Det har blivit allt mer intressant för företag att investera i miljön. I bilindustrin strävar man efter att få så bränslesnåla fordon som möjligt och man har där kommit långt. Inom varvindustrin har man inte kommit lika långt.Elektronik-mekanik företaget Q-TAGG R&D har under en längre tid utvecklat ett system till fartyg som avser minska bränslekonsumtionen för fartyg. Samtidigt har det blivit allt mer populärt med s.k. surfplattor och dessa ger en ny möjlighet inom grafiska gränssnitt.

The diegetic game world places high demands on how it is designed. It is common that game developers wants to create a deeper player immersion and some developers believe to achieve this by integrating HUD elements into the game world. To find out how digital games can rely on the design of the game world, we performed user studies on beginners who have very limited experience of playing digital games. By observing the beginners, we could discern the visual aspects in the diegesis that helps players understand the game rules and objectives because the beginners won`t make their choices based on previous gaming experiences. If players encounter a variety of difficulties to understand the rules of a game, then it will less likely be a successful game.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt användargränssnitt till SCAN COINs insättningsmaskin CDS 760. Företaget har i dagsläget inga egna genomtänkta bildförslag som passar CDS 760 att erbjuda kunden, detta upplevs som ett problem. Vårt mål har därför varit att göra ett gränssnitt som har hög användarvänlighet och som känns SCAN COIN-mässigt. Gränssnittet måste nå ut till alla typer av användare då en insättningsmaskin inte riktar sig mot en specifik målgrupp. För att uppnå detta mål har marknadsanalyser och studiebesök gjorts.

Gränssnitt finns överallt i vår vardag. Du finner dem i hemmet, i biblioteket, i affären, på tågstationen och till och med i din ficka. Hur kan utvecklingen av ett gränssnitt se ut och vad kan göras för att effektivisera utvecklingen? Ett gränssnitt kan alltid utvecklas och bli bättre. En gräns måste emellertid sättas för när gränssnittet är redo att komma ut på marknaden.

Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar.

Hur ett grafiskt användargränssnitt (GUI) upplevs av användaren kan bero på flera faktorer, två av de viktigaste är komplexitet och användbarhet. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad komplexitet egentligen är, i GUIn kan den upplevas genom svårigheter att navigera eller förstå. Användbarhet är något som blir mer populärt och allt fler företag väljer att satsa på. Uppsatsens fokus kommer ligga på att reda ut begreppen komplexitet och användbarhet, vad de har för påverkan i ett GUI och hur de samverkar. För att finna svar på problemet har en litteraturstudie där artiklar från olika vetenskapliga tidsskrifter har granskats, sammantaget med kurslitteratur från utbildningen har synteser skapats, på vilka en intervju kunde grundas. Intervjun genomfördes med 10 personer från olika kunskapsnivåer inom IT för att försöka se skillnader eller samband inom deras upplevelse av komplexitet och användbarhet.

Grafiska dokumentgränssnitt används av de flesta datoranvändare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgränssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrån en rad faktorer med målet att se om någon modells fördelar väger över de andras och om man kan skapa några riktlinjer för när det är bäst att applicera respektive modell när man utvecklar en ny programvara. Analysen är baserad på litteratur samt kvalitativ enkätundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har ägnats åt testa om det går att programmera så att slutanvändaren kan välja den modell han eller hon föredrar.

Tack vare bättre och bättre förutsättningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjänster, presenteras här ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna är Android och Iphone på grund av deras växande utbredning på smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsättningar för att utveckla webbtjänst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande användargränssnitt är också i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android är lättare att lära sig om man kommer ifrån en Java- eller .Netmiljö samt lättare att distribuera. Iphone har däremot bättre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer.

De senaste decennierna har en rad streckkodstekniker utvecklats för att grafiskt representera digital information. Gemensamt för dessa är en strävan efter hög densitet, det vill säga kapacitet att lagra mycket data på en liten yta. Densiteten begränsas emellertid av kravet på precision vid tolkning av den digitala datan, eftersom felaktigheter i digital data kan resultera i omfattande informationsförlust.Analog information, exempelvis ljud, är däremot inte beroende av exakthet hos underliggande data i samma utsträckning. En analog ljudsignal kan beskrivas och återges approximativt, och ändå tolkas korrekt av en lyssnare. Detta faktum gör att det finns fördelar med att representera ett ljud utifrån dess analoga egenskaper.

Uppsatsen undersöker sambandet mellan lycka relaterat till inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd samt civilstånd. Syftet är att undersöka om inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd och civilstånd påverkar den självrapporterade lyckan. Studien behandlar även frågan om individer blir lyckligare i och med ökningar i BNP. Metoden kommer att genomföras med hjälp av ekonometriska metoder och baseras på datamaterial som samlats in genom landstäckande enkätundersökningar i Sverige under tidsperioden 1986-2011. Tidsperioden har avgränsats till åren 2003- 2011 respektive 1996- 2011.

SammanfattningDenna rapport utreder hur ett pekskärmsanvändargränssnitt kan implementeras på Syntronic AB?s hård- och mjukvaruplattform baserad på ARM Cortex-M3.Ett pekskärmsanvändargränssnitt kräver två system, ett tryckkänsligtsystem för att detektera och positionera när användaren ger input till systemet och en skärm för att presentera ett grafiskt användargränssnitt.Rapporten börjar med att beskriva de tillgängliga teknikerna för pekpaneler och skärmar. Detta syftar till att ge djupare kunskap om de olika teknologierna och deras för- och nackdelar. Denna kunskap används sedan för att i samarbete med Syntronic AB utvärdera de olika teknologierna utifrån Syntronic AB?s krav.

På Linköpings universitet använder man sig sällan av versionshanteringssystem i kurser. Istället sparas till exempel programmeringslabbar på enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem både när man programmerar i grupp men också om någonting skulle gå snett. Labhandledaren har också mycket sämre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och många grupper kan få hjälp för sent på grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem användas mycket mer i framtiden.Att läsa versionsloggar för att följa upp grupper är ett osmidigt och tidskrävande jobb och ger dålig överblick.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.