Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Cochleaimplantat (CI) är en av de största medicinska innovationer som gjorts under de senaste 20 åren. Med hjälp av ett sådant kan barn med grav hörselnedsättning eller dövhet få möjlighet att höra och utveckla ett talat språk. Många barn med CI uppnår dock inte den förväntade språknivån. Orsakerna till detta är ännu inte fullt förstådda och vidare forskning är därför nödvändig. I föreliggande studie deltog 9 barn i åldrarna 6;7 ? 12;4 år med CI.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats.

This study includes a life cycle assessment, LCA, on an ecological produced cotton shirt for the company Reflective Circle, which designs ethical and ecological clothes.Initially were cotton farming and textile production studied to gather basic knowledge about the processes. Since this shirt is being ecological produced in the whole production chain, we studied what an ecological production means, but also how a conventional production works. When this was done we could start to discuss the differences and similarities between the production of the shirt and general conventional production.When the LCA was first initiated, the main focus was on the green house gas emissions from the manure at the cultivation. Thereafter the process steps such as picking, ginning, carding, spinning, weaving and sewing were being studied. The picking is done by hand, but the rest of the processes are handed by machines which consumes energy.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

I västvärlden använder de flesta personer tandborste för rengöring av tänderna. I andra delar av världen kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att människor istället använder sig av tuggpinne som tandrengöringshjälpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar användandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jämfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fältstudie som utformades så att två olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen använde tandborste och den andra använde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tänderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen.

With the growing amount of citizens with another mother tongue than Swedish, the need for assessment instruments in other languages than Swedish within the Swedish health care increases. To enable this, the knowledge of multilingualism and adequate assessments are required. The aim is to develop a modern Arabic version of a screening material that is comparable to what is used in the Swedish clinic in the assessment of people diagnosed with aphasia. In the present study, Short Aphasia Examination (Kortfattad Afasiprövning), which is one of the few screening material is available in Swedish and among the ten most frequently used assessment materials (Blom Johansson, Carlsson & Sonnander, 2011). Translation and adaptation was made to the Standard Arabic (KAPARABISKA) and Arabic dialect of Hadari (KAPHADARI).

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

 Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien.

Cochleaimplantat (CI) är ett hörselhjälpmedel som kan ge barn med grav hörselnedsättning eller dövhet möjlighet att höra och utveckla talat språk. Svenska grundskolebarn med CI har tidigare visats ha en något nedsatt prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne även om stora individuella variationer förekommer.Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska förskolebarn med CI. Vidare undersöktes samband mellan prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne. I studien deltog sex förskolebarn med CI och totalt 18 normalhörande kontroller, varav sex var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Barnen med CI i föreliggande studie uppvisade som grupp signifikant lägre resultat än de normalhörande barnen på test avseende prosodisk produktion på ord-, fras- och diskursnivå samt på test som undersöker fonologiskt arbetsminne. Gällande receptiv prosodisk förmåga förekom inga signifikanta skillnader.