Sökresultat:
158 Uppsatser om Grov kvinnofridskränkning - Sida 5 av 11
Modell för att prediktera när tertiära glödskalsproblem uppstår
SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden.
Cirkulationsplats Moråsleden/Garnisionsgatan
Vägverket och Bodens kommun har planer på att förbättra korsningen väg 356 Garnisonsgatan - Moråsleden. Trafiksignalutrustningen som ägs av Vägverket börjar bli föråldrad och är i behov av upprustning. Detta har lett till att kommunen och Vägverket vill ha förslag på åtgärder för att förbättra trafiksituationen. Detta sågs som ett bra examensarbete för oss studenter på YTH. Korsningen är idag inte olycksdrabbad, men trafikanterna tycker att framkomligheten är dålig och skulle olyckan vara framme är risken för allvarliga personskador stor eftersom hastigheten i korsningen ofta är hög.
Om jag visste betygskriterierna skulle jag eventuellt sträva mer efter dem" : En studie om elevers inställning till betygskriterierna i Idrott och Hälsa
Arbetet syfte är att kartlägga elevers åsikter om betygskriterierna i ämnet Idrott och Hälsa. Genom enkäter har elever i årskurs 8, 9 och gymnasiets första och tredje årskurs svarat på frågor om kriteriernas vikt, dess påverkan på lektionsinnehållet och om de skulle agera annorlunda om de kunde kriterierna. För att skapa ytterligare förståelse för elevernas inställning har även deras lärare svarat på enkäter. Resultaten från elevernas enkäter har jämförts och analyserats utifrån genusskillnader, skillnader i motivation och skillnader i förhållande till ålder. Av resultaten framgår att elever, oavsett årskurs, tycker att det är viktigt att kunna betygskriterierna samt att de anser sig se ett samband mellan kriterier och undervisningsinnehållet.
Grov vårdslöshet : som begrepp och okodifierad rättsregel i kommersiell kontraktsrätt
AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.
Grov kvinnofridskränkning. En nödvändig anomali, förblindad av kön, i bekämpandet av mäns våld mot kvinnor
Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.
Anslutning av vindkraftpark till befintligt nät
Detta examensarbete är utfört på Fortum Service AB samt Fortum Distribution AB iKungsbacka. När en förfrågan om anslutning av en produktionsanläggning kommer tillelnätsägaren är det elnätsägarens skyldighet att göra beräkningar om huruvida nätetbehöver förstärkas eller inte. Uppgiften för examensarbetet var att se på vilket sätt enplanerad vindkraftanslutning kan påverka elkvaliteten samt att se på kabelsträckningar.Även alternativa anslutningar och grov kostnadskalkyl skulle presenteras.För elkvalitetsberäkningarna användes AMP och ASP som är riktlinjer för anslutning avproduktionsanläggningar till elnätet. Data om kraftverken följde meduppdragsbeskrivningen.Det presenteras olika kabelsträckningsalternativ i rapporten. För de olika sträckningarnagörs även en jämförelse mellan konstruktionsspänningsalternativen 12 och 24 kV.
Skogsstyrelsens framtida mobila kontor
I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, har ett mobilt fältstöd utvecklats. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, och var fortsatt utveckling kan ske.
Mikroplasters spridning längs den svenska västkusten - En studie om koncentration och distribution av mikroplaster i marina sediment
På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö,
kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor som
avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studier
inom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för mer
forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover från
litoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vatten
vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes
korrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler;
kornstorlek och salinitet.
New York-modellen : Något för Sverige?
Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden när det gällde brott mot person.
Bevisprovokation och brottsprovokation
Polisen kan ha svårt att utreda framför allt grövre brott. Det verkar som om lagstiftningen inte räcker till mot dagens välorganiserade och välstrukturerade kriminella grupper. Polisen kommer ofta endast åt personer på ?gräsrotsnivå?. En metod som används är bevisprovokation, ett sätt att provocera fram bevisning om planerad, pågående eller begången brott.
Produktions- och leveransanpassning av bergtransportvagn
Kiruna Wagon är en relativt nystartad verkstadsindustri med affärside att tillverka och underhålla malmvagnar för ovan- och underjordstrafik. Examensarbetet går ut på att hitta ett effektivt och lönsamt sätt att exportera produktionsanpassade byggsatser av bergtransportvagnen. Projektet har utgått från en befintlig 3D-modell av vagnen, och tyngdpunkten har legat på att produktionsanpassa vagnen så att förhandstillverkade komponenter enkelt och utrymmeseffektivt går att leverera på ett lämpligt sätt. Studien bygger på leverans av 10 stycken, bergtransportvagnar. För att skapa sig en bild av vagnens funktion inleds arbetet med ett platsbesök vid LKAB:s anläggning underjord på huvudnivå 1045 meter där vagnen transporterar råmalm från tappning till krossanläggning.
Bevisprovokation & Brottsprovokation
Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare gränser innebär att polisen får allt svårare att hålla jämna steg. Behovet av nya arbetsmetoder är en förutsättning för att överhuvudtaget komma åt den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation är metoder som redan används, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan användas så effektivt som är önskvärt. Rapportens syfte är att belysa vad bevis- och brottsprovokation är och hur den används.
Jämkningsreglerna i ABL och 36 § AvtL
Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.
Estetiska kommunikationsformer i förskolan
Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi därigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. Våra frågeställningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi använt oss av berör våra centrala begrepp som är; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrågasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.
Omplaceringsskyldigheten enligt 7 § 2 st. LAS : Hur ser omplaceringsskyldigheten ut när arbetsgivaren är en kommun?
Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.