Syfte: Syftet är att beskriva och analysera konsekvenserna av de nyligen ändrade redovisningsreglerna avseende pensioner ur företagens perspektiv, samt undersöka vilka åtgärder dessa kan tänkas vidta. Metod: Vi har undersökt våra fallföretags årsredovisningar samt intervjuat personer insatta i ämnet för att på ett kvalitativt sätt förklara och diskutera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av de nya pensionsredovisningsreglerna, samt åtgärder dessa kan komma att leda till. Slutsatser: Det går inte på förhand att avgöra om pensionsskulden kommer att öka eller minska vid övergången till de nya redovisningsreglerna. Utfallet beror till stor del på förhållandena i det specifika företaget, då det är många faktorer som spelar in. Det är även svårt att avgöra hur stor övergångseffekten blir.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

New rules for bank capital adequacy were introduced in 2013. This caused a changein funding of real estate companies. The bank could not cover as much of thecompanies funding?s as before and they had to explore other funding opportunities,such as bonds. Bond funding in Swedish real estate companies regularly consists ofunsecured corporate bonds and the secured ones are not that common.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt.Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till.

Under det senaste året har ett nytt koncept för utlåning av pengar mellan privatpersoner utvecklats på kreditmarknaden. Det består av ett nätverk där de som behöver låna pengar annonserar på internet hur mycket de vill låna och till vilken ränta. På motsvarande sätt lägger andra personer ut bud för utlåning. Då låntagare och långivare enats om belopp och ränta, sker en lånetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting är säkert, rättvist och enkelt att hantera.

Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare.Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer.

Bakgrund: Vanligtvis likställs en investering med en hård investering som kan aktiveras i balansräkningen. Av vissa har investeringsbegreppet en vidare betydelse och innefattar även mjuka investeringar i form av exempelvis reklamkampanjer. Vi finner det intressant att undersöka om investeringsprocesser vid mjuka investeringar skiljer sig från hårda. I mitten av 1960-talet presenterade Renck en undersökning över hur svenska företag använde sig av investeringskalkyler. Tio år senare följde Tell upp denna studie med att se om det skett några förändringar i de företag som Renck undersökt.

Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995.

Bakgrund och problem: Pensionsförsäkringarna kännetecknas av långa premieperioder samt långa utbetalningsperioder. Det innebär att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och därför placerar de ofta i långa obligationer men även i aktier och fastigheter för att få högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron på börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de värdepapper som livbolagen haft som tillgångar har gått ned. Vidare påverkar börsraset skulderna då nuvärdet på skulderna ökar vilket innebär att livbolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna överstiger tillgångarna.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.