Sökresultat:
5135 Uppsatser om Gotlands kommun - Sida 30 av 343
Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd : aktivt inom handläggning?
Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen.
Norrköpings kommuns klimatarbete : ett arbete med ett bredare perspektiv på klimatproblematiken
Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser.
Medborgarförslag - En jämförelse mellan Lund och Kristianstad kommun
Sedan 2002 har kommuner runt om i landet infört medborgarförslag med syfte att öka delaktigheten och dialogen mellan medborgarna och kommunen. Detta är ett projekt som prövar att införa deltagardemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin.Uppsatsen bygger på en jämförelse vi gjort mellan Lund och Kristianstad kommun med avseende på hur väl dessa lyckats med införandet av medborgarförslag och vad som detta resulterat i. Materialet som vi använt oss av är framförallt de medborgarförslag som inkommit till de båda kommunerna men även intervjuer och relaterad litteratur. Vår slutsats är att det i båda kommunerna finns ett grundläggande problem när det gäller sammansättningen av de som deltar men även att kommunerna lyckats olika väl när det gäller uppslutningen och informationen kring medborgarförslag..
Engagemang och delegerande ledarskap - En studie av arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun
Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades.
Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i Växjö kommun
Bakgrund: Svenskt Näringsliv utför årligen undersökningen ?Lokalt näringsliv?, därföretagare får utvärdera sina respektive kommuner gällande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen är den generellt sätt minsta nöjda branshen i Växjö kommun.Ett gott företagsklimat är nyckeln till att skapa framgångsrika företag. Ett gott företagsklimat är ett ömsesidigt mål som både företagare och kommun strävar efter. Företagare kommer få en ökad sysselsättning vilket kommer leda till högre skatteintäkter för kommunen.
Professionalisering i liten skala : En studie om valkampanjer i Halmstads kommun
Forskning om professionaliserade valkampanjer har nästan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, så som lokala- och supranationella val. Den här studien söker att nyansera den gängse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utsträckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun använder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utsträckning det nuvarande teoretiska ramverket är applicerbart på lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som väntat på en lägre generell grad av professionalisering jämfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet på att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..
Samhällsekonomiska kostnader för alkoholmissbruk inom Hammarö Kommun : En Cost of Illness studie
Alkohol är en del av vardagen för många svenskar idag. När denna konsumtion övergår till ett missbruk uppstår det problem för individen och för samhället som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att beräkna samhällskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhället som helhet, för detta missbruk uppgår till 29 434 297 SEK, år 2013. Den största kostnadsbäraren är staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen står för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.
Motivationsverktyg i offentliga respektive privata organisationer : En komparativ studie av mellanchefer i Uppsala kommun och Vasakronan
De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.
Sverigedemokraterna i valrörelsen 2014 : En jämförande studie av 10 tidningars rapportering och gestaltning av partiet
Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.
Klimatanpassning i Nacka kommun : En fråga om prioritering, kunskap och samarbete
Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer.Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer.
Att integreras i en främmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriärer i en kommun
Syftet med undersökningen är att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nämligen boendet och hur flyktingen kommer att bo är en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar när de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras på, etnisk boendesegregation, integra¬tion samt främlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhället?, Vad anser svenskar om boen¬desegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bi¬dragande orsak till främlingsfientlighet?. Studien bygger på en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.
Varför växer inte Älmhult?
Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet.
"...om man inte är beredd att ge de resurser som behövs så blir det därefter." : En studie av 8 högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter i en västsvensk kommun.
Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven.
Effekter av ny infrastruktur
Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.