Sedan täckrotplantornas introduktion i slutet av 1960 talet har man försökt att hittaodlingsätt som minskar rotformationer (t ex rotsnurr och rotknän) hos plantorna. Närrötterna är deformerade ökar risken för instabilitet, stamkrökar, tjurved, rotröta ochrotbrott hos trädet. Många olika behållartyper har tagits fram under åren. En av desenaste metoderna för att undvika deformationer går ut på att odlingsbehållarnas insidorbeläggs med en kopparbaserad färg. Metoden innebär att rötterna, då de kommer emotden belagda kanten, slutar att växa på längden, roten går som i dvala.

Humans have inhabited mountainous areas in northern Sweden since the end of the last glacial period, ca 8000 B.P., and their presence has marked the landscape in various ways. Older traces include the remains of hearths and dwelling sites, but there are also remains, such as culturally modified trees (CMT's), resulting from more recent activities in forested areas. This study aimed to document how people, both indigenous Sami's and Swedish settlers, have used an area northwest of Ammarnäs in Västerbotten, during the last 300 years, and what traces their activities have left in the area. I used historical records as well as an inventory of CMT's in the area to address this aim. Historical records of Sami activity are meagre, but it is clear that the people of the Ran and Gran Sami villages utilized the area long before 1500 A.D.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad Gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

I Sverige är trakthyggesbruk med kalhuggning det dominerande skötselsystemetmen intresset för kalhyggesfritt skogsbruk har ökat de senaste åren. Alternativentill kalavverkning är omdiskuterade och kritiseras ofta för att inte vara lönsamma.Målet med detta examensarbete är att analysera ett långtidsförsök med olikaskogsskötselsystem och att diskutera eventuella produktionsskillnader. De fem skötselåtgärdersom undersöktes var 1) kalavverkning med plantering av Gran och tall,2) naturlig föryngring under fröträd, 3) blädningsbruk, 4) dimensionsavverkningoch 5) orörd skog (referensyta). Fältförsöket ligger på Siljansfors försökspark iDalarna och anlades 1923. Alla försöksytor har en areal av 1 ha.

In Scandinavia, capercaillie are often associated with pine trees (Pinus sylvestris) in winter, with pine needles as the main diet. Few dietary studies have been conducted in Sweden and winter diet is subject to little debate. The interesting thing is that this "pine specialist? is also found in spruce (Picea abies) forest habitats where pine is scarce or unavailable. In many studies outside Sweden (primarily Central Europe) spruce is regularly observed in the winter diet, but I have found no reports on the selection of the diet in spruce forest areas in Sweden.

Gallring är en beståndsvårdande utglesning där gagnvirke tillvaratas. Syftet med gallring är att styra över produktionen på ett lägre antal stammar och på sikt skapa ett bestånd med en högre medelstamsvolym än om gallring inte genomförts. Gallring kan utföras enligt olika former, vilket påverkar produktiviteten i drivningsarbetet och beståndets karaktär efter utförd åtgärd. I vissa bestånd kan det finnas ett undre skikt av löv eller Gran som försvårar gallringen, så kallad försvårande underväxt. Den här studien syftade till att undersöka om underväxtröjning är en åtgärd som kan leda till att minska kostnaderna i gallring i bestånd med underväxt. En tidsstudie utfördes i två talldominerade bestånd med lövdominerad underväxt i 2-3 meters höjd.

So?derhamn Eriksson AB har producerat och levererat utrustning till sa?gverksindustrin i o?ver 150 a?r. Fo?retagets uppgift a?r att fo?rse sa?gverksna?ringen med effektiva maskiner och system fo?r ba?sta utnyttjande av ra?varan. En av So?derhamn Erikssons viktigaste produkter a?r barkningsmaskinerna Cambio.

