Abstract Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from.

Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för våld i en parrelation kan få styrka och en chans till läkande genom kommunikation på Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta ställer jag i relation till socialtjänsten och välfärdssystemet där jag undersöker hur kvinnor som utsatts för våld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de får av samhället.I uppsatsen lägger jag relationen mellan den hjälpsökande kvinnan och socialtjänsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus på berättandets dynamiska och eventuellt läkande kraft för dessa kvinnor i forum..

Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett år efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. Hälsosam kost och fysiskaktivitet underlättar viktnedgången och ökar chansen att nå den pregravidavikten. Trötthet samt brist på tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgång. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochträning efter graviditet.Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fått barn för 6-12månader sedan. En frågeguide utvecklades och användes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Sammanfattning saknas..

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan få information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige är lägre än vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhälsoperspektiv skulle mödrars och barns hälsa kunna förbättras om fler kvinnor ammade sina spädbarn mer exklusivt och under längre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spädbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravårdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Utifrån identifierade faktorer med visad positiv påverkan på amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehåller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förväntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998?? Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT.Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar..

Bakgrund: Definition för hjärtinfarkt är nekros i myokardiet på grund av ischemi. Varje år dör 7.2 miljoner människor i världen av hjärtinfarkt, av dessa är 3.4 miljoner eller 47 procent kvinnor. I hälso och sjukvårdslagen finns reglerat som lag följande text, ?Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen?. Vårtagaren ska oavsett hudfärg, kön etc.

Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiskaoch psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid attförbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. Enprospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVästernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Varje dag läser, hör och ser vi från massmedia om kvinnor som blir utsatta för våld av män i olika former. Via massmedia förmedlas det till samhället och allmänheten om kvinnor som blir våldtagna, misshandlade och verbalt vanärade. I denna rapport har vi valt att inrikta oss på den grupp våldsutsatta kvinnor som stannar kvar i en otrygg partnerrelation, där de inte kan känna sig trygga i sitt eget hem. De som blir utsatta av våld av sin egen man. Vi har inhämtat och läst in oss på material som belyser Normaliseringsprocessen, Stockholmssyndromet och Duluth-modellen detta för att få en djupare förståelse om varför kvinnor stannar.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ?det ena gett det andra? likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.

Denna uppsats behandlar varför det är färre kvinnor än män som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen är att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byråerna gör något för att motverka detta. Förslag till åtgärder kommer även att bearbetas. För att kunna lösa denna fråga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar på idag två ledande revisionsbyråer. Utifrån dessa samt utifrån vår analys har vi kunnat dra en övervägande slutsats.