Titel: Produktplacering i Solsidan - hur företag resonerar kring sin planerade exponering.Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014.Handledare: Britt Börjesson.Sidantal: 43 inklusive bilagor.Ord: 14 885.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidanupplever och resonerar kring produktplacering.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation.Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur tvåföretag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera - öka varumärkeskännedomen eller förbättra image - men båda var nöjda med resultatet av placeringen.

I denna uppsats undersöks hur förorten representeras i sju artiklar om Rinkeby och specialskolan Rinkebyakademien, publicerade på nyhetsplats i tre av Sveriges största dagstidningar. Sex av artiklarna är från 2010 och en är från 2012. Genom tillämpning av Stuart Halls representationsteori och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, uttolkar vi betydelsen av de antaganden om världen som förekommer i artiklarna. Därefter analyserar vi antagandena i förhållande till den sociala kontext som är det svenska samhället. En kontext i vilken förorten är socialt underordnad andra delar av staden i en oförhandlad maktrelation.

The Daily Show är ett halvtimmeslångt amerikanskt humorprogram som sänds på kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, främst om politik, på ett humoristiskt sätt med hjälp av klipp från etablerade nyhetskanaler.Vår undersökning syftar till att ta reda på hur The Daily Show förändrats efter valet 2008 då Barack Obama valdes till president. Vi har jämfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt från hösten 2005 med lika många från samma period 2009. Extra fokus har lagts på hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gästlistor från hela dessa år, samt tagit hjälp av en tidigare studie från 2007 för att se vilken sorts gäster som får framträda och om det skett någon förändring.Vår studie visar att The Daily Show gått mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utsträckning än tidigare.

Every day readers of magazines receive advice on how their life is expected to be. Magazines write about what to wear, who you should be dating and where you should work. People are social beings and are affected on what they read, hear and see. In that way media is one of the main channels which defines people and draws examples on for example how a "normal" woman should be.This essay dealt with several questions: how women are described in Swedish women magazine Cosmopolitan and men ?s magazine Slitz and how they are differ from each other.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochmusikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

Titel: Sportjournalistikens utveckling ? en studie om Expressens bevakning av det svenskafotbollslandslaget vid VM 1994 och 2006Författare: Jens KarlssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 38, exklusive källförteckning och bilagaSyfte: Att undersöka om, och i så fall hur, sportjournalistiken har förändrats i tryckt press, vilket exemplifieras av Expressens bevakning av det svenska landslaget vid två VM-slutspel, 1994 och 2006Metod: Kombination av kvantitativ och kvalitativ textanalysMaterial: Samtliga artiklar från den tryckta upplagan av Expressen som behandlar det svenska landslaget vid VM 1994 och 2006Huvudresultat: Sportjournalistiken har i många avseenden förändrats ganska radikalt. Den har fått ett större utrymme och det skrivs betydligt fler artiklar 2006 än 1994. Antalet reportrar som bevakar det svenska landslaget är också fler. Rubriker, bilder och grafik har fått ett avsevärt större utrymme, vilket i sin tur leder till att brödtexter får ett allt mindre utrymme.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

Under 2014 sökte fler än 74 000 människor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det är Migrationsverkets uppdrag att ge människorna bostäder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste åren ökat och när fler kommer räcker inte myndighetens boenden till. De får då hyra tillfälliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har påverkat en mindre ort i Sverige och de människor som bor och verkar där. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.Lärosäte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien är att jämföra lokal rapporteringen på de två lokaltidningarna i Upplands Väsby: Mitt i Upplands Väsby och Vi i Väsby.  Jämförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka ämnen som får störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de båda tidningarna. Genom en kvantitativ innehållsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor från vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att ämnesfördelningen skiljer sig något mellan de båda tidningarna.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions.But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ?We like different!? reproduces racism through its language.The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism.Two discourses were found in the material, ?We like different? and ?We like the same?.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochmusikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen.För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet.Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan.

Den övergripande frågeställningen för uppsatsen är: Vad innebär det ur ett demokratiperspektiv när en abonnerad morgontidning väljer att ge ut en gratistidning för att nå lågresursgrupperna i samhället??. Bakgrunden till frågan är att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nå ut i de områden där tidningen har få läsare. Gemensamt för dessa stadsdelar är att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invånarna har utländsk bakgrund än i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehållsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehållsmässiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har också intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen på HD City Anders Håkansson för att ta reda på vilka tankar man har om skillnader i målgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.Innehållsmässigt har Xtra ett större fokus på Nöje, Sport och Opinionsmaterial än HD och bristen på lokal samhällsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som läser HD och dem som läser Xtra.