Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvärvad hjärnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma på rehabiliteringskliniker i Västerbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervärde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade på behovet av ett strukturerat arbetssätt i teamet där en gemensam ledare är betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

The purpose of the study was to examine what possibilities and obstacles, according to the personnel and patients in a methadone treatment, exist in the patient's social rehabilitation. How does the methadone treatment encourage the patient's social rehabilitation, what possibilities/obstacles are there according to personnel and patients? What does the patient see as important aspects of his/her social rehabilitation and what importance does the methadone have on the treatment? The results show that there are difficulties for patients to rebuild their life, find employment, start new social networks and get by with everyday tasks. The support from friends and family will simplify the patient's social rehabilitation, otherwise they get isolated and alone. Patients feel that they are fighting for a successful treatment so that they can have a relationship with friends and families again.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohälsa leder till en frånvaro från arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar när sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt få tillbaka individen och påbörja en rehabilitering har visat sig vara framgångsrikt för den sjukskrivnes återinträde på arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlägga faktorer som kan påverka en individs möjlighet att återkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en långtidssjukskrivning påverkar en individs anställningsbarhet. Data inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Bakgrund: Vad är det som påverkar den hjärtopererade patientens upplevelser efterhjärtoperationen? Att patienten känner sig välinformerad och har stöd ifrån närstående i sittdagliga liv är viktigt för en lyckad rehabilitering. Sjuksköterskan kan assistera patienten tillsjälvinsikt och självförståelse så att hon/han själv kan utveckla kunskap och skicklighet.Syfte: Studien belyser vad det är som påverkar patientens upplevelser efter en hjärtoperation.Metod: Litteratursökning. Datainsamling är gjord via databaserna PubMed/Medline ochCINAHL.Resultat: Upplevelsen i samband med en hjärtoperation är individuell. Ålder och kön ärnågra faktorer som kan ha påverkan på hur patienten upplever sin rehabilitering.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Individuell vård och behandling är av största vikt då sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebär stora förändringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förändringar. Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgång samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angående information, stöd och fysisk rehabilitering.

Samhällets behov av arbetsföra individer har medfört att det är viktigt att få människor som är sjukskrivna åter i arbete. Arbetsgivarna är de som har rehabiliteringsansvar för sina anställda och för att lyckas med denna rehabilitering är det viktigt för arbetsgivarna att veta vad som främjar individers motivation och framgång i rehabiliteringsarbetet. Syftet med denna undersökning var att studera individers upplevelse av deltagande i Luleå kommuns rehabiliteringsåtgärd Ormberget ? en ?Arena för hälsa?. Frågeställningarna som skulle besvaras var hur deltagandet i åtgärden påverkade individernas uppfattning om den egna förmågan och hur de upplevde sambandet mellan åtgärden och det egna arbetet.

Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

?Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor.Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen. .

Patientgruppen yngre strokedrabbade är, trots till sitt låga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvärre på ej så framgångsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka yngre människors livstillfredsställelse efter insjuknandet i stroke och genomgången rehabilitering utifrån nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsställelse är ålders- och/eller köns betingat. Studien bygger på en tidigare enkätstudie bestående av 1068 förstagångsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 år, ett material som inhämtats från Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevård.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.