Sök:

Sökresultat:

456 Uppsatser om Grön infrastruktur - Sida 8 av 31

Energieffektivisering av Lundby gamla kyrka. Framtagning av underhÄllsplan och energieffektiviserande ÄtgÀrder.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

BerÀkningsverktyg för dimensionering av fiberarmerade plaster

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Kulvertar i Södersjukhuset-Undersökning av AGV-system kan anvÀndas och rekommendationer för renovering

Ökande behov av vĂ„rd i dagens samhĂ€lle krĂ€ver ett vĂ€l utvecklat transportsystem för eneffektiv vĂ„rd. För att en god vĂ„rd rĂ€cker det inte bara utveckla vĂ„r hĂ€lsovĂ„rd, utan det mĂ„steocksĂ„ utveckla transportsystem och materialflöde inom sjukhuset. Undersökningsobjektet avdenna studie Ă€r transportsystem i Södersjukhuset, dĂ€r i nulĂ€get all transport sker ikorridorerna via förarstyrda truckar.Korridorer Ă€r de mest besökta rummen i sjukhusen. Det Ă€r sĂ„ledes viktigt att se till att ha entrygg och trivsam miljö i korridorerna. DĂ€rför krĂ€vs det tillsyn till en hel del normer ochbestĂ€mmelser som framförallt boverket stĂ€ller pĂ„ dessa byggnader.I detta arbete har kulvertarna (korridorerna) pĂ„ Södersjukhuset undersökts.

ATT ATTRAHERA DIREKTANLÖP - Vad krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg? Fallet Skandinavien/Göteborg - Sydamerika

För att handel av varor mellan olika platser skall kunna Ă€ga rum krĂ€vs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Över lĂ„nga avstĂ„nd transporteras varor mer Ă€n ofta med sjöfart frĂ„n en hamn till en annan och dĂ€ribland containersjöfart. För att förstĂ„ varför vissa hamnar anlöps men inte andra Ă€r det intressant att stĂ€lla ett antal frĂ„gor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper pĂ„ en fartygsslinga? Vilka förutsĂ€ttningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsĂ€ttningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg besvara ovannĂ€mnda frĂ„gor, vilka Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar.Denna studie tar med hjĂ€lp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras pĂ„ Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.

En attraktiv busstrafik

Transportsektorn och vĂ€gtrafiken i Sverige stod Ă„r 2011 för cirka 30 procent av det totala utslĂ€ppet av vĂ€xthusgaser. Prognoserna sĂ€ger att persontransporterna i Sverige kommer att öka kraftigt fram till Ă„r 2050.En stor andel av den förvĂ€ntade trafikökningen kommer utgöras av en ökande andel persontransporter, samtidigt som forskning visar att arbetspendlingen stĂ„r för en stor andel av det ökade antalet transporter och resor som genomförs. NĂ„got som har lett fram till att efterfrĂ„gan pĂ„ bĂ€ttre transportnĂ€t, fler transport- och resmöjligheter frĂ„n bland annat nĂ€ringslivet, politiker och befolkningen har ökat.Parallellt med detta har politikerna i Sverige enats om att de negativa miljöpĂ„verkningarna frĂ„n transportsystemet och transportsektorn mĂ„ste minska, samtidigt som kapaciteten och trafiksĂ€kerheten i trafiksystemet bibehĂ„lls och för att pĂ„ lĂ€ngre sikt ocksĂ„ förbĂ€ttras.Denna studie grundar sig pĂ„ ett examensarbetsuppdrag för Trafikverket i Eskilstuna. Bakgrunden till studien Ă€r den allt mer ökande efterfrĂ„gan frĂ„n politiker och kommuner om att bygga ut tĂ„gtrafiken i Örebro och Sörmlands lĂ€n, alternativt att bygga ut busstrafiken.Syftet med studien Ă€r att undersöka hur samhĂ€lls- och trafikplanerare bedömer att buss kan bli ett attraktivare transportmedel, jĂ€mfört med tĂ„g, vid lĂ„ngvĂ€ga pendling.För att belysa studiens syfte har följande frĂ„gestĂ€llningar formulerats:- Hur kan buss som kollektivt transportmedel vid lĂ„ngvĂ€ga pendling stĂ€rkas i förhĂ„llande till tĂ„g?- Vad betyder utformningen av samhĂ€llets infrastruktur för bussens attraktivitet?- Hur viktigt Ă€r samarbetet mellan Kollektivtrafikmyndigheten, Regionförbundet, Trafikverket och andra parter för att skapa en attraktiv busstrafik?De respondenter som valts ut att delta i studien arbetar med infrastruktur- och/eller kollektivtrafikfrĂ„gor pĂ„ Kollektivtrafikmyndigheter, Regionförbund och Trafikverket runt om i Sverige.

