Sök:

Sökresultat:

547 Uppsatser om Gröna nyckeltal - Sida 26 av 37

Verkligt vÀrde : implementation of IAS 40 in quoted real estate companies on the Stockholm stock exchange, and effect on the company key ratios

Background: Within real estate companies assets according to IFRS/ IAS 40 should be valued at fair value, to compare with previous valuation criteria according to which real estate should valued at cost. Two models can be used within IAS 40, these are value at cost and fair value. When valued at cost the real estate value in the balance sheet should be specified at cost. The method chosen by the company should be used for all real estate within the company except for the premises used by the company. Purpose: The purpose of the study is to analyse and evaluate how real estate companies experienced the problems that arose when converting to IAS 40, and to analyse the effects on the companies key ratios as a result of the change of accounting method.

Kapitalstrukturen i svenska riskkapitalbolag

Under de senaste Ären har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat Àmne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillÀmpad datainsamling, vars urval omfattar omkring tvÄ tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara pÄ följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen Ät mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jÀmfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, rÀntabilitet pÄ totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet pÄ buyoutaffÀrer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna sÀkerstÀlla eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna anvÀnt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmÀnhet en mycket god soliditet.

Hur arbetar lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland?

Sveriges skogsindustri Àr beroende av skogsmaskinentreprenörer för rÄvaruanskaffning. För att trygga försörjningen till industrierna, effektivisera och förbÀttra drivningstjÀnsterna Àr det viktigt att företagen i branschen Àr lönsamma. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera hur lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland arbetar för att uppnÄ goda ekonomiska resultat. Med hjÀlp av grÀnsvÀrden för nyckeltalen avkastning pÄ eget kapital, avkastning pÄ totalt kapital, soliditet, nettomarginal och kassalikviditet identifierades de mest lönsamma skogsmaskinentreprenörerna. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades företagarna om hur de arbetade med att leda sina företag, vad de ansÄg vara den viktigaste framgÄngsfaktorn och deras syn pÄ möjligheter till ökad lönsamhet. Tillsammans med tidigare studier formulerades faktorer och förbÀttringsomrÄden som pÄverkar skogsmaskinentreprenörernas lönsamhet.

Har den frivilliga miljöredovisningen en legitimerande effekt pÄ finansanalytikers beslut?

Syftet med denna uppsats Àr att förklara om den frivilliga miljöredovisningen pÄverkar finansanalytikers investeringsbeslut. Vi vill dessutom försöka fÄ klarhet i om en analytikers etiska motiv kan ge en förklaring pÄ vilket sÀtt de pÄverkas av den legitimerande miljöinformationen. Studier som gjorts tyder pÄ att allt fler börsnoterade och större publika onoterade bolag har börjat lÀmna en mer omfattande miljöinformation i sina Ärsredovisningar. En del företag försöker pÄverka intressenternas instÀllning till företagets verksamhet genom att försköna bl.a. miljöinformationen.

Humankapital - hur redovisas det och varför redovisas det?

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste Ären ökat. TillgÄngarna i dessa företag bestÄr, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anstÀlldas kompetens, utbildning och fÀrdigheter. Det finns idag mÄnga olika mÀtmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen vÀljer att redovisa sitt humankapital och varför man vÀljer just detta tillvÀgagÄngssÀtt. Vi vill Àven identifiera om det har skett nÄgra vÀsentliga förÀndringar i företagets sÀtt att redovisa humankapital under en begrÀnsad period.    AvgrÀnsningar: Uppsatsen har avgrÀnsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femÄrsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och dÀr fallstudien anvÀnds som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka dÀrmed utgör primÀrdata.

