Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en vanlig sjukdom på alla vårdinrättningar och många sjuksköterskor möter dessa patienter dagligen. I omvårdnaden av dessa patienter behöver sjuksköterskan använda sig av dagliga händelser för att försöka lära patienten att lita på andra människor. Sjuksköterskans uppgift är att försöka lotsa patienten genom vardagen. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med borderline personlighetsstörning.Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar använts som grund för resultatet. Resultat: Resultatet visar att många sjuksköterskor önskar mer kunskap om störningen och de tror att många av de problem som omger patienten beror på hur organisationen och strukturen på avdelningen fungerar. Sjuksköterskorna skulle vilja ha bättre struktur på hur de ska vårda dessa patienter och vill att arbetsplatsen ska ha samma mål med omvårdnaden. Detta presenteras i fem teman som påverkar hur bra mötet blir: Handledning/Organisation, Relationer, Erfarenheter, Attityder och Utbildning samt Empati..

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.

Background: Older people are a major patient group seeking medical care in Sweden. Several of the elderly are living alone and the main reason for living alone is when the spouse passes away. Loneliness is a factor that can affect quality of life, health and wellbeing. Loneliness is an individual experience, loneliness can be self-chosen but involuntary loneliness can lead to lifelong suffering and feelings of loneliness. Aim: The aim of the study was to highlight the factors affecting loneliness among elderly people within municipal care living in Sweden.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod.

Inledning: Det är en unik händelse att bli förälder. Pappan har mindre kontakt än mammanmed BVC de första månaderna. Pappor tar inte ut sin föräldraledighet i samma utsträckningsom mammor. Det är av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) användes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)Bekräftelse känsla av tilltro/tagen på allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnåtts genom att beskriva två pappors upplevelser avbemötandet från sjuksköterskan på BVC.

Patienter med missbruksproblem upptar mycket av hälso- ochsjukvårdens platser och resurser. Det är därmed viktigt attsäkerställa att dessa patienter får god vård och belysa vilkafaktorer som kan inverka på omvårdnaden. Syftet var att belysasjuksköterskors attityder gentemot patienter medmissbruksproblem samt att beskriva hur mötet mellansjuksköterskor och dessa patienter ser ut. Det användes 17vetenskapliga artiklar som grund för detta arbete varav 11 varkvantitativa och sex var kvalitativa. Det framkom attsjuksköterskor ofta uppvisade negativa attityder gentemot patientermed missbruksproblematik och detta inverkade på omvårdnadenav patienterna.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksår. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksår hos patienter. Tidigare studie påvisar att femton procent av inneliggande patienter på sjukhus drabbas av trycksår. Syfte: Syftet med studien är att belysa varför patienter får trycksår trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vårdrelaterade trycksår. Metod: Författarna använder sig av metoden allmän litteraturöversikt.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården kan personal råka ut för olika arbetsrelaterade besvär. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika typer av läkemedel. Alla läkemedel är inte harmlösa för dem som iordningställer och administrerar dem. Då företagssköterskan ska arbeta hälsofrämjande och preventivt är det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjälp, på en arbetsplats, för att ta reda på vad som krävs för att kunna bevara men också förbättra hälsan hos medarbetarna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och förekommer i alla samhällsklasser. Sjukvården har ett stort ansvar gällande identifiering och omvårdnad av dessa kvinnor, men många utsatta kvinnor går obemärkt förbi sjukvården. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mötet mellan sjuksköterskan och fysiskt misshandlade kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturöversikt bearbetad utifrån en forskningsprocess enligt Goodmans sju steg. Resultatet grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ art.