Detta är en uppsats i media - och kommunikationsvetenskap som tar upp PR´s inflytande i journalistiken med hjälp av två olika metoder. Först har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi jämfört förekomsten av utvalda PR-begrepp från två olika år med tjugo och arton års intervall, 1992 och 1995, samt 2012. Detta för att få fram om det skett en förändring i journalisters användande av begreppen. Därefter följer en kritisk diskursanalys där vi analyserar två nyhetstexter för att med hjälp av van Dijks CDA-modell få fram sociologiska, kulturella och hierarkiska strukturer i texterna. Detta gjordes i syfte att genom dekonstruktion av texterna få fram om en PR-isering har skett i form av journalisters språkbruk och med hjälp av lingvistiska verktyg få fram dolda budskap.Våra frågeställningar lyder som följer: Hur frekvent och i vilken omfattning förekommer utvalda PR-begrepp i dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet 2012 jämfört med för 20 år sedan? (Kvantitativ) Vi vill belysa på vilket sätt PR förekommer i nyhetsmedierna med tanke på PR´s förändrade roll idag, och på vilket sätt man kan se detta i journalistiken? (CDA-analys) Hur kan man, med hjälp av textanalys, urskilja och förstå PR´s inblandning i journalistiska nyhetsartiklar? (CDA-analys)Syftet är att få fram om en PR-isering kan urskiljas i nyhetsartiklar och hur den PR-iseringen ser ut.

Arbetet undersöker fältet bedömning i digitala medier. Syftet är att belysa processen och öka förståelsen vid digitala bildarbeten och bedömning av bildarbetet och den färdiga produkten ur ett didaktiskt perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är hermeneutik eftersom jag inte söker någon absolut sanning utan mer en ökad förståelse för den digitala processen och bedömningen vid digitalt bildarbete. Mitt underlag är empiriskt men själva bedömningen med betygsättning är myndighetsutövning.Undersökningen är gjord med studenter på lärarprogrammet och under momentet ?digitala tekniker? i lärarutbildningen.

Titel: Internkommunikation ur medarbetarperspektivFörfattare: Fredrik Dahlstedt och Anders ÅkerströmHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Antal ord: 13033Sidantal: 62Syfte: Syftet för uppsatsen är att undersöka hur medarbetarna på Jordbruksverket uppleverorganisationens internkommunikation.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer.Material: Intervjuer med tolv medarbetare från olika divisioner av Jordbruksverket.Huvudresultat: Jordbruksverkets medarbetare är nöjda med hur internkommunikationen fungerar i dagsläget. Men de känner ett stort avstånd till medarbetare som inte tillhör deras egen enhet och till chefer över deras egen enhetschef, vilket är ett utslag av hur New PublicManagement fungerar. Teorin om medarbetarskap stämmer väl in på hur medarbetarna uppleverinternkommunikationen på Jordbruksverket. Medarbetarna tycker däremot inte attinternkommunikationens utseende stämmer överens med Jordbruksverkets vision..

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

I dagens samhälle har media en stor roll i människors liv och det är viktigt att påpeka medias enorma makt att påverka människors verklighetsbild. Makten stannar inte på tidningsbladet, webben, bloggen eller på TV-rutan. Makten fortsätter leva och påverkar människors uppfattning och åsikter i olika hänsynstaganden. Genom åren har journalistiken ändrats och konkurrensen vuxit och det innebär att tidningsjournalistiken ändrats och pressen för dem som skapar nyheter återfinns i säljsiffror. Tidningen ska sälja lösnummer och i den situationen är rubriker och retoriska grepp viktigare än någonsin.

Sammanfattningsvis kan åtagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte är att se till hur intermedialitet och bildspråklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa två fenomen interagerar i densamma. Frågan som söks besvaras är: Hur arbetar bildspråk för att uppnå god överföring mellan medier i en applicerad intermedialitet? Metoden för att besvara denna fråga utgår ifrån en jämförelse mellan vinrecensionens sätt att kommunicera med sin läsare och idéer från semiotiska kommunikationsmodeller angående hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angående intermedialitet och bildspråk i respektive kapitel, för att vinna hävd åt definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus på språk och på de strukturer som styr sådana..

The following study aims to examine how the Swedish journalism portrays the relationship between the Swedish police and the Romani people in Sweden in connection with the disclosure of the registration of thousands of Romani people during the autumn of 2013. The study proceeds from a series of articles written 2013 about what in Swedish media is known as ?Registerskandalen? or ?Romregistret?. The theories used in the study all originates from Postcolonial Theory and Ethnocentrism, and we used van Dijk's Critical Discourse Analysis for analysing the result. In the end of the study we find that the Swedish journalism portrays the Swedish police's view on the Romani people as negative in comparison to how they view the rest of the majority society in Sweden..

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Den tryckta pressen i USA skakas av en oviss framtid och industrin frågar sig om det finns någon lönsam affärsmodell för kvalitetstidningar på en hårt konkurrensutsatt marknad. Krisen har slagit hårt mot annonsintäkterna men övergripande handlar det om en strukturell förändring.  På samma gång som pappersupplagorna faller ökar trafiken på nätet ? men intäkterna på nätet är långt ifrån desamma.  Det som håller på att äventyras är oberoende journalistik som informerar, undersöker, analyserar och ger kunskap om samhället, speciellt det lokala. Det skriver Leonard Downie Jr och Michael Schudson i rapporten The Reconstruction of American Journalism (Downie Jr & Schudson 2010).Syftet med denna uppsats är att undersöka läget på ? och utsikterna för den amerikanska tidningsmarknaden.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder.

Syftet med denna magisteruppsats är att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhälleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister på Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stått i centrum för undersökningen som är av kvalitativt slag. Två datainsamlingsmetoder användes ? samtalsintervjuundersökning och frågeundersökning. Båda genomfördes på redaktionen i Banja Luka.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

I uppsatsen undersöks förutsättningar och möjligheter för att genom Öresund Networks medlemsnätverk kommunicera varumärket Öresund till externa målgrupper. Nätverksmedlemmars uppfattningar och behov analyseras utifrån varumärkes- och nätverksteori. Det empiriska material som legat till grund för analysen har samlats in med kvalitativa intervjuer.Resultaten visar att varumärket har en positiv image hos nätverksmedlemmarna och att det finns goda förutsättningar för att kommunicera varumärket genom nätverket. Nätverket utnyttjas dock inte till sin fulla potential och bör anpassas efter nätverksmedlemmarnas behov. Engagemanget för varumärket måste också höjas för att skapa ett starkt varumärke vilket är en förutsättning för att nätverksmedlemmarna ska kommunicera varumärket.