Utmaningar vid anvÀndandet av Balanced Scorecard ? fallet Besam Production

Syfte: Avsikten med denna undersökning Àr att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid anvÀndandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som stÄr omnÀmnda i litteraturen i ett antal problemomrÄden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött pÄ dessa. Detta innebÀr att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekrÀftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som Àgde rum vid Besam Productions anlÀggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

Konkursprognostisering : En tillÀmpning av fyra konkursmodeller

Bakgrund: MÄnga företag gÄr i konkurs varje Är vilket leder till att olika intressenter drabbas hÄrt till följd av konkursen. DÀrmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige anvÀnder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspÄ konkurser, dessa modeller Àr inte publicerade för allmÀnheten. I och med detta Àr vi intresserade att tillÀmpa utlÀndska modeller pÄ den svenska marknaden.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillÀmpbara de Àr pÄ den svenska marknaden.Metod: Undersökningen har baserats pÄ en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades pÄ de företag som inlett konkurs Är 2012 samt en kontrollgrupp bestÄende av friska företag.

Informationsstöd för lokal ekonomi

För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.

Systembolagets balanserade styrkort : En studie av balansen mellan perspektiven i styrkortet för Systembolagets butiker

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillrÀckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmÀrksammades utifrÄn ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera Är tillbaka anvÀnt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vÄr uppsats Àr att för Systembolagets rÀkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs pÄ butiksnivÄ och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen Àr hÀmtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger pÄ intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Lageroptimering med stöd av flödessimulering : Optimering av RTP-lager vid Sandvik Coromant

Denna studies fokus har varit att minska mÀngden material i arbete genom att byta frÄn ett tryckande produktionssystem till ett dragande system. För att undersöka hur detta skulle pÄverka viktiga nyckeltal, som lagertillgÀngligheten, simulerades olika typer av dragande system för att sÀkerstÀlla att det Àr möjligt att uppnÄ kraven pÄ lagertillgÀnglighet med en minskad mÀngd material i arbete. Arbetet startade med en omfattande littelÀr studie gÀllande forskning pÄ de olika typerna av dragande system, deras fördelar samt nackdelar. Sedan analyserades vilka hur stort lager som bör hÄllas enligt mer traditionella metoder, genom en statistisk analys. Den statistiska analysen föreslog ett medellager pÄ 55 ton skulle motsvara 99,8 % lagertillgÀnglighet.

VĂ€rdeguiden- En lyckad marknadskommunikation?

År 2008 drabbades stora delar av vĂ€rlden av en finanskris. Avstampet var de sĂ„ kallade subprimelĂ„nen, dvs. lĂ„n utan sĂ€kerhet, som gjorde att lĂ„ntagarna inte klarade av att fortsĂ€tta amortera pĂ„ sina lĂ„n. Situationen resulterade i att lĂ„ntagarna blev tvungna att sĂ€lja den belĂ„nade bostaden till ett lĂ€gre vĂ€rde Ă€n de rĂ€knat med frĂ„n början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begrĂ€nsades inte enbart till USA, utan spreds vĂ€rlden över dĂ„ banker vanligtvis opererar pĂ„ en internationell nivĂ„.

Har bolagiseringen av idrottsföreningar gett önskad effekt? : En fallstudie om idrottsaktiebolag ger bÀttre finansiella nyckeltal samt bÀttre sportsligt resultat

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillĂ„tet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefĂ€r 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplĂ„tit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lĂ€mnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nĂ„gra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fĂ„ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bĂ€ttre ekonomi skulle ge bĂ€ttre sportsliga resultat.

Hur har balanserat styrkort förÀndrat strategiformuleringen i svenska organisationer? : En studie om hur svenska organisationer arbetar med strategiformulering och strategikartor i relation till balanserat styrkort samt hur detta förÀndrat deras lÄngsikti

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.

Verksamhetsstyrning pÄ LFV - Sturup med ABC och BSC

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Contrarianstrategier ? satsa pÄ förlorare och bli en vinnare? : En kvantitativ studie av contrarianstrategier pÄ Stockholmsbörsen under perioden 1994-2009

Investerare, som anvĂ€nder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner pĂ„ nytillkommen finansiell information. Överreaktioner pĂ„ kort sikt och underreaktioner pĂ„ lĂ„ng sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att anvĂ€nda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.Studiens syfte Ă€r att undersöka contrarianstrategiers överavkastning pĂ„ Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett smĂ„spararperspektiv. För att resultat ska spegla en smĂ„sparares vardag pĂ„ ett realistiskt sĂ€tt har hĂ€nsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har Ă€ven strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende pĂ„ börstrend undersökts.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->