A new Swedish political approach to forestry was initiated 1993, that put goals of production and environmental issues into equal importance to Swedish Forestry Law. Earlier nature conservation very often declaimed preservation the best way to conserve nature, but recently it is clear that many highly biological values are due to former land use or disturbance. Many old pastures or cultivations dominated by deciduous trees are today characterized by a dense overgrowth of Norway spruce. By actively paying attention to nature in forestry (nature restoration), it is possible to partly reconstruct habitats or disturbances that are necessary to favour the biological values. The aim with this master thesis is to study the nature restoration, (NS, Swedish abbreviation), performed in 11 forest sites in the middle of Sweden 8-14 years ago. Since NS recently have become applied, it has never yet been evaluated.

Ett ökat brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekhuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.

Different methods for shelterwood cutting have been used in differ-ent parts of Europe since the middle ages. The use of shelter wood cutting in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forests in Sweden met a revival in the early 1990s as an alternative for the dominating clear-cutting system when silvicultural costs increased dramatically for the latter. Shelterwood cutting systems involve some possible problems but also a lot of positive effects. Among the problems are increased risk of wind throw and damage of the remaining shelter trees caused by the cutting operation. Positive effects are for example a valuable growth in the remaining trees and increased biological di-versity. This study is based on a total of 79 trees from 4 different treatments in a spruce shelterwood, cut in 1994, in the middle of Sweden (62,4º N).

Den svenska sågverksindustrin har dragits med överkapacitet som ett resultat av den ekonomiska krisen. Detta ledde till minskat nybyggande på den svenska marknaden, något som påverkat sågverksindustrin. Flera större aktörer inom sågverksindustrin har visat negativa resultat och inte minst Setra som denna studie ska behandla. Denna studie avser att kartlägga och analysera affärsområde förädlat (AO Förädlat) inom Setra Group AB (Setra). Studien är avgränsad till att kartlägga konkurrenterna till produktionsanläggningen i Skutskär. Setra är en av Sveriges största producenter av sågade trävaror och ägs främst av Sveaskog (50 %), Mellanskog (27 %) och LRF (22 %). Förtaget är uppdelat i sex olika affärsområden (Råvara, Furu, Gran, Nord, Förädlat och Plusshus) med 1 200 anställda och omsätter totalt ca 4 miljarder SEK.

Jordbruksföretagen i Sverige och övriga världen strävar hela tiden efter ett mer rationellt brukande och ökad effektivitet. De små gårdarna minskar i antal samtidigt som gårdar över 100 hektar ökat kraftigt. På lång sikt har däremot åkerarealen i Sverige minskat på grund av igenplantering av åkrar som blivit svårbrukade med dagens moderna teknik och de sjunkande spannmålspriser som varat en bit in på 2000-talet (www, Lansstyrelsen , 2011). (se figur 3) På senare år har dock priserna på spannmål ökat och åkrarna som tidigare planterats igen har blivit intressanta att ta tillbaka till lantbruket. Även mark som aldrig tidigare varit jordbruksmark har i vissa fall blivit intressanta för nyodling. Syftet med detta arbete är att ta fram det högsta nuvärdet för nyodling respektive en ny generation Granskog på en högproducerande mark i Östergötlands och Västergötlands slättbygder.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Under senare år har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i både Sverige och andra länder i Europa. I Sverige ses skärmskogsbruk och blädning i Granskogar som två högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De båda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och kräver god kunskap och gott om tid för att lyckas. På fuktiga marker där det kan vara svårt att föryngra skog eller områden med höga naturvärden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskärm av Gran används ofta på fuktiga och känsliga marker där markberedning kan vara svår eller kostsam.

Detta arbete behandlar mätteknik vid kontroll av dubbskadedjup på sågtimmer. Mätmetoder och mätverktyg har sammanställts och bedömts som lämpliga för olika mätsyften. Data rörande skadedjup från olika dubbtyper har sammanställts ifrån tidigare publicerade studier. Resultat från en egen kartläggning av dubbskadedjup på Gran- och talltimmerstockar styrker en allmänt rådande uppfattning: Att de djupaste dubbskadorna uppstår närmast centrum av matarhjulens anliggningsyta mot timret om matarhjulen inte konstruerats med hänsyn till att utjämna matningskraften runt en så stor andel av stockens yta som möjligt. Eftersom heltäckande mätning av dubbskadedjup är tidsödande finns behov av att rationalisera mätproceduren.