Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa.

Färdplan Flen är ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och beräknas vara klart år2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintäkter har gjort att Färdplan Flen inrättats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och där har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt är Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkställd 2019.I dagsläget arbetas det också på att skapa mer delaktighet mot invånarna och de anställda inom kommunen. Färdplan Flen är intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att få in invånarnas åsikter.

Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö kommun.Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö kommun.Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid.Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten.

Den här uppsatsen diskuterar expertproblematik inom organisationer. Olika kunskapsnivåer hos de anställda kan leda till att vissa inte har någon insyn i arbetet och en dålig uppfattning om var ansvaret finns. Samtidigt kan de som besitter en specialkunskap få ett för stort inflytande och utöva makt över andra inom organisationen. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur problematiken ser ut i Lunds kommun genom att intervjua ett antal anställda. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett antal begrepp som vi framtagit med hjälp av tidigare forskning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbättra Luleå kommuns anställdas arbetstillfredsställelse och därmed göra Luleå kommun till en bättre arbetsgivare. Genom användandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkäter söktes svar på frågeställningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsställelse och om så vilka faktorer beror det på? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsställelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsställelse, men att de önskade mer feedback från ledarna. Det framkom även att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbättras.

Skinnskattebergs kommun är en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet.

In the end of the last century the interest for youth politics increased in Sweden. The causes for the increased interest were the more obvious youth politics questions and problems, for example the increased youth unemployment. In 1998 the government wrote down national goals and instructions for the youth politic work in a government bill (1998/99:115). This government bill describes how the youth politic work should be carried at a local level in the municipality.The purpose with this study is to investigate young people, in Värnamo kommun, view of their own situation. The study´s focus lies om three main concept; democracy, justice and faith in the future.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn.

Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

Syftet med denna undesökning var att ur ett ekologiskt perspektiv undersöka betydelsen av interna och externa resurser för integrationen för nyanlända flyktingar i Fagersta kommun, och om något upplevts särskilt viktigt för integrationen som bidragit till känsla av hopp och framtidstro. Två delstudier genomfördes. En kartläggning gjordes av lagar och regleringar som påverkar flyktingpolitiken samt en dokumentanalys av lokala policy- och styrdokument i Fagersta kommun. Åtta semistrukturerade ntervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och fyra manliga flyktingar bosatta i Fagersta. Resultatet, som överensstämmer med tidigare forskning, visade att flyktingar behöver ges möjlighet att vara aktiva i sin egen anpassningsprocess.