I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim säkerhet i Östersjön ur ett svenskt perspektiv. Ökade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvärldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehållen maritim säkerhet i Östersjön.Syftet med uppsatsen är att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehålla den maritima säkerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Östersjön har teorin om det vidgade säkerhetsbegreppet använts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhälle, miljö samt militär identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus både på svenskt nationellt såväl som transnationellt samarbete och berör både nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lägger allt mer fokus på transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska länderna men att även instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..

Samarbete i nätverk är något som allt fler företag anammar. I en nätverkskonstellation med flera olika mål och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn på effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivån. För att snabbt kunna ställa om sin verksamhet för att tillfredställa kunder krävs att organisationer är väl förberedda och har en uttänkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebär att bilaterala överenskommelser är vanliga. När det bilaterala samarbetet med Norge har försvårats av avbrutna materielprojekt så har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett främst varit ekonomiska men även för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjälp av Tomas Valaseks framgångsfaktorer, förutsättningarna för fördjupat samarbete på strategisk nivå. Framgångsfaktorerna knyts till krigföringsförmåga på taktisk- och funktionsnivå och kan på så sätt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fältarbetsfunktionen.

In this study the author will search on how, co-operation between teachers and guidance counse-lors in school works. The study was too looking for if guidance counselors experiencing if they can feel cooperation in school, when they work by themselves in their profession, and if the guidance counselors feel a part of the whole school.Total interviewed four guidance counselors in elementary school, in a medium sized town somewhere in Sweden. The author have used qualitative methods for allow guidance counselors to answer free and not influence from other parametric.The result demonstrates that all guidance counselors believe that it is important to have coopera-tion with teachers in schools. Most of the guidance counselors believe that neither the directors nor teachers really know what skills guidance counselors possess. The respondents describe that they often turns to teachers who believe that guidance is an important part of the school's work for students..

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design ? främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur det ämnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen på en gymnasieskola. Vi vill även synliggöra och jämföra lärarnas och rektorns visioner inom detta område. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angående arbetslagsarbete och ämnesövergripande samarbete. Genom en enkätundersökning av lärarna på den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhållandet i frågeområdet för vårt arbete. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att det hos lärarna finns både ambition och kompetens att arbeta ämnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omständigheter. Den faktor som främst visar sig försvåra detta samarbete är tidsbrist.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare och fritidspedagoger anser att ett åtgärdsprogram är och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. Därför behandlas först och främst litteraturinnehåll som hoppas ge en förståelse av barn i behov av stöd, åtgärdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgången framgår det olika aspekter om vad åtgärdsprogram är och vad det ska innehålla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vår ostrukturerade intervjuform.

Denna studies centrala syfte är att undersöka rollen som informationsteknik spelar samt de problem som inte gå att komma undan i så kallad tvärkulturell och gränsöverskridande samarbete genom att undersöka fallet mellan den svenska staden Borlänge och den kinesiska staden Wuhan. Arbets- och utvärderingsmetoden som används i studien bygger på är den vetenskapliga forskningsansatsen hermeneutik och det innebär utvärdering av intervjuer på ett kvalitativt sätt som handlar främst om observationer, förståelse och sökning efter mönster och samband. Genom detta sätt fick författaren resultat som visar att informationsteknik spelar en avgörande roll för samarbete mellan Borlänge och Wuhan men har vissa barriärer som har svårt att komma undan såsom skillnader och avvikelse i kultur, geografi, tid, språk, arbetsvanor och politik..

Maritim säkerhet har sedan terrorattentatet i New York 2001-09-11 varit ett begrepp utan en tydlig definition. Trots detta används det frekvent i Sverige när frågor angående säkerhet till havs diskuteras. Utgångspunkten i uppsatsen är en egen definition av begreppet och hur hoten bör hanteras. I likhet med det vidgade säkerhetsbegreppet krävs samarbete mellan civila och militära aktörer. Det för att uppnå de mål som sätts upp i Sveriges säkerhetspolitik angående säkerhet på den maritima arenan.

Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment Inredning och dekoration.Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd.Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till..

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur slöjdlärare arbetar med slöjd som ett sammanhållet ämne utifrån läroplanen. Ända sedan Läroplan för grundskolan (hädanefter Lgr 80, Skolöverstyrelsen, 1980), har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden oftast uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (hädanefter Lgr 11, Skolverket, 2011a) är det stort fokus på samarbete och utifrån det har jag undersökt på vilket sätt slöjdlärare samarbetar inom ämnet slöjd. Jag har valt en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund:Senaste tiden har konkurrensen hårdnat för att locka invånare, företag och investerare till städerna. Detta har gjort det allt viktigare att utmärka sig som en attraktiv plats att bo på och leva i. Städer profilerar sig alltmer genom platsmarknadsföring. Däremot skiljer sig tillvägagångssättet och samarbetet inom planeringsgrupperna av det strategiska marknadsföringsarbetet.Syfte:Med studien vill författarna studera FMJ:s samarbete mellan privat och offentlig sektor samt om de enskilda intressenternas verksamhet påverkar det gemensamma arbetet inom FMJ. Författarna kommer samtidigt att undersöka om intressenterna anser att FMJ har uppnått de riktlinjer och mål som har tagits fram.Metod:Författarna har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie i form av samtalsintervjuer.