Sök:

Sökresultat:

812 Uppsatser om Gröna byggnader - Sida 17 av 55

Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Intern Kommunikation : hur ledningen kan pÄverka den interna kommunikationens effektivitet

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Timmerhusets historia och framtid : En studie av timmerhusets energianvÀndning

I en tid dĂ€r vĂ„r miljömedvetenhet och vĂ„rt energianvĂ€ndande fĂ„r allt större utrymme stĂ€lls allt högre krav pĂ„ de alla de material som vi anvĂ€nder oss av. Ett omrĂ„de dĂ€r energianvĂ€ndandet har fĂ„tt allt mer fokus Ă€r byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet pĂ„ att vĂ„ra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenĂ„riga traditioner mĂ„ste klara de energikrav som vi har pĂ„ 2000-talet. Boverket har utifrĂ„n direktivet faststĂ€llt nya krav som sĂ€ger att hus belĂ€gna i den norra klimatzonen fĂ„r ha en lĂ€gsta energianvĂ€ndning av 130 kWh/Ă„r och 110 kWh/Ă„r i den södra.Endast 8? timmerhuset belĂ€get i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav pĂ„ 110 kWh/Ă„r.Uppsatsen analyserar fem energisparande Ă„tgĂ€rder:? AnvĂ€ndning av grövre timmer? UtvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolering? InvĂ€ndig tillĂ€ggsisolera av den norra vĂ€ggen samt endast pĂ„ de stĂ€llen dĂ€r timmervĂ€ggen Ă€ndĂ„ inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervĂ€gg med isolering emellan.

Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshus

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

UtvÀrdering av energiberÀkningsprogram : Att anvÀndas i tidigt planeringsstadium för byggnader

The regulations for energy consumption are consistently getting more and morestrict. This leads to a higher customer demand for energy analysis early in the buildingdesign process. Many building planners and architects use powerful modeling softwareto visualize their projects. These digital models contain sufficient information aboutthe building?s physical characteristics for reliable energy analysis.

Energieffektiva byggnader ikallt klimat : En undersökning av energiprestanda förfyra enfamiljshus i UmeÄregionen

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av institutionen för TillÀmpad Fysik och Elektronik (TFE) pÄ UmeÄ universitet. Examensarbetet Àr en del i det pÄgÄende projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket Àr ett sammarbete mellan UmeÄ kommun, UmeÄ universitet och marknadsaktörer i UmeÄregionen. MÄlet med arbetet Àr att ta fram och sammanstÀlla ett gediget mÀtunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppÄvÀxt. PÄ sikt Àr förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt Àven pÄ dessa breddgrader.En sammanstÀllning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i UmeÄregionen under helÄret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

OfficersbostÀllen : ett skÄnskt kulturarv att vÄrda.

Uppsatsen behandlar officersbostĂ€llen i SkĂ„ne frĂ„n indelningsverkets tid (1682-1901), med sĂ€rskild inriktning pĂ„ byggnadsvĂ„rds- och bevarandefrĂ„gor samt pĂ„ tillĂ€mpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmĂ€ssiga fokus ligger pĂ„ 1850-talet. Den bygger pĂ„ arkiv- och fĂ€ltstudier kring det trettiotal av SkĂ„nes 50 officersbostĂ€llen som har karaktĂ€rshus uppförda enligt de av militĂ€ren faststĂ€llda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmĂ€tningar och foto­grafering har genomförts kring tre vĂ€lbevarade bostĂ€llen, Örsjö, MĂ„nstorp och HjĂ€lmshult. Uppfölj­ningar har ocksĂ„ gjorts kring fem bostĂ€llen som har genomgĂ„tt mer om­fattande och inte helt önskvĂ€rda förĂ€ndringar. Sist i uppsatsen finns Ă„tskilliga tips för den som Ă€r intresse­rad av att vĂ„rda militĂ€ra bostĂ€llen och andra byggnader pĂ„ ett varsamt sĂ€tt..

Sydlig ladlav, Cyphelium Notarisii, pÄ Gotland : ekologi, utbredning och bevarande

Syftet med den hÀr rapporten var att ta reda pÄ hur bestÄnden av sydlig ladlav, Cyphelium notarisii (Tul). Blomb & Forsell, utvecklats pÄ Gotland sedan senaste inventeringen 1997. MÄlsÀttningen var att ocksÄ fÄ fram mer kunskap om artens ekologi, biologi och status för att pÄ detta sÀtt öka möjligheten att bevara arten. Fiskemuseet Kovik har byggnader med sydlig ladlav. Eftersom byggnaderna transporterats dit frÄn olika hÄll pÄ Gotland indikerar detta att laven kan finnas i fler omrÄden och kanske Àr vanligare Àn vi i nulÀget vet.

