ses som ett komplext och öppet system med flera subsystem och systemnivåer. Begreppet ekosystemtjänster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande) har i sin tur uppkommit för att försöka påverka och styra samhällsplanering mot beslut som möjliggör ekosystem att fortsätta ?ge? människan ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan ses som komponenter i ett landskapssystem. I fallstudien applicerades teori kring landskapssystemets nivåer och ekosystemtjänster för att få kunskap om system inom projektområdet i Elleholm.

Den här undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsättas från teori till praktik. Uppsatsens frågeställning är: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgår från tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det är den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förståelse för språkets formsida och på så vis till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Vidare används Vygotskij och Säljös teori om sociokulturellt lärande och tänkande och språk. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehållande tre ostrukturerade observationer i tre skånska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlättar för barns fonologiska utveckling genom att på ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sätt leka med språket. Utifrån de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen är fonologiskt medvetna i dagsläget.

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa.

Den första januari 1998 trädde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjänats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar även det som intjänats före 1998 som skuld eller avsättning. Det leder oss in på uppsatsens syfte som är att kartlägga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser på skilda sätt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger på tanken att människor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen välfärd.

Syfte: Att utforska studenters upplevelse av sjuksköterskeutbildningen i Uppsala ur ett genuspesrpektiv.METOD: Vald forskningsmetod var en kvalitativ metod med fokusgruppsintervju samt semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultat: Deltagarna i studien ansåg att sjuksköterskeutbildningen är könsstereotyp. Sjuksköterskan var en kvinna med stereotypt kvinnliga egenskaper. Informanterna upplevde att bilden av sjuksköterskan var svår att leva upp till, då de inte kunde relatera och känna igen sig själva i bilden som målats upp. Sjuksköterskestudenter som bryter mot könsnormen på utbildningen upplevde detta som mycket påtagligt och frustrerande. Andra vårdyrken upplevdes inte lika tydligt könspräglade som sjuksköterskan även om hierarkin ansågs vara mycket tydlig och frustrerande.

Syftet med vår studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp på Kvartersteatern i Halmstad. Vår samlade frågeställning är att undersöka hur teatern som forum påverkar deltagarnas identitet. Vi har genom våra metoder fått ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vårt arbete på Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna på teatern, efter det första mötet så hade vi fått en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfällen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vårt socialpsykologiska analytiska arbete använt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.