Uppsatsen syftar till att utifrån både ett producentperspektiv och ett konsumentperspektiv undersöka och belysa tänkbara anledningar till att Gratistidningar har blivit ett utbrett fenomen. Primärdata har samlats in med hjälp av följande metoder: 1. En enkätundersökning kring gratistidningskonsumenter. 2. Genomläsning av Gratistidningar samt observationer av gratistidningsutgivares konkurrenspräglade distributionsbeteende.

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre Gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om Gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellanGratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan Gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre Gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra Gratistidningar får känna av högre konkurrens..

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och Gratistidningar.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med Gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

 Syfte: Den bakomliggande tanken med vår uppsats är att belysa tjänstekvalitet från ett kund- och medarbetarperspektiv. Vi ville dels undersöka medarbetarnas uppfattning om det egna företagets tjänstekvalitet och dels kundernas uppfattning av och förväntningar på företagets tjänstekvalitet. En annan aspekt som undersöks är hur kundrelationens längd påverkar den kundupplevda tjänstekvaliteten.Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vi har genomfört en litteraturstudie för att söka kunskap inom området tjänster och tjänstekvalitet. Därefter genomförde vi en förstudie i form av interjuver med befintliga kunder till företaget och slutligen gjorde vi en kvantitativ undersökning.