KÀlltextvisualisering : Att skapa ett Atlantiskt samhÀlle

I detta arbete har skapas en modell av den fiktiva ön Atlantis efter Platons beskrivning frÄn 300-talet f.kr., för att undersöka om man effektivt kan utgÄ frÄn Platons texter för att modellera ett samhÀlle med byggnader i en spelmotor och skapa en spelmÀssigt inbjudande miljö. För att genomföra undersökningen och visualiseringen lades stort fokus pÄ förberedelserna vad gÀller antik arkitektur, stadsplanering, konst och kultur. HuvudfrÄgan som styrde denna undersökning var om den skapade miljön var spelmÀssigt inbjudande genom den arkitektur som valts och, i sÄ fall, vad det var i denna som upplevdes som spelmÀssigt intressant. Resultatet av undersökningen visar att en visualisering av en miljö utifrÄn enbart text Àr möjlig, men att det mÄste till mer Àn bara arkitektur för att fÄ den levande. Man bör ocksÄ ta hÀnsyn till vana spelares inlÀrda spelbeteenden.

Passivhus : JÀmförelse av tvÄ vÀggkonstruktioner

Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige och övriga EU sĂ„ kommer 40 % frĂ„n byggnadsbestĂ„ndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrĂ„gan av energisnĂ„la byggnader. Finns det enkla utföranden att sĂ€nka energiförbrukningen i byggnader pĂ„, genom att energieffektivisera byggnaden pĂ„ olika sĂ€tt? Eller krĂ€vs det flera Ă„rs erfarenhet samt en stor plĂ„nbok?Energimyndigheten sĂ€tter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre Ă€n 200 mÂČ i klimatzon III fĂ„r idag högst ha en energiförbrukning pĂ„ 30 kWh/mÂČ uppvĂ€rmd yta och Ă„r.

SmÄskalig sÀsongslagring av solenergi för uppvÀrmning av byggnader : Simulering av tÀckningsgrad och lagerutformning för lÄgenergibyggnader

Solen Àr en enorm energikÀlla med stor potential att, pÄ ett miljömÀssigt hÄllbart sÀtt, kunna bidra med energi till bland annat uppvÀrmning av lokaler och bostÀder. För att kunna förse byggnader med energi frÄn solen krÀvs att tillgÄngen pÄ energi flyttas över tid till dÄ behovet uppstÄr. Med hjÀlp av ett sÀsongslager kan solenergi frÄn sommaren lagras och anvÀndas pÄ vintern dÄ behovet av energi Àr som störst.Dagens befintliga anlÀggningar finns huvudsakligen i Europa och dÄ frÀmst i Tyskland. Dessa anlÀggningar Àr dimensionerade för energibehov större Àn 500 MWh och tÀcker ungefÀr 40-50 % av detta energibehov som bestÄr av energi till uppvÀrmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som tÀcks, det vill sÀga tÀckningsgraden, beror bland annat pÄ förlusterna frÄn lagret som i sin tur Àr kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager Àr desto mindre blir förlusterna dÄ förhÄllandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

Byggande & Bevarande, funktionsomvandlingar i kulturarv, studier och exempel

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Ulvsunda Silo : Omformning av Pripps bryggeri till bostÀder

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

Miljöcertifierade kommersiella byggnader : Undersökning av ekonomisk ansvarsfördelning mellan hyresgÀst och fastighetsÀgare

The Swedish commercial real estate market is in the current situation globally affected and is actively interacting with the rental and capital markets through international tenants and investors who are setting new demands on the property owners. The European Union has set new requirements as well in purpose of reducing humanity?s negative effect on the climate and therefore the international real estate market has introduced Green Building-certificates in order to decrease the real estate industry?s environmental impact.Certificated buildings with low energy consumption are a more common sight in Sweden these days. The development, however, could go even faster if there was not certain difficulties between property owners and tenants. Previous research has revealed that tenants do not always have knowledge about, or may have access to the economic benefits that a green building can provide.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->