Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, är en bakterie som är resistent mot all form av betalaktamantibiotika och därmed försvåras den medicinska behandlingen av en rad vanliga infektioner i dagens samhälle. Sverige är ett av de få länder i världen som har en förekomst av MRSA under 1 % men har ett gemensamt med resten av världen, smittspridningen ökar också här. År 2008 rapporterades 1306 fall av MRSA, fyra gånger så många som år 2000. Tidigare forskning är fokuserad på t.ex. att undersöka smittspridning, hälsoekonomi och vårdhygien men vi ville fokusera på den som drabbas; patienten.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värderingar kan användas som styrmedel och dessutom klarlägga dess fördelar och nackdelar sett ur ett medarbetarperspektiv. Vi kommer i vår undersökning ta reda på vilken funktion värderingarna har på ett företag och dessutom undersöka hur de anställda på företaget upplever användandet av värderingar. Eftersom syftet med undersökningen är att öka vår förståelse för fenomenet värderingar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studien är gjord på ett företag i tjänstesektorn som vill vara anonymt, och vi har sammanlagt genomfört sju intervjuer, där en av intervjuerna hölls med en representant från ledningen. Genom att diskutera och resonera kring ämnet värderingar har respondenterna hjälpt oss att svara på våra frågeställningar som vi presenterar i olika kategorier som urskiljt sig ur vårt insamlade material.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens.För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen.

Inom företagshälsovården söker många patienter för stressrelaterad ohälsa. Problematiken kan i större eller mindre grad vara relaterad till arbetsmiljön, men också påverkas av den totala livssituationen. En del av dessa patienter uppfyller kriterier för utmattningssyndrom. Funktionsnedsättningen vid utmattningssyndrom medför ofta sjukskrivning. Frågan är hur dessa patienters hälsa och sjukskrivningssituation påverkas av omgivningsfaktorer i arbetsliv och privatliv? En annan frågeställning gäller vilken påverkan som erhålls från försäkringssystemets regler och kontakterna med Försäkringskassan samt betydelsen av sjukvårdens insatser.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk.

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett ?vanligt? 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv.I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på.