Koncernmässig Goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall fastställas är ett omdiskuterat ämne. En fråga som debatteras är harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen på området går. Två svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin Goodwill på upp till 40 år trots att det i Sverige är rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 år. De motiverar de avskrivningstider som sträcker sig i spektrat 20 till 40 år med att motiven till förvärven, som gett upphov till Goodwillen, var strategiska. Valet av så långa avskrivningstider är kontroversiellt.

Denna studie behandlar nedskrivning av Goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för Goodwill är manuellt insamlat från de företag där Goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

The purpose of this master thesis was to examine how the corporations quoted on the A-list on the Stockholm Stock Exchange were affected by the introduction of IFRS 3 Business Combinations. Their opinion about the accounting rule and the acquired Goodwill in particular was focused as well. The authors wanted to see if there were any changes in ROE, return on equity, after the introduction of the new accounting standard.Data for this study was collected through interviews, questionnaires and annual reports. Interviews were held with corporate accounting managers of Assa Abloy, WM-data, Electrolux, Ericsson and SCA. Questionnaires were sent by e-mail to 50 companies and were answered by 30 of them.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Syftet med vår uppsats är att utreda var utrymme för subjektivitet finns när svenska företag skall redovisa sin Goodwillpost enligt de nya IFRS/IAS reglerna. Syftet är även att undersöka hur företagen skall göra för att minska subjektiviteten och göra redovisningen mer jämförbar enligt de grundläggande principerna. Vi har i vårt tillvägagångssätt använd oss av en kvalitativ metod, denna har vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Det finns inte några befintliga teorier och därför har vi utgått från verkligheten. Vi har arbetat med en öppen ansats utifrån ett förstående och förklarande syfte, en induktiv strategi.

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av Goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva Goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i Goodwillposten, då Goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på Goodwill.

The purpose of this study is to examine the critically raised concern on whether the Liberal party of Sweden, in policies regarding the compulsory school, really represents a liberal policy or if it actually functions more as an ambassador for conservative ideals. An ideology analysis is employed for the purpose of answering the research question, which asks if the party?s changed viewpoint on the compulsory school between the years of 1990 and 2010 could be understood in terms of an ideological alternation. The analysis is carried out by an examination where the party?s policies are linked to common definitions of the two political ideologies, with the assistance of an analytical tool consistent of a series of educational philosophies.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

The problems and the opinions regarding accounting of Goodwill have always been an issue. In the search for a more standardised accounting standard IASB made a series of changes with the implementation of IFRS/IAS, which means that all companies who are listed on any stock exchange in Europe have to follow these new standards. During the process IASB wanted some feedback from the users to get a better understanding of how different participants in the economic market would respond to a number of questions regarding different changes in the accounting. In total IASB got 126 responses for the 'Comment Letters' (CL) they sent out.This paper aims to review these CL and examine how different participants will stand on different questions, mainly regarding the elimination of the pooling method and if Goodwill is to be amortised but also any opinions regarding the implementation of the impairment tests. The present study comprises 126 CL, which represent participants from all the corners of the Earth.

PurposeThe purpose of this study is to examine the companies on Nasdaq OMXS Large and Mid Cap to see if there are interesting patterns regarding their WACC assumptions, used when performing impairment tests on Goodwill, during 2007-2009. If so, can we explain these patterns? MethodWe have gathered information about the WACC assumptions presented in the annual reports of the 133 companies that were listed on OMXS Large and Mid Cap during the spring of 2011. To complement this quantitative information we have also conducted an interview with Peter Malmqvist and contacted eight of the companies that were in the study.ConclusionWe can conclude that not all companies present their WACC assumptions in the annual report, even though IAS 36 states that this should be done. Of the 45 companies that were included in our study, eight had lowered their WACC during 2008 and increased it in 2009.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av Goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till Goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring Goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om Goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av Goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av Goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra Goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring Goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.