Den esoteriska teosofin har fått betydelse för det moderna sekulariserade samhället  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första årtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt äldre historia men den rörelse som skapades i Amerika på 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer än hundra år senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav även upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska Sällskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ? I AM? Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet.De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lättfattlig eller enkel litteratur och lästes företrädesvis av människor med den tidens bildning.

Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna:* Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? * Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning.

Tidigare undersökningar av tillsatsmedels inverkan på pelletens egenskaper vid fortsatt järnframställning har visat att tillsatsmedlens kemiska sammansättning och förhållandet mellan de olika är av största vikt. Undersökningar har även gjorts på vilka faser som bildas mellan järnmalmen och tillsatsmedlet. Under examensarbetets gång har det undersökts hur och när i processen dessa faser uppkommer. Sintringsförsök med fyra olika pulverblandningar mellan tillsatsmedel och järnmalmsslig har utförts i laboratorieskala vid fem olika fasta temperaturer: 400, 900, 1100, 1200 och 1250°C. Dessa valdes utifrån LKAB:s befintliga kulsinterprocess i Kiruna och med hjälp av en förstudie där alla prover genomgick en TG och DTA analys.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex.

Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhållande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jämförelse med skicross, fälttävlan och snowboardåkning Frågeställningarna var:Vilka är de vanligaste skadorna inom enduro mellan åren 2007- 2010? Vilka skydd användes vid det tillfället då skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gällande skador och skydd inom sporterna skicross, fälttävlan och snowboardåkning? MetodStudien genomfördes på tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och två män (19-52år). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. Frågorna ställdes utifrån arbetets frågeställningar, gällande skydd och skador.

Ägg och kycklingproduktionen i industriländerna har genomgått en stor förändring under de senaste 75 åren. Dagens specialiserade raser är långt ifrån de frigående flockarna med höns som förr fanns på gårdarna. Denna förändring var lyckad för producenterna och mattillgången för ländernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev även negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem är djurvälfärdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus är generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).

I Sverige har sedan mitten av 1990-talet antalet bestånd där röjning inte utförts ökat. Dessa bestånd är åldersmässigt mogna för en första gallring men pga. utebliven röjning är de mycket stamtäta och dimensionerna är klena vilket gör att valet av skötselåtgärd inte är självklart. De senaste åren har intresset för uttag av biomassa även i unga skogar ökat. Under våren/sommaren 2009 startade Stora Enso Skog (SES) ett fullskaleprojekt där syftet var att testa en gallringsmetod med flerträdshanterande skördaraggregat och uttag av (förutom rundvirke) ett bioenergisortiment (träddelar/okvistade toppar) i eftersatta röjningar och tidiga gallringar.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Thorax-Kärlkliniken på Universitetsjukhuset i Linköping har i jämförelse med liknandeoperationskliniker längre väntetid för behandling än riksgenomsnittet. Detta problem med långaväntetider, överbeläggning samt ett allt större intresse för Lean har varit incitament till attgenomföra en djupare studie av Thorax-Kärlklinikens patientflöde. Logistik som ämnesområdehar på senare år fått större uppmärksamhet inom sjukvården och tanken är att ett systematisktlogistiskt tänkande kan bidra till att förbättra välkända problem inom sjukvården såsomtillgänglighet, kvalitet samt effektivitet. Denna studie fokuserar på hur ett jämnt och stabiltpatientflöde ska kunna skapas, där författarna har valt att utgå från teorier angående hurvariationer påverkar verksamheten och hur variationer kan hanteras. Förseningar ochväntetider inom sjukvården orsakas inte på grund av för lite resurser, utan framför allt för attresurserna används på fel sätt och inte anpassas till de variationer som finns.

Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på tallar i produktionsskogar och estetiska skador på tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår. Det finns två typer av törskate som dödar toppen på tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda industriområde och Bromma flygplats.

Sweden has almost 600 000 hectares planted with lodgepole pine, and large areas are soon ready to be clear-felled. The provenances that have been planted are producing high level of permanently closed, so called serotinous, cones. In their natural setting, the Canadian boreal forest, these cones are opened mainly after crown fires when the heat make the resin between the cone scales melt, which releases the seeds. This is viewed as an adaption to the fire regimes that prevail over the natural distribution area of lodgepole pine. Because of the short flame-exposure that occurs in a crown fire, the seeds can survive.