Sökresultat:
222 Uppsatser om Grön Flagg-certifiering - Sida 12 av 15
HÄllbarhetscertifieringssystem i anlÀggningsbranschen : En studie om upphandlingskrav kopplat till hÄllbarhetscertifieringar i offentliga upphandlingar
HÄllbarhetscertifieringssystem Àr nÄgot som kommit att anvÀndas i allt större utstrÀckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hÄllbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anlÀggningsbranschen enbart certifierat ett fÄtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda pÄ hur anlÀggningsbranschens bestÀllare i offentlig sektor ska kunna stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU).Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhÄlla en branschenig Äsikt kring hur man bör stÀlla krav pÄ anvÀndning av hÄllbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har Àven behandlat hur aktörerna följer upp och utvÀrderarar arbetet.
EnergianvÀndande i bostadshus : En studie i byggnaders energibalans
Kaffe Àr den nÀst största handelsvaran som finns och dricks i hela vÀrlden. I Sverige dricks det vÀldigt mycket kaffe per person och det Àr Àven ett land dÀr medvetenheten nÀr det gÀller hÄllbarhet vÀxer vÀldigt mycket. DÄ mÀnniskors medvetenhet har ökat har Àven krav stÀllts pÄ tillverkarna. AnvÀndande av certifieringar Àr en enkel metod som anvÀnds för att konsumenten ska kunna lita pÄ att kaffet har producerats pÄ ett hÄllbart sÀtt. För att man ska kunna anvÀnda sig av en certifiering mÄste en rad krav uppfyllas.
HÄllbarhetsredovisning ? en studie av mindre textilföretag i SjuhÀradsbygden.
HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 Ă„ren. De olika intressenterna stĂ€ller allt större krav pĂ„ företagen och pĂ„ hur de förhĂ„ller sig. Ămnet hĂ„llbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.HĂ„llbar utveckling Ă€r inget som i sin helhet regleras i lagar. DĂ€remot regleras delarna som miljöpĂ„verkan och arbetsförhĂ„llanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns nĂ„gon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svĂ„rt att se det som en helhet.Syftet med vĂ„r studie Ă€r att utifrĂ„n företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hĂ„llbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag.
Tropiskt virke : ett hÄllbart materialval för svensk landskapsarkitektur?
Denna uppsats har skrivits i syfte att översiktligt undersöka hur hÄllbar den tropiska virkesproduktionen Àr med avseende pÄ dess effekt pÄ fysiska landskap och sociala strukturer. Uppsatsens syfte har dessutom varit att utforska hur landskapsarkitekter och andra tÀnkbara konsumenter av tropiskt virke kan vÀlja hÄllbart producerade tropiska trÀslag eller lokala virkesalternativ med liknande egenskaper. Med utgÄngspunkt i uppsatsens huvudfrÄgestÀllning ? Vad behöver has i Ätanke vid val av tropiskt timmer för offentliga utomhusmiljöer?? har tre underfrÄgestÀllningar formulerats.
?Hur pÄverkar produktionen fysiska landskap och sociala strukturer?
?Finns det lagar och certifieringssystem som kan bidra till hÄllbara materialval?
?Finns det lokala trÀslag med motsvarande eller bÀttre egenskaper?
Uppsatsen har sammanstÀllts genom en kvalitativ litteraturstudie. Avverkning av trÀd i Tropikerna uppges kunna minska de tropiska skogarnas artrikedom och försÀmra deras ekosystemtjÀnster.
