Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls.Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen.Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades.Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad.Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet.Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter..

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

The purpose with our essay was to describe and understand the treatment of the homehelp staff towards the elderly addicted caretakers within the care system. Both in a practical aspect as well as in an attitudinal aspect. In order to get the answers to our overall purpose of our essay, we had as a starting point the following questions:* What help is given to the elderly addicted caretakers?* Are the elderly addicted caretakers a stigmatized caretaker group?* What approach does the home help staff conduct towards the elderly addicted caretakers?* Is there a preparedness among the home help staff when it comes to as to whether or not a care taker has an addiction issue or not?When analysing the material we used a qualitative analytical method in order to understand the care givers treatment towards the addicted caretakers. We combined the interviews with the so called vinjett technique; furthermore we used various sociological theories as well as earlier scientific discoveries.The result of the essay was that elderly addicted caretakers are an exposed group.

Syftet med denna studie var att utifrån en fiktiv fallbeskrivning undersöka vilken information och vilket stöd ensamlevande kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning får före, under och efter en graviditet i Bollnäs kommun. Vi intervjuade fyra olika verksamheter som kommer i kontakt med dessa kvinnor och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform. Resultatet av studien visade att den förberedande och förebyggande informationen till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning som ännu inte blivit gravida är knapphändiga hos alla de intervjuade verksamheterna. Under graviditet erbjuder ett par av verksamheterna kvinnorna stöd i form av samtal och praktisk föräldrautbildning. När barnet är fött finns till exempel olika typer av stödinsatser som beviljas av Socialtjänsten och stödet skräddarsys efter behov och problematik.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Bakgrund: Enligt Statens Folkhälsoinstitut, i barnmorskors guide för samtal om alkohol, redogörs för hur barnmorskor skall informera alkoholens skadliga effekter samt vilka eventuella skador alkoholen kan ge fostret. Tidigare forskning visar att det inte är ovanligt att kvinnor dricker alkohol fram tills att de blir medvetna om sin graviditet, därefter avstår det stora flertalet helt från alkohol under fortsatt graviditet. Vetskapen för den gravida kvinnan om att hon intagit alkohol innan hon var medveten om sin graviditet kan orsaka oro att barnet blivit skadat. Syfte: Syfte med studien var att beskriva barnmorskors professionella handläggning kring alkoholinformation under graviditet. Metod: Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor som arbetar inom mödravården.

The aim of our study is to deepen our understanding of how both social workers and clients describe how user influence within substance abuse care for adults can work. What difficul-ties do they describe meeting, with regards to possibilities to influence the care? To achieve our purpose we had a qualitative approach for this study. It?s based on open thematic inter-views with 3 clients who have substance abuse problems, and with 3 social workers, working at Social Services in Stockholm.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Abstract Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from.

Syftet med denna studie är att studera två olika rattfylleriprojekt i landet, SMADIT samt trafiknykter Kronoberg. Skellefteåmodellen som varit inspiratör till projekten beskrivs också kort. Studien syftar till att undersöka effekterna av de olika projekten. Hur det har påverkat antalet anmälda rattfylleribrott samt antalet återfall i rattfylleri. I studien kan man tydligt se behovet av att förfina de statistiska mätmetoderna.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Detta examensarbete handlar om barn som far illa på grund av sina föräldrars missburk, samt hur dessa elevers situation påverkar deras vardag och hur skolan och socialtjänsten på ett positivt sätt kan påverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misär barn till missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa på grund av föräldrarnas missbruk samt vilka skyldigheter lärare och socialtjänst har när det gäller dessa barn. Jag tar även upp de skador som fostret kan få när modern missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger på en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lärare samt två personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar, som svarar på sina olika erfarenheter av ämnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer bra.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.