Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet Unreal Tournament 3 (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom Grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande..

Hur kan man använda sig av informationsdesignsprinciper för att formge layouten på en mjölkförpackning? Vilket formspråk används inom mjölkförpackningslayout, och hur visualiserar man ett företags varumärke genom bid och text? I min upsatts beskriver jag hur jag jobbat teoretiskt och praktiskt för att besvara dessa frågor..

Grafiska profiler har ofta liknande innehåll men ser självklart olika ut för olika verksamheter och varumärken. En cityförening är ett samarbete mellan flera olika aktörer som vill kommunicera med sina målgrupper och samtidigt förmedla det som föreningen tillsammans står för. Studiens syfte är att ta reda på vad som bör ingå i en grafisk profil för en cityförening och vilka speciella faktorer som finns vid framtagandet av cityföreningars grafiska profiler. För att påvisa möjligheterna till applicering i det som undersökts, används Mjölby City som exempelfall och studien ska generera riktlinjer för Mjölby Citys grafiska profil. För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod används i form av kvalitativa intervjuer och en fokusgrupp i form av en workshop. Intervjuerna har legat till stor vikt vid undersökningen av de speciella faktorerna, då intervjuer har gjorts med företagsrepresentanter som har skapat eller bearbetat grafiska profiler för cityföreningar.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendensergällande studenter och vilken typ av reklam de anser varabäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varitåterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom färg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del är den som först läggs märke till om någon,därav är det också i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på till vilken grad olika teorier påverkar hur webbsidor uppfattas. Detta för att kunna utveckla mer tilltalande webbsidor. Vi valde att undersöka sex webbsidor: Aftonbladet, Nerikes Allehanda (NA), Dagens Nyheter (DN), IKEA, Hennes & Mauritz (H&M) och NetOnNet.Undersökningen är uppdelad i tre delar: en enkätundersökning, en expertutvärdering och en jämförelseanalys. Enkäten skickades ut till studenter vid Örebro Universitet via studentmailen och resultatet har sedan sammanställts i ett antal frekvenstabeller. Efter detta utfördes expertutvärderingarna utifrån litteraturstudien.

Vi alla måste ta beslut dagligen. Vi stöter på problem som vi måste lösa, både i vardagen och i arbetslivet. Problemlösning är en stor del av din vardag som grafisk designer, då du jobbar med att bland annat underlätta eller förbättra situationer åt användare. Som grafisk designer jobbar du alltid med en målgrupp i varje projekt. I det här projektet är min målgrupp personer som ser problem som någonting negativt och kallar problem omöjliga, innan de ens försökt ta tag i dem.

During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947.Jönköping Bandy?s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves.In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association.The intention was: ?Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.? and was torn apart into these three questions:What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity?Which visual materials does Jönköping Bandy need?How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites?The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design.

Syftet med denna studie är att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nått erkännande inom konstvärlden. Med graffiti menar jag främst de målningar som från början gjordes illegalt ute på gatorna, men även den grafik och formgivning som är ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, så som teckningar, målningar och grafisk design. Jag utgick från att graffiti är en konstform och har under studiens gång försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ studie där jag först och främst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimålningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgåtts.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen ärNär Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.

Denna rapport beskriver skapandeprocessen av webbsidan aiducate.se, vars syfte är att stötta, motivera och vägleda gymnasieelever i sin utbildning. Projektet genomfördes självständigt utan någon uppdragsgivare och pågick under en tidsperiod om tio veckor. Till grund låg en förundersökning som visade på bristande motivation hos gymnasieelever. I en kompletterande enkätundersökning fastställdes det att eleverna önskade en modernisering av utbildningen med utrymme för nutida undervisningsmetoder. Som ett komplement till gymnasieutbildningen framställdes därför innovationen Aiducate som i framtiden ska omfatta olika verktyg för studierna.

Denna rapport beskriver vårt projektarbete på ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det här fallet gränssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vår rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgått och ställer frågor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var får vi kreativitet och inspiration ifrån? Det vi har kommit fram till är att en bra designer kännetecknas av förmågan att kunna prestera bra trots bristande resurser.