Sök:

Sökresultat:

101 Uppsatser om Granskande aktör - Sida 4 av 7

Motivation i klassrummet : en litteraturstudie med fokus pÄ strategier som ökar elevers motivation

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Outsourcing av IT-tjÀnster : en studie av det geografiska nÀromrÄdets betydelse

Denna magisteruppsats Àr skriven inom omrÄdet internationellt företagande. Det Àr en granskande studie av de tre största nordiska IT-konsultföretagen som bedriver outsourcing av IT-tjÀnster i Baltikum och Tjeckien. Dessa Àr TietoEnator, EDB och WM-data. Vi har Àven studerat tvÄ leverantörer av IT-tjÀnster i Baltikum, Mandator och Dati.Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se vilka faktorer som gör att företag i stor utstrÀckning fortsÀtter att outsourca delar av verksamheten, trots att ett flertal forskningsrapporter visar att det inte alltid Àr lönsamt.Analyserna visar att de faktorer som frÀmst förmÄr företag att fortsÀtta outsourca Àr att de anser sig uppnÄ effektivitet och kostnadsbesparingar. Andra faktorer som anses avgörande Àr att inblandade parter har lÀtt att samarbeta och förstÄ varandra.

"Det Àr sÄ tyst om allting" : Jokkmokk ­­­? en publikstudie av en kommun som lÀmnats i medieskugga

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedlÀggningar. I dag stÄr kommunen utan regelbunden bevakning och har nÀstintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att fÄ en uppfattning om hur invÄnarna i Jokkmokks kommun upplever den rÄdande lokalmediebevakningen. Studien svarade pÄ frÄgestÀllningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invÄnare, hur de anser sig pÄverkas av nedlÀggningarna samt vilka andra kÀllor de vÀnder sig till för att fÄ samhÀllsinformation. Publikstudien grundades pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmÀssigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun pÄ en telefonenkÀt.

En granskande studie om kommunikation, konflikthantering, organisationsteori och tolkning vid en specifik verksamhet

Den hÀr uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte pÄ att upprÀtthÄlla sÄ bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gÄng kommer vi att fokusera pÄ personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstÄ frÄn att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden fÄ en inblick i de anstÀlldas och patienternas vÀlmÄende pÄ verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framlÀggas under presentationen av materialet.    Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anstÀllda vid de olika avdelningarna pÄ psykiatriska kliniken, har vi pÄ ett indirekt sÀtt kunnat mÄla upp en bild av hur patienter pÄverkas av personalens vÀlmÄende pÄ jobbet.Via dessa ovannÀmnda intervjuer och annat litteraturmÀssigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bÀttre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för bÄde personal och patienter.     Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har hÀr varit de principiella förhÄllningssÀtten inför dessa iakttagelser av att finna lÀmpligt material. Det vi under undersökningens gÄng kommit fram till Àr bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder Àr ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vÄrden..

Servant leadership : Vetenskap eller ideal?

Servant leadership Àr ett begrepp som visar potential inom ledarskapsforskningen, framförallt för att förklara meningsskapande ledarskap, hur ledaren leder sig sjÀlv samt hur ledarskap kan accepteras utan auktoritet. Problemet Àr att forskningen hittills varit alltför okritisk. Begreppets validitet har bevisats i kvantitativa mÄtt, men dess implikationer för sjÀlva ledarskapsutövandet eller ledaren Àr oklara.Syftet med uppsatsen Àr att testa begreppet servant leadership som verktyg för ledarskapsstudier. Kan begreppet konkretiseras och mÀtas? Kan man vara sÀker pÄ vad man mÀter? För att besvara dessa frÄgor omfattar uppsatsen en granskande litteraturstudie och en tillÀmpande fallstudie i tre delar.Resultaten antyder att begreppet servant leadership kan brista i precision och tillförlitlighet.

Är samhĂ€llet pĂ„ vĂ€g att gĂ„ under? : En studie av svenska tidningars agerande under finanskriser

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka tre stora svenska tidningars bevakning av de ekonomiskt viktiga hÀndelser som intrÀffade hösten 2008 och vÄren 2009 i jÀmförelse med mediebevakningen av det sena 1980-talets och tidiga 1990-talets bankkris, samt ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens resultat stÀlls i förhÄllande till Hadenius och Söderhjelms slutsatser frÄn deras undersökning av bankkrisen under det tidiga 1990-talet.      Uppsatsen ska ge en bild av hur de svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Dagens Industri valde att framstÀlla och kommentera krisen för den svenska fordonsindustrin, Carnegie-affÀren och Swedbanks förtroendekris. En övergripande frÄga som stÀlls till materialet Àr hur dessa hÀndelser har bevakats och gestaltats av ledande kommentatorer och krönikörer i de utvalda tidningarna. Materialet analyseras i perspektiv av den konstruktivistiska teoribildningen utifrÄn vilken det förutsÀtts att det journalistiska arbetet pÄverkar den verklighet som ska beskrivas.