Rationalitet för identitet- och Ätkomstlösningar i stora företag

SÀkerhet och anvÀndaradministration Àr tvÄ stora problem som alla företag mÄstebehandla. BrandvÀggar och VPN-tunnlar Àr grundlÀggande delar för sÀkerdataöverföring som hjÀlper företag att skydda sin infrastruktur. Men, hot i form avkvarliggande konton, inaktuella rolltilldelningar och lÄg spÄrbarhet, mÄste hanteras.Denna uppsats undersöker vad som motiverar företag att investera i en IAM-lösning(Identity & Access Management). Baserat pÄ intervjuer med personal pÄ företag,tillsammans med rapporter och uppsatser sÄ utreder vi vad en IAM-lösning innebÀr förett företag; vilka effekter den fÄr pÄ affÀrsprocesser och vilka tekniker som vanligenimplementeras. Studien visar att huvudanledningen till att företag investerar i en IAMlösningÀr att fÄ ordning och reda bland sina anvÀndarkonton genom en effektiviseradadministration..

Framtidens vinnare och förlorare i Östra Götaland? : Infrastruktur och tĂ€tortsutveckling i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar lĂ€n 2010-2020

Syftet med uppsatsen Ă€r att studera möjlig utveckling av kommunerna och tĂ€torterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands lĂ€n fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen Ă€r de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, dĂ€r sammanslagningar av befintliga lĂ€n ska ske. I denna process Ă€r Östra Götland ett förslag för de tre lĂ€nen och dĂ€rför Ă€r det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgĂ„ngspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgĂ€nglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tĂ€torter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invĂ„nare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstĂ„nd till regioncentra eller residensstĂ€der (undantaget Östergötland dĂ€r bĂ„de Linköping och Norrköping Ă€r tillvĂ€xtorter).

Automatiska epostutskick vid postförsÀndelser till medlemmar hos Svenskt MilitÀrhistoriskt Bibliotek

Detta Àr ett examensarbete pÄ högskoleingenjörsnivÄ pÄ KTH med inriktning datateknik. Arbetet innehÄller beskrivning av hur man ska kunna lösa automatiserade e-postutskick vid hÀndelser pÄ ett ordersystem hos Svenskt MilitÀrhistoriskt Bibliotek. Arbetet beskriver ordersystemets databasstruktur samt övrig befintlig IT-infrastruktur. Resultatet av examensarbetet som presenteras i rapporten Àr tvÄ prototyper som ger tvÄ exempel lösningar pÄ problemet med att skapa automatiserade e-postutskick.Första prototypen Àr tÀnkt att lÀggas i anvÀndargrÀnsnittet för ordersystemet och skapa direkta e-postutskick frÄn detta anvÀndargrÀnssnitt. Andra prototypen Àr en klient och serverlösning som ska kunna göra e-postutskick frÄn en annan dator Àn den som anvÀndargrÀnsnittet finns pÄ..

FörÀndringsarbete i staden : De boendes upplevelse av fysisk förÀndring i nÀrmiljön

Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality. If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be:By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied..

