The purpose of this study is, on the basis of institutional theory, to contribute with moreunderstanding about resistance to management accounting change and also to survey reasonsfor the resistance and how to cope with the resistance.The study is a qualitative case study and semi-structured interviews have been used tocomplement the study?s theoretical area, consisting of scientific articles.The conclusion from the study is that resistance to management accounting change can beunderstood and explained by the institutions of each organisation and its underlying structures. Afurther conclusion is, with the structures in mind there are many reasons for resistance and alsomany ways to cope with the resistance. A model has been produced in purpose to createunderstanding and to survey the resistance to management accounting change..

Background: Charity and other non-profit organizations have traditionally not been subject to any particular regulation enforced by Swedish law. Recently though, accounting standards have been altered which, through the new "Bokföringslagen" as of first of January 2001, have affected accounting standards for non- profit organizations. One of the implications which the new"bokföringslagen"has for non-profit organizations in Sweden is the link which it establishes with other accounting regulations enforced by the "Årsredovisningslagen". This link will, in turn, determine which rules that apply for any particular organization. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how accounting regulations are handled by Swedish non-profit organizations.

Bakgrund: Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förändringar gentemot tidigare redovisnings regler i Sverige. Från och med 1 januari år 2005 skall alla börsbolag gå över till IFRS 3 Business Combinations. Detta innebär att goodwill inte får skrivas av så som det gjorts tidigare. Nu mer måste det årligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.Diskonteringsräntan används vid impairment test av goodwill och är en viktig faktor vid nuvärdesberäkningar av kassaflöden.Problem: Noterade börsbolag utför ett impairment test av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill är aktuellt eller inte. Diskonteringsräntan är en viktig faktor vid Impairment test.

The study tries to increase the understanding of the phenomenon known as the Big bath, on the question whether the market accepts Big bath accounting principle or not. Big bath is an accounting theory meaning that a company is likely to increase its impairment in a specific year. This could be as a reaction on a change in the leadership, a depreciation of the result or maybe an external decrease in demand. Through a quantitative survey of the market it is examining whether the companies themselves are inclined to use the procedure and if the stock market accepts it. The study concludes that Big bath similar procedures are a fairly common accounting practice and that the stock market does not seem to mind. .

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Nya redovisningsstandarder har antagits av EU. Förvärvade övervärden, goodwill, ska inte längre skrivas av planmässigt utan nedskrivningstestas. Vi har genomfört en undersökning för att ta reda på hur de Svenska företagen redovisar sin användning av de nya reglerna och kommit fram till att det skiljer sig åt mellan företag. Vi har också gjort en jämförelse mellan nya och gamla regler för att se hur företagens redovisningar påverkats av regeländringen. De siffror som företagen redovisar med de nya reglerna ser i en övervägande del av fallen bättre ut på pappret.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gällande goodwill kräver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill årligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras på framtida ekonomisk försämring av kassaflöden. Således bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan länder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika länder.Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förväntade framtida kassaflöden i enlighet med rådande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar även om det finns skillnader gällande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgränsningar: Undersökningen fokuserar enbart på den amerikanska och svenska marknaden.

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.The authors? aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor?s works could be affected.

Following the implementation of IFRS with yearly impairment tests, the question of correlations and causalities between impairments and investors? decision making is gaining interest in academia. This essay will study the relationship between significant goodwill impairments, communicated on the Nasdaq OMX Stockholm webpage between the years 2005-2009, and the impact those announcements have had on investors? decision making. Furthermore, the causality behind the impairments will be in focus.

The purpose of this thesis was to investigate whether accounting quality is a priced factor by investors. The event studied is the release of year-end result and the release of the annual report. To assess accounting quality a sample of 30 companies listed on the Stockholm Stock Exchange during 2003 to 2007 are studied. We assess accounting quality by the absolute size of discretionary accruals using the modified Jones model developed by Dechow et al. (1995).

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.