Att känna kontroll över sin vardag är en viktig del av livet och för en del minskar denna kontroll när man bor i en miljö som inte är hemma. Att vara delaktighet är att återta kontrollen och känna meningsfullhet i livet. Riktlinjer från Regeringen visar att delaktighet för äldre inte är något att förbise. Utifrån statliga medel har man i Jönköpings kommun utvecklat RoM- projektet, för att främja delaktigheten och inflytande för dem äldre samt hur man kan arbeta i praktiken med dessa två punkter, och göra en förändring i personalens förhållningssätt till de äldre och deras situation.Vårt syfte med denna studie är att undersöka äldres tankar om delaktighet kring sin egen måltidssituation inom äldreomsorgen i Jönköpings kommun, utifrån FAMM. FAMM är en forskningsmodell inom området måltidskunskap och behandlar fem aspekter; rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen och visar att det inte bara är en aspekt som påverkar ens upplevelse kring måltiden utan man kan koppla en eller flera aspekter samman för att analysera måltiden.Studien utförs på fem äldreboenden inom Jönköpings kommun genom enkäter, mindmaps och diskussionsgrupper.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun.

I skolan har alla elever olika behov och det är skolans uppgift att hjälpa alla elever att nå målen i läroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur två elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter har upplevt sin skolgång och de resurser de fått och även vad olika skolor i en kommun säger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkätstudie och en intervjustudie har genomförts för att få svar på frågeställningar. 40 enkäter skickades ut till lärare, speciallärare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes på fyra personer varav två före detta elever och deras mammor.

Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet.

Jordens naturtillgångar har sedan länge överutnyttjats av de industrialiserade länderna. Detta har lett till stora miljöproblem som vi inte längre kan blunda inför. I såväl Sverige som andra länder har det här inneburit att i takt med att människor fått mer kunskap om miljöproblemen har kraven på företag och kommuner ökat på större miljöhänsyn och miljövänligare konsumtionsvaror. Detta har lett till att många företag börjat visa sin miljöpåverkan öppet och även redovisa sina framtida planer på miljöförbättringar. I svensk lagstiftning finns det inget lagkrav på att alla företag måste redovisa sin miljöpåverkan i företagets årsredovisning men för dem som bedriver tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet gäller att dessa ska redovisa viss miljöinformation i årsredovisningens förvaltningsberättelse.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever..

I Hudiksvalls kommun är förskolorna byggda på 70- och 80-talet och är i behov av renovering. Kommunen har kommit fram till att det är billigare att ersätta de gamla förskolorna med nya förskolor än att renovera de befintliga. Huvudsyftet med detta examensarbete är att göra en jämförelse mellan platsbyggda- och modulförskolor, för att få en klarare bild över vilken typ av förskola som är mest fördelaktig, med fokus på byggtekniska egenskaper som påverkar arbetsmiljön.I kommunen finns det så kallade ?flyttbara? förskolemoduler sen början av 2000-talet och en ny permanent modulförskola började byggas i januari 2012. De modulförskolor som redan fanns i kommunen kommer från två olika leverantörer.

Något unikt sker i Kiruna just nu när stora delar av staden måste rivas eller flyttas på grund av LKAB:s gruvbrytning. Ingen annastans i världen har en så omfattande flytt genomförts där så många företag och människor berörs. Hur kan företag ta samhällsansvar och bidra med värde vid så stora förändringar? Samhällsomvandlingsprocessen är enorm både ifråga om tid och antal berörda. Stadshuset ses som en symbol för staden och är det första hus som byggs i Kiruna nya centrum.

Bakgrund & problem: Ekonomistyrning inbegriper många områden, ett av de centralaområdena är fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegränsat med resurser utanmåste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. Växjö kommun har i dagsläget ett geografisktinformationssystem (GIS) som används inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom Växjö kommunupplever är att fördelningen av kostnader för GIS inte är anpassad efter användningen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lämna förslag på hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats på ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet samt låtitrespondenterna ta del av studien.Slutsats: Studien har utifrån en jämförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom området resulterat i tre lösningsförslag som är möjliga att tillämpa för mät- ochGIS-avdelningen..

Bakgrunden till studien är att ett flertal artiklar framställts i media om anställdas arbetsförhållanden i vård och omsorg av äldre samt att satsningar måste genomföras för att förändra äldreomsorgen. Luleå Kommun har en strävan att förändra äldreomsorgen, och det senaste uppförda äldreboendet Midskogen B i Luleå Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien är att undersöka ett av Luleå Kommuns äldreboenden och hur äldreomsorgen har förändrats. Midskogen B är det aktuella boendet där studien har genomförts. Följande frågeställningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete på Midskogen B? Hur har arbetet förändrats i relation till de anställdas tidigare erfarenheter? Vilka förbättringar kan göras i framtiden? Den metod som använts för att besvara studiens syfte är kvalitativ, sju stycken undersköterskor på äldreboendet Midskogen B har intervjuats.