Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering?Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring.

Arbetet syftar till att skapa en allmän förståelse för ämnet brandväggar. Rapporten skall ge läsaren en god grund för att kunna föra vidare resonemang om brandväggar.Rapporten inleds med bakgrundsinformation som skall hjälpa läsaren att lättare förstå ämnet. Här beskrivs kort vad en brandvägg är och vilka komponenter som ingår. För att sätta detta i ett vidare sammanhang så beskrivs också vilka olika typer av brandväggar som finns. En beskrivning över Internet och dess struktur hjälper också läsaren att få mer kunskap och detta krävs för att få förståelse över de sammanhang som senare tas upp.Som metoder har jag använt mig av intervjuer och litteraturgenomgång.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i Luleå kommun från 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling både internationellt och nationellt. De frågeställningar som, utifrån syftet, har varit relevanta för oss i den här studien har varit följande: När och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder använde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till Luleå kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i Luleå kommun, när det gäller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att påverka människorna i Luleå kommun vid omröstningen gällande spritförbudet år 1922? Metoder som kommit till användning för att kunna besvara de nyss nämnda frågeställningarna har varit både kvalitativa, genom studier av både litteratur och otryckta primärkällor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av världen.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Traditionell marknadsföring och reklam i tidningar och på TV minskar, medan tilltron till word of mouth som informationskälla har ökat. Forskare har gjort en differentiering mellan så kallad organisk och konstruerad word of mouth där skillnaden ligger i att den förstnämnda uppstår naturligt ur en positiv upplevelse, medan den senare varianten sker som ett resultat av ett ekonomiskt utbyte med en tredje part. Det största företaget i Sverige som använder sig av konstruerad word of mouth som marknadsföringsstrategi är det webbaserade företaget Buzzador. Få studier har gjorts gällande word of mouth ur den utövande individens perspektiv. Syftet med denna studie är således att kvalitativt intervjua privatpersoner som är medlemmar på Buzzador för att undersöka deras upplevelser av tjänsten och uppkomsten av eventuella dilemman rörande deltagandet i konstruerad word of mouth.

Under de senaste tre åren i Sverige, har debatten varit intensiv angående livsmedelstillsatser i vår mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram är några av medieaktörerna som ifrågasatt varför livsmedelsproducenter använder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhållningssätt till tillsatser. Syftet har varit att få en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rådande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.

Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik.

Under 1930-talet och fram till andra världskrigets slut framträdde auktoritära ideologier i det politiska livet i Sverige och Norrbotten. Syftet med denna uppsats är att granska dessa ideologiers utbredning och väljarstöd, med tyngdpunkt på nationalsocialismen, i Sverige i stort och sedan i Norrbotten och i Piteåbygden under denna tid. Jag granskar även kommunismens utbredning i Sverige samt undersöker hur stort stöd de hade bland väljarkåren i Norrbotten och i Piteåbygden. Jag har räknat antalet medlemmar/anhängare av nationalsocialismen i Norrbotten som finns registrerade i medlemslistor och partimatriklar och jämfört dessa siffror med Sverige i stort vid denna tid. Detta kan dock bara ge en övergripande bild av antalet medlemmar då det inte finns några fullständiga matriklar över partimedlemmar, med undantag för ett parti, utan endast listor på de "obligatoriska" jul- och nyårshälsningar som anhängarna skickade in till partiernas tidningar för att visa sitt stöd.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar utformningen av Frälsningsarméns tidning Stridsropet över viss tid, samt hur tidningens policy styrt det redaktionella arbetet Dessutom har jag försökt visa vilket utrymme chefredaktören har att påverka innehållet och vilken ledarskapsstil denne tillämpat. Med hjälp av både kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks Stridsropet under fyra olika chefredaktörer, vilken typ av artiklar som publiceras samt hur de fyra chefredaktörerna förhåller sig till den av ägaren fastställda policyn. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Andersson Odéns (2001) teorier om redaktionell policy. Resultatet från intervjuerna visar att chefredaktörerna följer den övergripande redaktionella policyn som är norm för alla Frälsningsarméns tidningar med namnet Stridsropet (engelska War Cry) över hela världen. I intervjuerna framkommer även att varje chefredaktör har relativt stor frihet att utforma innehållet i tidningen efter egna intentioner och intressen.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen?Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor.