Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk Granskning.Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Delårsrapporter- Hur viktig är granskning för trovärdigheten? Seminariedatum: 17 januari 2002 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Mats Eriksson Mary Johansson Caroline Karlsson Gustaf Sandberg Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: Active Biotech, Andersen, Aspiro, Axis, Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG, Switchcore Sex nyckelord:Informationsgivning, delårsrapporter, översiktlig granskning, regleringar, utveckling, assurance Syfte: Vårt syfte med uppsatsen har varit att besvara följande frågor: På vilka grunder tas beslut om granskning? Har granskade delårsrapporter högre trovärdighet? Finns det någon alternativ metod, förutom granskning, som kan garantera tillförlitlighet i delårsrapporter? Metod: Vi har valt att genom abduktion behandla granskning av delårsrapporter ur revisorers och företags perspektiv. För att samla in empiri har vi gjort intervjuer med båda grupperna. Denna har vi sedan analyserat tillsammans med annan primär data för att komma fram till våra slutsatser. Slutsatser: Vi anser inte det nödvändigt med utökad reglering av granskningen av delårsrapporter.

- En granskning av Kairos Future. I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende Granskning.

En granskning av fyra tidningars rapportering om statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen 2004. Mediernas granskning av statsminister Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen I Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem?.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget..

Att få dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar..

Vårt syfte har varit att undersöka om läromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller på ett medvetet eller omedvetet sätt genom bilder. Vi har granskat nio läromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar är den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framställningar av såväl flickor som pojkar i bilderna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angående den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. Målet är att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfråga är: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjänsten, att granskningen och rapporteringen angående styrelsens rapport beträffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger på fem intervjuer med auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen på grund- och fortsättningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrån en normativ argumentation om genusperspektivets värde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mål för dess integrering. Genom att titta på hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utsträckning vi anser vara önskvärd. I vår analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfällen då man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrån flera av genusperspektivets grundläggande antaganden.