Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig sjÀlva i dÄ och nutid, hemförhÄllanden och uppvÀxtförhÄllanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och utgörs av en innehÄllsanalys av tre biografier inom detta omrÄde.Genom att lÀsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara pÄ frÄgestÀllningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som nÄgot bra.Uppsatsen har resulterat i förstÄelse för hur viktiga vuxna individer Àr för barn med sÄdan hÀr problematik, samt hur viktigt det Àr att ha fritidsintressen..

Att möta individer med olika former av psykiskt ohÀlsa kommer troligen alla tjÀnste-utövare inom omrÄdet skola och vÀgledning nÄgon gÄng att göra. Det Àr dÀrför av vikt för professioner inom skolan, att inneha grundlÀggande kunskap kring bemötande och förstÄelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med uppsatsen Àr att belysa pÄ vilket sÀtt personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning pÄverkas av beslut gjorda av företrÀdare för olika professioner inom eller i anslutning till skolan. Inom ramen för examensarbetet har fem kvalitativa intervjuer samt fem fallstudier i form av djupintervjuer genomförts dÀr avsikten Àr att undersöka vad som i uppsatsens syfte och forskningsfrÄgor anges. Avsikten med fallstudierna Àr Àven att ge lÀsaren av uppsatsen förförstÄelse och/eller bakgrundsbeskrivning kring den problematik uppsatsen initierar. I resultatet framkommer att det i viss mÄn rÄder olika synsÀtt kring sÀttet att förstÄ elever med NPF-problematik. Dels menar respondenterna inom professionsgruppen att tester av olika slag Àr nödvÀndiga samtidigt som de uttrycker att stöd till elever i första hand skall ges utifrÄn uppvisad symtom.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trÀdde i kraft hösten 2011, dÀr hÀnsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger pÄ litteratur om ADHD och implementeringen av LÀroplanen för grundskolan med hjÀlp av Skolverkets AllmÀnna rÄd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebÀr, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svÄrigheter i skolan, samt att lÀrarens kunskap om ADHD-problematiken Àr vÀsentlig för att kunna bemöta elever pÄ ett bra sÀtt. Eftersom det finns sÄ mÄnga olika beteenden till samma diagnos sÄ Àr det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hÀnsyn till, eftersom alla Àr olika och har olika behov..

PrimvÄrden har anor frÄn 1600- talet och sjukgymnastik Àr idag den tredje största professionen inom svensk sjukvÄrd. SamhÀllet Àr under stÀndig förÀndring vilket stÀller krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrden anpassas efter dessa. SÄledes för att ge en god och anpassad vÄrd behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlÀgga vilka problemomrÄden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primÀrvÄrd hade, sett till fördelning av kön, Älder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkÀt utförd i EvaSys.

I Ingmar Bergmans filmer förekommer det ofta olika typer av konstnÀrer eller dess "likar", enligt Bergman (i form av t ex gycklare). Dessa rollfigurer belyser inte enbart konstnÀrliga spörsmÄl utan deras frÀmsta uppgift Àr kanske att fungera som en slags "stÀllföretrÀdare" - eller en symbol för mÀnniskan - eftersom just konstnÀrerna i hög omfattning tangerar mer djupa allmÀnmÀnskliga frÄgor i Bergmans filmer. Exempel pÄ detta Àr kanske i första hand dÄ konstnÀrerna frÄgar sig vad sanning Àr för nÄgonting, samt hur detta sedan berör en metafysisk verklighet dÀr Bergmans hela existentiella problematik verkade kretsa kring frÄgan om man överhuvudtaget kan vara sann; samtidigt som han dÄ ocksÄ verkar konstatera att en "riktig" verklighet inte verkade vara möjlig att inringa.Meningen med denna uppsats Àr att titta pÄ vilken och vilka bilder Ingmar Bergman ger av konstnÀrerna i sina spelfilmer (fram till Fanny och Alexander), vilket dÄ ocksÄ berÀttar nÄgot om Bergmans egna existentiella problematik och hur den utvecklades under hans liv och skapande..

