The unheated greenhouse was originally a development from orangeries in the 1700th century and in 1930 and 1940 in blocks of Greenhouses in the province of Scania. Today unheated Greenhouses are used in permaculture, in the?eco villages? and in commercial culturing. Of the total Swedish commercial greenhouse area is today 8 % used as unheated Greenhouses (SJV). This essay is based on the acceptance that unheated Greenhouses will have a renaissance as production units. In the light of the today?s debate about energy ? and environment and the condition concerning this, the unheated greenhouse becomes an alternative. The purpose of this essay is to make an arguing synopsis about unheated Greenhouses for using in acting as teacher, consultant and inspirer and also for taking part of the acceptance as ?for? or ?against?. The information is based on literature studies and information gathered with the keywords unheated greenhouse, coolhouse, coldhouse, greenhouse, type of greenhouse, orangery, greenhouse cultur, swedish greenhouse culture and permaculture, data gathering through SCB/SJV and by interviews with persons in the garden branch. My conclusion is that the unheated greenhouse could have a renaissance as a production unit. In this context it is important to give cultivators of Greenhouses with experiences of unheated Greenhouses great possibilities to share their knowledge, and through education possibility to change attitudes concerning unheated Greenhouses. .

Climate change has become an increasingly topical subject. Recently debate on how our food affects the environment has flared. It has been shown that how the food we eat is grown and transported could be one the bigger contributors to the emission of carbon dioxide into the atmosphere. The aim of this study is to see how consumer?s choices of vegetables affect release of carbon dioxide. The results show that emissions of carbon dioxide can be lowered by consuming vegetables that have been grown on open land. Vegetables that have to be grown in heated Greenhouses in Sweden should perhaps be exchanged for such that have been grown in unheated Greenhouses in southern Europe, even though the transport distance is significant. .

Title in original language: Lillhagens växthus.Dokumentation och åtgärdsförslagLanguage of text: SwedishNumber of pages: 52.

Long transport of products is an environmental issue discussed to an increasing extent. The consumers are increasingly aware of how far our comestibles really have been transported. The increasing levels of environmental emissions are something that concerns people. The question is nevertheless delicate and many choose to ignore it. This is no longer an option.

Industries with energy costs as a large proportion of their total costs are greatly affected by the instruments deployed to cope with the Swedish climate and energy policy goals. With energy costs representing more than 30 % of the total costs, tomato cultivators are one of the affected industries. In order to remain competitive with other countries, a more resource- and cost-efficient cultivation of tomatoes in Greenhouses is desirable in Sweden. Based on the concept of industrial symbiosis, this study investigates the prerequisites for a resource-efficient production of locally grown tomatoes in Sweden through the utilization of low grade industrial waste heat. The study is based on the foundry industry as the supplier of waste heat.To investigate the environmental, technical and economic potential of the exchange of waste heat, a comparative life cycle assessment, an inventory of the supply of industrial waste heat in Sweden, a compilation of potential technologies for the recovery of low grade industrial waste heat for heating Greenhouses and a comparative life-cycle cost calculation were carried out.

The production of cut flowers has diminished in Sweden and the remaining growers produce mainly in Greenhouses. This situation could be changed if hardy, garden perennials suitable for Swedish conditions were to be used as cut flowers. A grower with suitable equipment as plastic tunnels or houses would be able to provide florists with an attractive assortment of perennials for cutting, during an extended selling period compared with the natural flowering period for these cultivars. This assortment would be based upon imported perennials already used by florists, but would also contain new products. To investigate the demand for locally field grown perennials as cut flowers, an inquiry took place.

Is it possible that by planning in a more sustainable way when building a new area, we can improve our environment?Most environmental problems are created in cities and therefore they should hold the solution. Through a more ecological urban planning a better foundation for sustainable housing could be created.This report follows the process in coming up with a proposal for a master plan for an area in Odense, Denmark. By going through principles for sustainable urban planning made by different organizations and persons and from these extract main principles, a background is founded to continue the proposal from.Denmark works a lot on expanding their green areas, maintain the existing ones and recreate what?s being destroyed as cities expand.

In this study, the efficiency of a newly launched predatory mite, Amblydromalus limonicus, has been examined for its potential to use as a biological control agent in cucumber production. A. limonicus can be used for biological control of two thrips species, Frankliniella occidentalis and Thrips tabaci. Field trials were conducted in Greenhouses of two conventional cucumber growers in Scania, the southern part of Sweden. The basic control agent used against thrips was the predatory mite Amblyseius swirskii. In selected areas, additional A.

This bachelor?s thesis is a study that examines cactus groups in Sweden from a heritage conservation perspective. Through interviews and an analysis of both historical and modern literature, the research explores why cactus groups became popular and what is required to preserve those still in existence today. A recurring challenge has been the lack of comprehensive source material, leaving some questions open for further research. The study focuses on four cities?Norrk?ping, Skellefte?, Varberg, and V?xj??that have maintained their cactus groups for nearly a century.

Powdery mildew is a serious problem in both field and greenhouse cucumber production and can cause serious infection and radically reduced yields. Today, powdery mildew is the main disease in greenhouse produced cucumber. Disease control should preferably be both efficient and environmentally friendly, which is not easy to achieve at all times. Alternatives to chemical control of powdery mildews are biological control, physical control, non-fungicide control and cultivation of resistant or tolerant varieties. Biological control can be described as the suppression of damaging activities inflicted of a harmful organism by one or more other organisms, which are called antagonists or natural enemies. In Sweden, there are currently no registered biological control products available to control cucumber powdery mildew. The aim of this study was to investigate the effect of two biological control products in order to evaluate their ability to prevent or reduce powdery mildew infection to an acceptable level in greenhouse produced cucumber. In the experiments, different application regimes were also studied.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.