Sökresultat:
1781 Uppsatser om Gott ćldrande - Sida 46 av 119
à ldersintegrering - pÄ gott eller ont?
Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.
Röntgensjuksköterskans upplevelse och etiska dilemman i mötet med den Àldre patienten vid en datortomografiundersökning.
Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som Àr Àldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt Àldre och fler avancerade undersökningar kan utföras pÄ en röntgenavdelning pÄ kort tid.Metoden som anvÀndes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika omrÄden ansÄgs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll pÄ flera sÀtt. Information till patienterna ansÄgs vara ett gott bemötande.
SjÀlvbestÀmmande och inflytande vid behovsbedömning inom Àldreomsorgen: En vinjettstudie
Bakgrund och problem: SjÀlvbestÀmmanderÀtt Àr en grundprincip i socialtjÀnstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. SocialtjÀnstlagen gör ingen skillnad pÄ friska eller sjuka mÀnniskor, vilket kan skapa dilemman för bistÄndshandlÀggare vid behovsbedömning.Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att uppnÄ en förstÄelse kring hur bistÄnds-handlÀggare arbetar med sjÀlvbestÀmmanderÀtt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmanderÀtt nÀr det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar bistÄndshandlÀggare anhörigas inflytande?Metod: Studien Àr influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och bestÄr av en vinjett besvarad av 24 bistÄndshandlÀggare, samtliga arbetande utifrÄn socialtjÀnstlagen inriktat mot Àldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet frÄn bistÄndshandlÀggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att bistÄndshandlÀggare menar att den Àldre har sjÀlvbestÀmmanderÀtt trots bristande insikt i sina egna behov. BistÄndshandlÀggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den Àldre vÀger tyngre Àn dennes sjÀlvbestÀmmanderÀtt.
Barns kamratrelationer : Pedagogers uppfattningar om barns relationsarbete i förskolan
Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.
Flexibelt foto : anvÀndningen av lÀromedel i gymnasieskolans kurser i fotografisk bild
Detta examensarbete Àr en studie som handlar om lÀromedel och lÀromedelsanvÀndning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet Àr av alternativ art och innehÄller tvÄ delar. Dels en skriftlig rapport om anvÀndningen av lÀromedel, och dels ett eget framstÀllt digitalt lÀromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska Àmnena stÀrks; som till exempel att lÀrare sÀllan eller aldrig anvÀnder lÀromedel, samt vad detta i sÄ fall kan bero pÄ. Jag ville Àven utreda vilka attityder elever och lÀrare hade kring dessa frÄgor samt hur man ser pÄ datorn som hjÀlpmedel i undervisningen i Foto.
Sover du gott, lille vÀn? : En studie om mellanstadie- och gymnasieelevers sömnvanor och upplevda prestationsförmÄga i skolan
This study has emerged from a growing interest in students' sleeping habits. During practical training as teachers, we have noticed a discussion of students' sleeping habits, fatigue and student performance at school in relation to their sleeping habits. The purpose of this field survey was to examine students? sleeping habits and self-perceived performance ability in school in relation to sleeping habits. The material was collected from a questionnaire that was answered by 200 students in 4-6th grade and 188 students in 1-2th grade in the upper secondary school, this to give an opportunity to see if there were any differences between the different age groups.
Det explicita och implicita i undervisningen - en studie i tvÄ gymnasieklasser
Den hermeneutiska metoden Àr tillvÀgagÄngssÀttet i denna studie. Syftet Àr att upptÀcka drag av den dolda lÀroplanen och om den medför bÄde negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda lÀroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva Àr att den dolda lÀroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, Àr viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social trÀning eleverna fÄr. Genom att utgÄ frÄn elevernas erfarenheter och lÄta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lÀrare en lyhördhet för elevers Äsikter.
FörÀldrars förvÀntningar pÄ skolan
VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka förÀldrars förvÀntningar pÄ skolan, eftersom vi som blivande lÀrare tillsammans med elevernas förÀldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrÄn förÀldrarnas erfarenheter. Resultatet av vÄr intervjustudie visar att förÀldrarnas förvÀntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill sÀga förÀldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ?mÄ bra? och utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt.
Naturen som TV-underhÄllning: En ideologikritisk studie av BBC:s "Planet Earth"
Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.
Uppfattningen om arbetsterapeutens ansvar och yrkesroll i teamarbete: En enkÀtstudie bland sjuksköterske-, sjukgymnast- och lÀkarstudenter
Att arbeta tillsammans inom vÄrden benÀmns som att arbeta inom team. Teamet bestÄr vanligen av lÀkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens frÀmsta ansvar Àr att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnÄ bÀsta resultat under rehabiliteringen krÀvs interventioner dÀr gott samarbete mellan yrkesgrupperna Àr en förutsÀttning. Arbetsterapeutens professionella identitet Àr viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vÄrden, och förstÀrks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.
OmstÀllning mot en cirkulÀr ekonomi : En studie om svenska kommuners pÄbörjade arbete med cirkulÀr ekonomi
Dagens samhÀlle prÀglas av en linjÀr ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmÀngder. CirkulÀr ekonomi Àr en alternativ modell till den linjÀra ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergÄng till hÄllbara energikÀllor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulÀr ekonomi, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en implementering samt vilka drivkrafter och svÄrigheter som identifierats i arbetet med att pÄbörja en implementering av cirkulÀr ekonomi. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulÀr ekonomi. Resultatet visar att de frÀmsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulÀr ekonomi Àr att jordens resurser hÄller pÄ att utarmas och att det dÀrför krÀvs förÀndrade resursflöden för att nÄ ett gott hÄllbarhetsarbete.
HÀlsa och levnadsvanor hos anstÀllda vid en polismyndighet i Sverige
Syftet med studien var att undersöka hur anstÀllda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hÀlsa samt om det finns nÄgon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjÀnstgöring, poliser med inre tjÀnstgöring och civilanstÀllda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hÀlsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jÀmförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har anvÀnts.
Vi tror mycket pÄ den dagliga kommunikationen - om förÀldrasamverkan i förskolan
BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med förĂ€ldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder förĂ€ldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för förĂ€ldrasamverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r att informera förĂ€ldrarna och att bemöta förĂ€ldrarna. De samverkansformer som beskrivs Ă€r daglig kontakt, dokumentation, förĂ€ldramöte samt förĂ€ldrarĂ„d. Ăven svĂ„righeter i samverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med förĂ€ldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.
Muntlig information till patienter i samband med inlÀggning av en perifer venkateter
Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskans information till patienter, vid inlÀggning av perifer venkateter, följde gÀllande riktlinjer frÄn Handbok för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Författarna samlade in data genom att delta vid 60 inlÀggningar av perifer venkateter vilka genomfördes av femton olika sjuksköterskor. Insamlingen Àgde rum pÄ en dagkirurgiavdelning. Man observerade ett antal omrÄden, resultatet pÄ dessa kunde bli ja eller nej, dÀr ja var det resultat man eftersökte. Antal ja-svar summerades och analyserades med oberoende t-tester för att se eventuella skillnader i yngre/Àldre och mÀn/kvinnor, inga skillnader pÄfanns.
Patienters upplevelser av bemötande pÄ akutmottagning: en litteraturstudie
Till akutmottagningen söker patienter med olika sorters skador, sjukdomar och behov. MÄnga Àr oroliga över sitt tillstÄnd och för mÄnga Àr det den första kontakten med sjukvÄrden. VÄrdpersonalens bemötande pÄ akutmottagningen Àr dÀrför av stor betydelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av bemötande pÄ akutmottagning. Litteraturstudien baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar och en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes som analysmetod.