VIKTIGA FAKTORER I OMVÅRDNAD AV SUICIDALA PATIENTER EN LITTERATUR STUDIE OM SUICID UTIFRÅN SJUKSKÖTERSKANS PERSPEKTIV

Bakgrund: I Sverige begÄr varje Är ungefÀr 1400-1500 mÀnniskor suicid och ungefÀr 8-10 gÄnger sÄ mÄnga försöker göra det. Enligt VÀrldshÀlsoorganisationen dör varje Är ungefÀr en miljon mÀnniskor vÀrlden över till följd av suicid, vilket innebÀr ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en vÀsentlig roll i vÄrd av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvÄrdnaden av suicidala patienter. En frÄga formulerades utifrÄn syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete med suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg.

En studie om mervÀrde i revisor-klientrelationen

Bakgrund: Revisorns roll gÄr idag lÀngre Àn vad den traditionella granskande rolleninnebÀr. Detta innebÀr bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvÀrde till revisionen i syfte att skapa ett mervÀrde och hÄlla sig konkurrenskraftig pÄmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervÀrdeskapare Ànnu viktigare om Àn avgörande i de fall vid klienten stÄr inför ettval av att behÄlla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag mÄste ha en revisorblir revisorns roll som mervÀrdeskapare viktig dÄ det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrÄ.Syfte: Med bakgrund till att det Àr viktigt att revisorn genererar ett mervÀrde för attbehÄlla sina klienter Àr syftet med vÄr studie att identifiera och förklara vad revisorerupplever Àr mervÀrde och vad de gör för att skapa mervÀrde för klienten. Vi kom Àvenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervÀrde Àr och hur det skapas för att kartlÀggaom det fanns skillnader mellan vad revisorerna och klienterna uppfattar som mervÀrde.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjÀlp av en enkÀtstudie riktad mot revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer pÄ att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervÀrde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.

SÀrbo eller sambo? En historisk analys av förÀndringsprocessen rörande integrationen av UD och Sidas utlandsmyndigheter, granskande förutsÀttningarna för politisk implementering.

On three occasions, in 1973, 1993 and 2005, Swedish parliament and government has resolved to integrate the, previously independent, foreign offices beloning to the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) with the Swedish embassies. The implemenation of the integrationreform has however been a lengthy process. This thesis adresses two main issues: how has the integrationreform been able to remain a viable recipe for organizational change over time and why has the integrationprocess taken so long? Lastly I assess the possibility for effective implementation following the decision 2005.Based on New Institutionalism I conducted an historical analysis of the integrationprocess to explore the conditions for reform. My results indicate that the integrationreform primarly suited the interests of the Ministry for Foreign Affairs, making the Foreign Serivce more effective and clarifying the Ministry's responsibilty for Swedish development cooperation policy.

Sportjournalisten och publiken : En studie av svenska sportjournalisters förhÄllande till sin publik

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhÄller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville ocksÄ undersöka hur yrkesrollen pÄverkas av publikkontakt och hur de ser pÄ sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrÄn tre dimensioner för att undersöka förhÄllningssÀtt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frÄgestÀllningar som gick ut pÄ att beskriva dessa sÄ bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister pÄ Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehÄllsanalys dÀr jag undersökte hur interaktiviteten ser ut pÄ webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina lÀsare.

Vallöften i lokala medier En studie av hur kommunala vallöften skildrats i Göteborgs-Posten

Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HÄkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvÀrdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har ocksÄ undersökt förhÄllandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjÀnster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för vÀljarna, innebÀr nackdelar i form av att journalistiken blir behÀftad med brister.

Bedömning och betyg vid undervisning i digitala bildmedier.

Arbetet undersöker fÀltet bedömning i digitala medier. Syftet Àr att belysa processen och öka förstÄelsen vid digitala bildarbeten och bedömning av bildarbetet och den fÀrdiga produkten ur ett didaktiskt perspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr hermeneutik eftersom jag inte söker nÄgon absolut sanning utan mer en ökad förstÄelse för den digitala processen och bedömningen vid digitalt bildarbete. Mitt underlag Àr empiriskt men sjÀlva bedömningen med betygsÀttning Àr myndighetsutövning.Undersökningen Àr gjord med studenter pÄ lÀrarprogrammet och under momentet ?digitala tekniker? i lÀrarutbildningen.

God morgon makthavare : Hur manliga och kvinnliga makthavare framstÀlls i Nyhetsmorgon respektive Gomorron Sverige

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Skolans organisation. En fallstudie av organisationen i en skola i Göteborg

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

Ett skepp kommer lastat med vadÄ? En analys av GP:s ostindiefararrapportering

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->