Snow White through Grimm and Disney - A Comparative StudyThis essay attempts to discern the differences regarding six Swedish versions of the fairy-tale Snow White and the Seven Dwarfs over a period of 150 years. Focus is placed on structural transformations through time and media according to the analytical theories of Vladimir Propp. Attention is also given to former research done on the impact of the fairy-tale on the child from a psychological and social point of view. Of interest is the historical background of the tale, commencing with oral tradition, and how this was dealt with by the Grimm brothers. Three of the versions used for this comparative study are variants of the Grimm tale, and three belong to Walt Disney productions, i.e.

This paper is a study of female liminal developments in a selection of Grimm's fairy tales using van Gennep?s and Lincoln?s theoretical bases. An inductive technique has been used to analyze the results according to the theoretical agendas. To my help I have used Swedish translations of the Grimms? fairy tales from 1883, 1946, 2003 and 2007.The study shows that the fairy tales of the Brothers Grimm fairy tales display the transition rituals identified by Van Gennep and Lincoln.

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll..

This essay examines two modern retellings of the classic fairy tale of Snow White and the seven dwarfs in the version of the brothers Grimm. By analyzing the differences in the modern version to the more original one my aim is to be able to see how these objects of popular culture are affected by the type of society they are created within.In my two-step analysis I have first used the theory of narratology to find what changes had been made in the two retellings. Here I have the help of several key concepts of the theorists Vladimir Propp, Gérard Genette and David Bordwell. The narrative differences, which turned out to concern the characters mostly, I have then sought to explain in the light of the sociological theories of Zygmunt Bauman regarding liquid modernity and liquid fears..

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Syftet med studien och våra frågeställningar var att få fördjupade kunskaper om sagans möjlighet att öka förutsättningar till elevernas lärande och utveckling. Vi ville också se om det är relevant att öka sagoarbetet i undervisningen. Tidigare forskning användes i studien för att fördjupa förståelsen om sagoarbete i läroprocessen. Piagets och Vygotskijs teorier har använts för att belysa hur intresse och motivation kan vara en hjälp för lärandet. För att samla in empiri har vi använt oss av intervjuer med elever som kan visa oss deras förhållningssätt till sagor.