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa tidig anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgĂ„ngen tar vi bland annat upp hur bĂ„de arv och miljö spelar en stor roll dĂ„ det gĂ€ller utvecklingen inom det nĂ€ra samspelet mellan barn och förĂ€ldrar, det vill sĂ€ga den livsviktiga anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen Ă€ven om anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, tvĂ„ sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga yrkeskategorier som var tillfrĂ„gade tycker att resurser ska sĂ€ttas in sĂ„ tidigt som möjligt vid anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med anknytning. ÅtgĂ€rderna som sĂ€tts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhĂ„ller att det Ă€r aldrig för sent att Ă„tgĂ€rda tidig anknytningsproblematik.

ADHD Àr en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmÀrksamhetsstörning och impulsivitet. För förÀldrarna kan detta innebÀra svÄrigheter att hantera barnens beteende och sÀtta begrÀnsningar. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse frÄn sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och baseras pÄ sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: FörÀldrarnas uppfostringsförsök, FörÀldrarnas relation, Ett minskat kontaktnÀt, Behov av stöd och hjÀlp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförvÀntningar.

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

Denna uppsats har som mÄl att identifiera en problematik gÀllande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berÀttelser, bilder och förestÀllningar om Staden som vÀljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrÄn detta konstruerat ett teoretiskt ramverk dÀr adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers förestÀllningar av platser Àr förankrade i, vilka aktörer som pÄverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri bestÄr av samrÄdshandlingar frÄn tvÄ detaljplaneprocesser frÄn Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angÄende medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som fÄr sin berÀttelse, förestÀllning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berÀttelse, förestÀllning som exkluderas..

Detta examensarbete presenterar metoder att göra refererande mÀtningar av elektromagnetisk kompabilitet (EMC) i samband med ethernetsignalering och en utvÀrdering av dessa metoder. Rapporten hÀnvisar till vilka standarder som gÀller för mÀtning av emission och immunitet i EMClab samt hur dylika mÀtningar gÄr till. Teori bakom differentiell signalering och ethernet redogörs i korthet.Rapporten introducerar lÀsaren till Motorola Mobility, deras set top-box VIP1853 och problematik aktuell för denna box. Undersökningar av VIP1853 presenteras och en diskussion förs kring mÀtteknisk problematik i samband med dessa undersökningar. De mÀtmetoder som testats och deras för- och nackdelar beskrivs.

Sveriges jÀrnvÀgsnÀt Àr gammalt och utsÀtts för en allt högre belastning varje Är i takt med att trafiken pÄ spÄren ökar. Detta medför att slitaget pÄ jÀrnvÀgarna ökar och en vÀldigt kÀnslig del Àr spÄrvÀxlar. DÄ ca 20 % av alla fel beror pÄ problem med spÄrvÀxlar lÀggs fokus i rapporten pÄ att utreda denna problematik. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vilka spÄrvÀxelfel som uppstÄr och orsaken till dessa, samt att komma med ÄtgÀrdsförslag för att minska problemen med spÄrvÀxlar som leder till förseningar och stopp i trafiken. Rapportens inledande del bestÄr av ett teoriavsnitt som beskriver hur en vÀxel Àr uppbyggd och hur den fungerar.Tre bandelar i Sverige har studerats, en i norr, en i söder och en i Stockholm.

Diabetes mellitus type 2 and chronic obstructive pulmonary diseases (COPD) are two of the most common diseases in the world and the amount are increasing. The treatments of these diseases are self care and a change of lifestyle. For this to be successful there is a need for the person to have knowledge about the diseases and a motivation for making changes in his or her lifestyle. Most of this information is given by the district nurse at the health centre. It is important to get a better knowledge of these persons experiences and how they used the information given to them.

VÄr studie syftar till hur pedagoger arbetar samt resonerar kring arbetet med flersprÄkighet och sprÄkutveckling. Detta genomfördes dÄ vi undersökte tvÄ olika förskolor för att se eventuella likheter och skillnader med detta arbete. I denna studie har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod dÀr vi samlar in material genom observationer och intervjuer. Intervjuerna har formats utifrÄn en intervjuguide och tar upp de forskningsfrÄgor som studien syftar till. Studiens forskningsomrÄde har visat pÄ en viss problematik gÀllande arbetet med flersprÄkighet dÄ detta arbete inte Àr lika sjÀlvklart pÄ alla förskolor. Denna problematik verkar bland annat bero pÄ förskolornas förutsÀttningar, men ocksÄ pÄ förskolans utformade barngrupper.