Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande förutsättning för patientsäkerheten inom vårdorganisationen. Tidigare forskning inom området handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och läkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvårdnadspersonalens perspektiv kartlägga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal i omvårdnaden av patienter som vistas på korttidsboende.Metod: EnkätstudieResultat: Resultatet visar att omvårdnadspersonalen har både bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvårdnadspersonalen är kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska få en god vård, men även eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvårdnadspersonalens erfarenhet är att dessa fungerar bra.

Hygien är en viktig del av sjukhusvård och det finns många utarbetade rutiner och föreskrifter. Då det tekniska kunnandet ökar, ges möjligheter till fler och mer avancerade kirurgiska ingrepp och när krav ställs på kostnadseffektivitet, ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Att kunna förebygga och förhindra smittspridning på en operationsenhet är därför av största vikt. Studiens syfte var att undersöka faktorer som kan minska postoperativa infektioner inom operations-sjukvård. Metoden har varit litteraturstudier och baseras på 20 vetenskapliga artiklar.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smärtbe-dömningens betydelse för en adekvat smärtbehandling kvar-står på många sjukhus problem med smärtbedömning av pa-tienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtbedömning av patienter med långvarig smärta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i två kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av långvarig smärta. Att tro på patientens upplevelse och uttryck av smärta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smärtbedömningen av patienter med lång-varig smärta.

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Background: When a person suddenly pass away, the relatives often arrive to the Emergency Department under chaotic circumstances. In this critical situation the nurse has an important role for the care. Many nurses lack of knowledge about how to take care of the bereaved relatives. Aim: The aim of the literature study was to describe aspects of caring for suddenly bereaved relatives. Method: The data for the study were scientific articles found in the databases PubMed and Cinahl and from a manual search.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Övervikt är ett tilltagande problem med sjukskrivningar som leder till ökade kostnader i samhället. Sjuksköterskor kommer ibland i kontakt med patienter med övervikt i olika vårdsammanhang. För att kunna hjälpa patienter med övervikt bör sjuksköterskor använda sig av en attityd utan att kränka patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med övervikt inom sjukvården. Metod: Studien genomfo?rdes som en litteraturstudie och baserades pa? tolv vetenskapliga artiklar varav åtta kvantitativa och fyra kvalitativa studier.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av vårdsituationer hos par diagnostiserade med ofrivillig barnlöshet, och hur sjukvårdspersonal upplevde att bedriva denna vård. Studien sammanställdes under 10 veckor under vårterminen 2012 och har en kvalitativ-deskriptiv design. Upprepade sökningar i databaserna CINAHL och Pubmed kombinerades med sökning av annan litteratur såsom böcker. Artiklarna som påträffades i databaserna granskades utifrån kriterier som publikationsdatum och språk. Huvudresultatet i studien visade att sjukvårdspersonal innehar en unik position för att skapa en tillfredsställande kontakt mellan dem själva och patienterna, och att stödja patienterna under behandlingen.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.