Sökresultat:
23054 Uppsatser om Granskning av miljöarbete - Sida 54 av 1537
Ensamarbetets gemenskap- en studie om lastbilschaufförer och deras yrkeskultur
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Livskvalite hos medicinerade barn med ADHD
Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.
VÀgen till det goda exemplet Erfarna specialpedagogers uppfattningar om framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete
Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation.
Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper.
Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.
Produktplacering - ett nytt begrepp i svensk lagstiftning
PÄ senare tid har det framkommit flera företagsskandaler pÄ grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav pÄ revisorers oberoende och sjÀlvstÀndighet. Det Àr vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte pÄverkar dennes omdöme, för att upprÀtthÄlla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags rÀkenskaper Àven innefatta rÄdgivning. Det innebÀr att det kan uppkomma svÄra grÀnsdragningar mellan vad som Àr tillÄtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.
Linjestudie för jÀrnvÀgsdragning Storuman ? Mo i Rana
Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns för ett framtida anlÀggande av en jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Storuman och vidare vÀsterut till den isfria hamnen i Mo i Rana. Rapporten belyser viktiga aspekter av hur generellt en planering av ny jÀrnvÀgsstrÀckning gÄr till och hur samhÀllet hypotetiskt kan beröras. Granskning av nÀringslivets och arbetsmarknadens potential samt hur infrastrukturen utvecklingsmöjligheter lyfts ocksÄ fram. Det man kan konstatera av en sÄ tidig utredning som denna rapport utgör Àr att VÀsterbottens lÀn innehar mÄnga intressanta utvecklingsmöjligheter som tyvÀrr hamnat lite i periferin, mycket pÄ grund av att Sveriges inland idag saknar god standard pÄ infrastrukturen. TvÄ aspekter som jag belyser extra starkt i denna rapport Àr dels godsutbytet till och frÄn Sveriges inland dÀr skogs- och gruvindustrin har starkt fÀste, ut mot Atlantkusten i Mo i Rana, som skapar större handelsutbyte med övriga vÀrlden.
En granskning av det internationellt anvÀnda frÄgeformulÀret International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA).
Assessment of hearing aids can be done by inventories. The result of the inventories can show the patients need and how the hearing aids works in the patients daily life. The result of the inventories can be influenced by the difference in languages and the cultures. The inventory IOI-HA should not be sensitive to those factors.The aim of this study was to compare and analyse material, method and to report and analyse the result from a pilot study made at Sahlgrenska University.The result showed that IOI-HA is a natural inventory which is able to be used internationally. The four studies in England, USA, the Netherlands, and Germany showed that the psychometric properties are similar across languages and cultures.
Formativ bedömning i matematik : Effekter för elevers lÀrande
Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lÀrande i matematik. För att ta reda pÄ effekterna har förklaringar pÄ hur elevers prestationer pÄverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur sjÀlvbedömning kan utveckla elevers lÀrande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar Àr att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lÀrande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft mÄttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stÀmmer alltsÄ överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.
Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden
Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g
fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p?
arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r.
Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och
konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta
har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.
Miljöredovisning : Granskning av Ätta internationella företags redovisning och utveckling
Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.
HjÀrtinfarkt : ? förebygga med kunskap och motivation
Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.
RevisionsbyrÄns uppdragstid och storlek - konsekvenser för revisionskvaliteten
I spÄren av mÄnga företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbÀttras för att hÄlla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstÄtt om vilken effekt revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek har pÄ revisionskvaliteten och om byrÄrotation skulle lösa problemen som Àr förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmÄga att upptÀcka och utfÀrda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget gÄr i konkurs. DÀrigenom Àr det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek pÄverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberÀttelser visar att revisionsuppdrag pÄ kort och lÄng uppdragstid har utfÀrdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.
Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter pÄverkar masteringsprocessen av inspelad musik
Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .
Revision i Europa : En komparativ studie mellan Spanien och Sverige med fokus pÄ förvaltningsrevision
BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den Àr idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika lÀnders kultur vÀrlden över, Àr tÀnkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsomrÄdet. Internationellt sett sÀger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets rÀkenskaper, men i Sverige omfattar kraven Àven förvaltningen. Detta Àr inte nÄgon ny företeelse utan har förekommit lika lÀnge som rÀkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag Àr Sverige och Finland de enda lÀnderna dÀr det juridiska revisionskravet omfattar bÄde rÀkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning det i Spanien existerar nÄgon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.
Bonussystem : Sambandet mellan Sambandet mellan EVA och ersÀttning till företagsledare i börsnoterade bolag
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan företags vÀrdeskapande och nivÄ pÄ ersÀttning till VD.Metod: Den metod som anvÀnds i denna studie Àr deduktiv, dÄ undersökningsmaterialet till störst del bestÄr av Ärsredovisningar. UtifrÄn Ärsredovisningarna berÀknas ett specifikt EVA-vÀrde för varje företag.Resultat/Slutsats: Av jÀmförelsen mellan EVA/Sysselsatt kapital och en VD:s totala ersÀttning kan inget direkt samband pÄvisas. En anledning till detta torde vara att modellen stÀller höga krav pÄ vÀrdeskapande. Detta medför möjligen att företagen anvÀnder andra system för utvÀrdering av ersÀttningsnivÄer, exempelvis utvecklingen av börskursen.Studien kompletteras med en jÀmförelse av ersÀttningsnivÄ och börsvÀrde. Resultaten av denna granskning Àr att samband mellan de bÄda kan bevisas.
Företagisering av kommuner En frÄga om ideologi?
Ett utmÀrkande drag för flertalet av de organisationsförÀndringar som har skett i svenska kommuner under de senaste decenierna Àr att de hÀmtar idéer frÄn företagsvÀrlden. Borgerliga kommuner brukar betraktas som mer mottagliga för dessa organisationsförÀndringar, dÀribland de reformer som gÄr under namnet företagisering. Dock tycks spridningen av dessa idéer vara stor, vilket föranleder oss att pröva hypotesen om att de ideologiska skÀlen till företagisering Àr underordnade andra skÀl.Genom att studera spridningen av företagisering hos ett antal kommuner med stabila vÀnster- respektive borgerliga majoriteter kan denna hypotes falsifieras. Ett visst positivt samband mellan graden av företagisering och befolkningsstorlek gÄr att se. Ett intressant undantag frÄn dessa tvÄ slutsatser Àr att de centerledda kommunerna intar en betydligt mer organisationskonservativ hÄllning.Efter en granskning av tvÄ kommuner som avviker frÄn det generella mönstret i vÀnstergruppen respektive den borgerliga gruppen, kan vi konstatera att förklaringar pÄ individnivÄ tycks spela en betydande roll för instÀllningen till företagisering..