Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt spra?k och rapporterande. .

Titel: Filmkritiken på nätet ? En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistikFörfattare: Nina JohanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 58Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013.Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie.Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie DatabaseHuvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen.

Organizational culture is subject of a great debate nowadays and there is especially three schools which affairs its nature of reality; modernism, symbolism and postmodernism. This thesis is built upon a case study about the organization Idé & KunskapsCentrum, which experience various cultural issues. Observations made during visits in the organization environment forms the ground on which discussions about different perspectives are made regarding organizational culture.The thesis describes and investigates the subject of organizational culture and its relationship to human behavior in organizations. Furthermore, I discuss and analyze organizational culture from the three different perspectives, in order to present a critical view on the subject for the reader.The thesis is based upon a case study about the organization Idé & KunskapsCentrum. A qualitative research method has been conducted with data collected especially from an ethnographic study, but also via semi-structured interviews.

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet.

I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" såg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, där "hen" används genomgående. Undersökningen baseras på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat sträcker sig från 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vår uppsats är att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av åsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick ämnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt språkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmärkning i medierna.Ur vår kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes på nyhetssidorna under vår undersökningsperiod. Det skulle kunna peka på att ämnet inte ses som en nyhetsfråga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill säga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfären.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev någon stor egen fråga utan snabbt kom att handla om genus och jämställdhet snarare än om språket i sig.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig.Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom bloggosfären legitimerar sig som en viktig medial kanal i relation till redan etablerade medier. Vi söker genom en diskursanalytisk metod finna bloggarens tillvägagångssätt att i sina texter legitimera sitt eller arenans skrivande, och finner i vår analys en trend som kan komma att leda till stora förändringar i traditionella redaktioners arbetssätt..

Syftet med rapporten är att förbättra och effektivisera Kultur Skånes kommuni-kation med sina externa målgrupper. Som ett led i processen har en målgruppsanalys gjorts, där resultatet blev en ny målgruppsuppdelning, som presenteras i en matris. Med hjälp av en målhierarkimodell och kvalitativa undersökningar i form av enkätutskick och djupintervjuer med målgrupperna, har resultat kunnat presenteras. Kultur Skånes kanal hemsidan är i fokus i undersökningarna, då den ansågs ha stor potential..

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig..

Studien har diskuterat och analyserat de två senaste svenska läroplanerna. Med hjälp av kritiskdiskursanalys har den nya läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregående läroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) närlästs på ett ifrågasättande och granskande sätt. Syftet har varit att seom, och i så fall i hur stor omfattning, ord såsom lärare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frånvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebära eller betyda när dessa ord förekommer, och framförallt när de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nämns över huvud taget, och attord såsom fritidshem inte alls förekommer i samma utsträckning som exempelvis ordet lärareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrån vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denläroplan som är menad att gälla för dem.

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Bakgrund: Enligt Gauffin & Nilsson råder det ingen enhetlighet för hur immateriella tillgångar redovisas i samband med företagsförvärv. IFRS 3 infördes år 2005 och innebar stora förändringar för företagen avseende redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Då mycket tyder på att det inte råder någon enhetlighet i företags sätt att redovisa förvärvade immateriella tillgångar, avser denna studie att granska tänkbara bakomliggande faktorer till de skillnader som existerar. Studien vill finna eventuella skillnader mellan företagen och vidare utreda vad skillnaderna kan bero på. Med företag avses utvalda företag som nyligen gjort företagsförvärv.Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med företag som nyligen gjort företagsförvärv samt intervjuer med revisorer.Resultat: Studien har identifierat fyra tänkbara bakomliggande faktorer till att det inte råder en enhetlighet i redovisningen av immateriella tillgångar vid företagsförvärv: Definiering, Identifiering, Värdering och Vägledning..