Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Titel Den teoretiske medieläraren - Vad händer efter examen?En studie om de utexaminerade medielärarna vid JMG,Göteborgs universitetFörfattare Sara Hanson, Merete Lassen och Evelina LindahlKurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför Journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Annika BergströmSidantal 43 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att få kunskap om studenternas sysselsättning efter avslutad utbildning och hur de bedömer utbildningens relevans förarbetslivet.Metod Kvantitativa webbenkäterMaterial Webbenkäter med tjugotvå utexaminerade lärarstudenterHuvudresultat Resultatet i vår undersökning visar att flertalet av de utexaminerademedielärarstudenterna fått en lärartjänst i sitt andra undervisningsämne.Detta innebär att inriktningen Mediekunskap på Lärarprogrammet svarar dåligt mot vad arbetsmarknaden kräver och förväntar sig av enmedielärare. De utexaminerade medielärarstudenterna önskar attmedieinriktningen hade varit mer didaktiskt förankrad och haft fler praktiska moment då detta gjort dem mer eftertraktade påarbetsmarknaden..

Från misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstäckande dagspress.Lunds universitet är Sveriges största universitet med ca 6 000 anställda och 40 000 studenter och bedriver utbildning på flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika målgrupper, varav en av de viktigaste externa målgrupperna är journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis ställer detta mycket stora krav på kommunikationsarbetet och det gäller därför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vårt uppdrag är ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar därför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Titel: Läsarnyheten ? i mediernas kontroll: En studie om hur läsarnyheten kan bidra till interaktiviteten på nättidningarFörfattare: Moa VennergrundUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Jonas OhlssonSidantal: 60 inklusive bilagorSyfte: På vilket sätt bidrar läsarnyheten till interaktivitet på svenska nättidningar?Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Svenska nättidningar 2010Huvudresultat: Mina resultat visar att läsarnyhetsfunktionen skapar liten interaktion på nättidningar. Läsarnas deltagande i att läsa och skriva försvåras genom att läsarnyhetsfunktionen är svår att hitta. För att delta med sin nyhet ställs krav på läsaren och på så sätt kontrollerar nättidningarna läsaren i sin interaktion. Få nättidningar som har läsarnyhetsfunktionen har kommentarfunktioner kopplade till läsarnyheten vilket gör att tvåvägskommunikation försvåras.

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar.

Titel Stimulerande läsning? - en studie om musikskaparnas syn på Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-känsla?, samtidigt som det ocksåförmedlar en positiv bild av Stim. Innehållsmässigt är däremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmänt inriktat på musik och tappat fokus påmusikskapande och upphovsrätt, vilket gör att tidningen inte känns ändamålsenlig. Musikskaparna efterfrågar en djuparejournalistik som riktar in sig mer på just musikskapande och upphovsrätt.

Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SäweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hälften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

Within the journalistic profession lays a commonly accepted normative view stating that objectivity is an ideal to seek. The aim of this bachelor is to study Swedish sportswriters on local newspaper and their views of journalistic objectivity, and themselves in comparison to the traditional ideals. We want to study how local sportswriter work against their ideal and if factors like age and education affect their view of themselves and ther ideal.We have done eight semistructured deepinterviews that all build on theories and studies of the traditional ideal of journalists. The interviewed are all sportreporters, at four different newspapers. We have done active selection of participants based on age and education.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Det finns en utpräglad rädsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje år som går. Huvudfåran i kritiken är att allt sedan nöjet gjorde intåg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lätta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? Stämmer verkligen de här teorierna?Jag har undersökt hur innehållet i sex svenska dagstidningar har förändrats mellan åren 1997 och 2012. Resultatet är att ganska lite faktiskt har hänt när det gäller innehållet i de undersökta tidningarna.

Titel: Vad säger kvinnan i båten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvändning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien är att se om det går att utröna karaktärer ihur medieanvändning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbåt.Metod: En kvalitativ studie med utgångspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna från djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det går att utröna karaktärer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbåt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gäller livsstil, detta går i sin tur att koppla till deras medieanvändning. Ur detta går det att utrönakaraktärer.