Handelsvanor och sÀkerhetsförtroende inom e-handel : En studie kring konsumenters handelsvanor, kunskap och förtroende för sÀkerhet och trygghet inom e-handel
E-handeln i Sverige Ă€r en vĂ€xande trend och nĂ€sta varje Ă„r slĂ„s nya rekord för den totala omsĂ€ttningen. I takt med den ökande konsumtion kan man stĂ€lla sig frĂ„gan om hur sĂ€ker konsumenterna kĂ€nner sig, hur deras handelsvanor ser ut och hur deras kunskap om trygg e-handel ser ut. Ă
r 2011 publicerades en rapport med namnet Svenskarna och internet som visade att handla pÄ internet tillhörde en av de vanligaste aktiviteterna för internetanvÀndarna. Trots mÄnga rapporter och undersökningar kring handelsvanor pÄ internet hos den vanliga internetanvÀndaren Àr det svÄrt att hitta undersökningar kring deras förtroende för sÀkerheten. Har deras sÀkerhetsförtroende nÄgon koppling till deras handelsvanor, anvÀnder de det sÀkraste betalningssÀttet, har de kunskap kring begreppet trygg e-handel? Detta nÄgra frÄgor jag tÀnkt besvara med hjÀlp av min studie.Syftet med studien Àr att undersöka konsumenters handelsvanor, kunskap om trygg e-handel och sÀkerhetsförtroende inom e-handel.
Skogsbruksplanen och dess inverkan pÄ den skogliga aktiviteten hos enskilda skogsÀgare i norra Sverige
Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av skogsÀgarföreningen Norra SkogsÀgarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har nÄgot samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen dÀr avverkning och skogsvÄrd Ärligen sker hos enskilda skogsÀgare i norra Sverige. Analyserna baserades pÄ enkÀtsvar, data frÄn skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsÀgarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik frÄn Skogsstyrelsen och data frÄn Riksskogstaxeringen.
Examensarbetet söker besvara sju frÄgestÀllningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten pÄ privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende pÄ hur vÀl de följs och hur virkesförrÄdet förvÀntas utvecklas. Data analyserades med hjÀlp av olika t-test dÀr insamlade data jÀmfördes med data frÄn Skogsstyrelsens offentliga statistik och data frÄn riksskogstaxeringen.
Resultaten visar att skogsÀgare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvÄrdsÄtgÀrder pÄ större andel av sin produktiva areal Àn de som saknar plan. Den ÄtgÀrdade andelen ökar frÄn perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.
I(SO)X - Ăr systemen möjliga att förena?
Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gÀllandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven pÄ företagen som lagen stÀller harocksÄ kostnaderna för att följa densamma ökat. DÄ de flesta företag sedan tidigare anvÀndersig av kvalitetledningssystem sÄsom ISO 9001, har företag börjat fundera pÄ om de kaneffektivisera sitt arbete gÀllande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att pÄ nÄgot sÀttförena de tvÄ.Syfte ? Uppsatsens syfte Àr att se om det pÄ nÄgot sÀtt gÄr att förena det arbete somföretagen lÀgger ner pÄ kvalitetsledningssystem sÄsom ISO 9001 med arbetet som det krÀvsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.AvgrÀnsningar ? Studien har avgrÀnsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgrÀnsning har gjorts i den mÄn att det Àr endast externa parter som i nÄgon form Àrverksamma pÄ den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har anvÀnts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt dÄ uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.
Energieffektivt byggnande : Hur kan BBR bidra till ett ?klimatsmart? byggande?
Byggbranschen stÄr idag för 40 % av landets totala energianvÀndning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hÀnsyn till den omfattande energianvÀndningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnÄla byggnader Àr lÄngt framme, men anvÀnds inte i sÄ stor utstrÀckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn pÄ investeringar och att den som bygger och förvaltar inte Àr samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett lÄngsiktigt ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC).
Jobbcoach - modern arbetsförmedlare eller traditionell coach? : En kvalitativ studie i hur jobbcoacher ser pÄ sin yrkesroll.
Studien tar sin utgÄngspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den sjÀlvklara aktören för arbetssökande i jakt pÄ ett jobb, idag finns möjligheten att fÄ en jobbcoach, Sveriges snabbast vÀxande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna pÄ sin yrkesroll? Syftet med studien Àr att undersöka vad jobbcoach innebÀr som yrkesroll utifrÄn jobbcoachernas eget perspektiv, ett omrÄde som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser pÄ sin yrkesroll.
