De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Problemställning: Low tech-komponenter anses enligt teoretiska rekommendationer ofta som icke kritiska. Dock har de egenskaper som en gång ansågs synnerligen low tech förmodligen förändrats och blivit mer komplexa i takt med att underliggande krav inom high tech-miljöer har ökat. Det är befogat att diskutera och kanske omdefiniera de eventuellt senare omprioriterade komponenterna, vilka i aggregerad form representerar en produkt på systemnivå. Hur borde processen för den eventuella omprioriteringen genomföras och vilka krav kommer att påverka företaget? Den ökade komplexiteten kring produktegenskaperna kan också innebära att leverantörer försöker bli unika, vilket implicit påverkar Sony Ericsson.

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar.Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp.

We are surrounded by sounds. There is always something that makes a sound: a breeze through the leaves, traffic on a distance or your own blood rushing through your veins. Human will always be surrounded by sounds which makes it an important part of our lives. Therefore the sound should have a big influence on how we perceive our surroundings and interpret our world. This essay inquires into what sounds can mean to an open space and urban spaces.

The aim of this project was to develop educational resources concerning bioenergy and sustainability. The initial purpose was to produce two sets of material: one suitable for children in their first years of Swedish compulsory school, and one designed for upper secondary students. In the report, however, the possibilities are discussed for this material to be used with even wider audiences.In the first phase of the process, literature (books, reports etc.) with relevance to bioenergy, sustainability and theories of learning were studied. This insight, along with the appropriate course curriculums, was used in the development stage to produce learning material for the targeted audiences. The development was followed by tests and evaluations carried out with high school students, upon which an analytical discussion is held regarding the consequences and possibilities that the results of this project pose.The content of the learning material is based on the curriculum and course requirements provided by Skolverket (The Swedish National Agency for Education) for lower elementary and high school students.

Uppsatsen är en fallstudie av det odlingsprojekt Barn i Stan bedriver i stadsdelen Seved i Malmö. Studien hade två syften. Det första var att undersöka Sevedsbornas upplevelser och hur Seved påverkats av Barn i Stans odlingsprojekt. Det andra vara att undersöka hur man kan arbeta med urban odling i miljöförbättringsprojekt i befintlig urban miljö. Intervjuer, observation och deltagande observation har använts som metoder för att inhämta empiriskt material.

The estate of Rydboholm is situated in the municipality of Österåker, north of Stockholm, Sweden, and has a long history dating back to the 14th century. Rydboholm was the home of several families of great national importance, such as the Finsta and Vasa clans. However, since the 1500s, the noble family Brahe was the most influential; leaving its mark on the castle and surroundings. The gardens of Rydboholm consist of two parts; The first is from the baroque era, dating back to the 1660s, and the second is an immense landscape park completed around the year 1800 by Magnus Fredrik Brahe. During his travels through Europe, Magnus Fredrik Brahe was influenced by the new English-style gardens and he brought a large collection of literature on the subject back to Sweden, still kept in the library of Rydboholm.

Accessibility is today a topic of high current interest. It is a requirement for equality and a democracy question. By the year 2010, easy measured hindrances in all of Sweden's municipalities should be cleared away; this is stated in Swedish law. The physical accessibility to our public places is particularly important for functionally disabled people since it affects their possibilities to be outdoors and also their participation in society. When designing these places, it is difficult to find solutions that fit everybody, especially since good accessibility not only should fulfill all physical requirements of accessibility but also values of experience.

Fastighetsbranschen står inför en förändring. Forskning tyder på att fastighetsbolag kommer att gå mer och mer mot att bli mer traditionella tjänsteföretag och att pengar inom branschen kommer att tjänas genom att vara en så duktig förvaltare som möjligt i avseende till fastighetsdrift och hyresgästförvaltning. Denna kandidatuppsats fokuserar därför på att undersöka hur fastighetsbolag kan utveckla sina tjänster mot sina hyresgäster samt vilka faktorer som kommer vara avgörande i framtiden för att bli ett framgångsrikt fastighetsbolag.SyfteProjektets syfte är att göra en undersökning över hur fastighetsbranschen troligtvist kommer att förändra sitt strategiska arbete mot sina hyresgäster och vilka faktorer som då kommer att karaktärisera ett framgångsrikt fastighetsbolag.Frågeställningar? Vad kommer att vara viktiga framgångsfaktorer hos ett fastighetsbolag i framtiden?? På vilket sätt bör fastighetsbolag kontakta hyresgäster och hur ska de samla och dela information om sina hyresgäster för att kunna förutspå deras framtida behov?? Finns det några särskilda krav på fastighetsbolagets organisation för att tillgodose hyresgästernas behov på bästa sätt?MetodUndersökningen är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med representanter från olika fastighetsbolag och representanter från kommersiella hyresgäster. Sammanlagt har 14 intervjuer genomförts.

Syftet med examensarbetet är att skapa kunskap och reflektion för mellanstadiebarn för att bidra till folkbildning i samhället och hjälpa till i arbetet med att göra Jönköpings läns museum till nästa generations museum samt Sveriges bästa museum. För att kunna skapa kunskap och reflektion har bilder av miljöer från 1600-talets Visingsborg tagits fram och kombinerats med bilder från nutiden. Allt är framtaget med hänsyn till mellanstadiebarnen och museets olika krav. För att ta fram de olika kraven har museets personal intervjuats. För att få en bild över hur mellanstadiebarn fungerar och hur de tar till sig kunskap har litteratur studerats, en intervju har gjorts med en mellanstadieklass samt en intervju med en bildpedagog.

SammanfattningMänniskans levnadsmiljöer är i ständig förändring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta är en utveckling som innebär att ?gröna? miljöer i form av trädgårdar, parker och andra ?gröna? element skapade av människan måste ha grunder som styrker deras bevarande. Det är anläggningar som har en historik bakom sig och därtill används av människor.

Sammanfattning (English below) Jag har alltid tyckt om naturen och haft en föreställning om att all växtlighet som inte är tydligt anlagd, som en gräsmatta eller en rabatt, är något som naturen åstadkommit av sig själv. Mina ögon öppnades för alternativen när jag för första gången hörde begreppet ?naturlik plantering?. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur lik naturen naturlika planteringar egentligen är, om de är planerat naturlika eller något som används som utfyllnad. Syftet är också att ge en indikation på vilken status den naturlika planteringen har. Arbetet består av tre delar. En historisk del som utforskar ursprunget till begreppet ?naturlik?.

In December 2004 an earthquake coursed waves that hit Thailand. Over 5000 people died, and Sweden was the tourist country that has been effected the worst. The catastrophe precipitated Sweden in crises and the demand became high for Swedish government to act. Swedes followed the development via media, why media became the crucial element for how the public perceived politicians? acting.