KompensationsÄtgÀrder vid exploatering av naturmark

SamhÀllets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsomrÄdenska följa en hÄllbar utveckling. Expansionen pÄ naturmark gÄr idaginte hand i hand med den hÄllbara utvecklingen dÄ detta leder till en förlust avnaturmark och dess vÀrden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsÄtgÀrder kan vara en metod föratt vÀrna om naturmark som stÄr utan lagstadgat skydd och dess ekologiska vÀrden.Syftet Àr att redogöra för vad begreppen, kompensationsÄtgÀrder inklusiveersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotoper, innebÀr och hur dessa kan vÀrna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska vÀrden. Studien undersökerocksÄ om det finns metoder att arbeta efter dÄ man vÀljer att kompenseranaturmark. MÄlet Àr att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det hÀr Àr en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar pÄbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsÄtgÀrder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotop undersöks som en del avkompensationsÄtgÀrder som sker inför exploatering av naturmark.

Mellanprogramvara för sjÀlv-hanterande fordons system

Examensarbetet initierades för att undersöka hur fordonstillverkare pÄ ett effektivare sÀtt kan hantera ochdra nytta av den vÀxande marknaden av elektroniktillbehör sÄ som mp3-spelare, GPS-navigatorer osv.Dessa produkter gÄr förstÄs redan att anvÀnda i fordon idag, men Àr oftast inte möjliga att kontrollera medfordonets inbyggda kontrollenheter som till exempel volym knappar i ratten. En anledning Àr frÄnvaron aven standard över hur elekronikprodukter ska kommunicera med varandra. Produkterna Àr i första handdesignade för att anvÀndas separat, en mp3 spelare har interface (USB) för filöverföring, men Àr för övrigtinte möjlig att pÄverka utifrÄn för att t.ex. byta lÄt.Rapporten beskriver hur ett system kan designas för att lösa detta problem. Inspiration och tekniskalösningar har tagits ifrÄn Àmnen som autonoma system dÀr nÄgra av dess grundlÀggande funktioner harstÄtt som bas för framtagande av tekniker och lösningar.

Skansen Lejonet, Göteborg : förutsÀttningar och utvecklingspotential

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befÀst sedan medeltiden och vittnar om förutsÀttningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet pÄ 1600-talet som en del i ett omfattande befÀstningsverk. FrÄn att dÄ varit belÀgen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmÀrke, omgÀrdat av tung infrastruktur. AnlÀggningen Àr kulturminnesmÀrkt och innehar ett högt bevarandevÀrde. Min uppfattning Àr dock att den hyser potential bortom det.

VISION REGION

Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.

FrÄn fattigdom till vÀlstÄnd - olika variablers effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt i en utvidgad teknologispridningsmodell

TillvÀxtteori Àr nÄgot som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom Àr ett stort problem i vÀrlden. För att det inte ska bli Ànnu större kan det vara vÀldigt viktigt att veta hur tillvÀxten ska komma igÄng i ett fattigt land som lidit hÄrt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det Àr antagligen för att de faktorer som Àr betydelsefulla troligen Àr desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat lÄngt under sitt steady state (det jÀmviktslÀge som ekonomin Àr pÄ vÀg mot pÄ lÄng sikt). Det finns mÄnga modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillvÀxt i fattiga lÀnder, och eftersom modeller alltid Àr förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har nÄgon viktig faktor som belyses. En modell som ofta anvÀnds för att beskriva tillvÀxten i fattiga lÀnder Àr teknologispridnings-modellen som visar att fattiga lÀnders ekonomier vÀxer dÄ de lÀr sig att anvÀnda mer teknologi.

Effektivitet och utveckling : Grameen Banken i Bangladesh

Vi undersöker i denna studie en organisation, Grameen Bank, och vill pÄ sÄ vis upplysa om ett problem i vÀrlden. Det finns mÄnga hjÀlporganisationer som hjÀlper fattiga och utsatta lÀnder men för att en bÀttre infrastruktur ska kunna etableras i u-lÀnder krÀvs Àven nya metoder sÄ att nya entreprenörer kan etablera sig pÄ marknaden. Muhammad Yunus Àr en entreprenör, han skapade Grameen Bank i Bangladesh för att hjÀlpa den fattiga befolkningen att utvecklas och förbÀttra levnadsstandarden genom att lÄta dem ta mikrolÄn.Studiens syfte:? Undersöka hur Grameen Bankens organisation fungerar? Ta reda pÄ Grameen Bankens syfte, mÄl och vision? Undersöka faktorer som pÄverkar Grameen Bankens effektivitet och utveckling.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->