Rom II:s inverkan pÄ lagvalet vid fartygskollisioner
I januari 2009 trÀdde en gemenskapsrÀttlig förordning i kraft som reglerar tillÀmplig lag vid utomobligatoriskt skadestÄnd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II pÄverkar lagvalet vid sjörÀttliga tvister och sÀrskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat dÀr den direkta skadan uppkommer skall tillÀmpas pÄ tvisten. BestÀmmelsen innehÄller tvÄ undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmÀnt undantag för det fall det finns en uppenbart nÀrmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörÀttspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land dÀr skadelidande och skadevÄllare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.
En undersökning om ARU-certifikatet pÄ reklambyrÄer i Malmö
För att fĂ„ lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyrĂ„er Ă€r det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) Ă€r en certifiering som bland annat innebĂ€r en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstĂ€mpel. De personer som gĂ„tt ARU-utbildningen kĂ€nner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och fĂ„r den rĂ€tta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet pĂ„ en reklambyrĂ„. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyrĂ„er som arbetar med reklam pĂ„ ett professionellt sĂ€tt. ĂndĂ„ Ă€r det endast tio av dem som Ă€r ARU-certifierade.
FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för arbetet Àr: pÄ vilket sÀtt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrÄ i Malmö? Varför Àr inte fler reklambyrÄer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det Àr endast tio reklambyrÄer som Àr ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det Àr bÀttre att ha ett ARU-certifikat.
För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod genomförts.
Kan man sÀlja ansvarsfullt företagande?
ProblemstÀllning: Ett ansvarsfullt företagande Àr idag en viktig konkurrensfördel. Företagen mÄste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrÀmjande ÄtgÀrder och pÄ ett trovÀrdigt sÀtt kunna visa att de arbetar för en hÄllbar utveckling. Det finns mÄnga alternativ gÀllande en investering i sociala och miljöfrÀmjande ÄtgÀrder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstÄtt dÀr organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutslÀpp. Vad en investering i denna marknad innebÀr Àr det fÄ undersökningar som visar.
Vilka normer förmedlas? ? En undersökning av fritidsledares arbete pÄ tvÄ hbt-certifierade fritidsgÄrdar
Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka förestĂ€llningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare pĂ„ tvĂ„ hbt-certifierade fritidsgĂ„rdar förmedlar. Ăven vilka konsekvenser detta fĂ„r utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras pĂ„ en queerteoretisk förstĂ„else av kunskap och jag anvĂ€nder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förstĂ„else av kroppars orientering kommer jag ocksĂ„ att basera min studie pĂ„. Jag tar Ă€ven hjĂ€lp av tidigare forskning som jag jĂ€mför och förhĂ„ller min studie till, bland annat till jĂ€mför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förĂ€ndring. Metod: Min studie Ă€r av kvalitativ art dĂ„ jag för att samla in mitt material anvĂ€nde mig av bĂ„de intervjuer och observationer.
?We?re here, we?re queer, get used to it!? : En studie om HBTQ och heteronormativitet inom motionsanlÀggningar
SammanfattningSyftet i föreliggande studie Àr att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanlÀggningar och pÄ vilket sÀtt detta fÄr betydelse för upprÀtthÄllandet av fysisk hÀlsa och vÀlmÄende.Hur upplever HBTQ-individer motionsanlÀggningars normer och hur pÄverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott?Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hÀlsa?Finns det specifika parametrar som pÄverkar HBTQ-individers anvÀndning av motionsanlÀggningar?MetodFör att kunna granska hur heteronormativiteten prÀglat motionsidrotten i samhÀllet har queerteorin samt genusteorin dels anvÀnts som utgÄngspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förstÄelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie dÀr tio individer som klassificerade sig sjÀlva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det Àr individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör dÀrmed studiens resultat.ResultatResultatet i studien visar att HBTQ-individer pÄverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanlÀggningar runt om i StockholmsomrÄdet.
VÀgen mot en ISO 9001 certifiering pÄ Höglands Logistik AB
Syftet med detta examensarbete Àr att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lÀmplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan pÄverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.