Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade.

This thesis studies the customer relationships and customer accounting methods used by a Swedish fashion company. The aim is to test the empirical applicability of the relationship based framework developed by Lind and Strömsten and to explain potential differences between empirical observations and theory. The framework is based on the categorization of four customer relationship groups and the appropriate customer accounting methods to be used for each relationship. The fashion company, that recently assessed the profitability of its customer base in an aim to implement a new customer strategy, is the object of the qualitative case study. The case study reveals that all customer relationships are to be found at Whyred, except the connective customer relationship.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

This essay examines the process of fair value accounting of financial assets in a Swedish commercial bank, in contrast to the theoretical approach stated by IASB. The theoretical background contains a review of the academic standpoint on fair value accounting and historical cost accounting, a detailed description of fair value accounting according to current and future IASB regulation and on the American FAS 157 regulation. The empirical case study describes the process of valuing and classifying financial assets into level 1 and level 2 of the fair value hierarchy. The analysis describes how the legal requirements for classification are interpreted and applied in practice when valuing bonds and derivatives. The authors provide an explanation as to why the majority of financial assets are valued mark to model rather than mark to market as well as a suggestion on how the share of market valued assets can be increased..

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvärv, längre skrivas av. Istället ska goodwill årligen nedskrivningsprövas, något som baseras på av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar än vad många förväntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar inträffat under åren 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig får återföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fått fördröjda effekter i de svenska börsbolagens räkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.Avgränsningar: Studien avgränsas till de 141 bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under år 2010 till 2011 och har kalenderår som räkenskapsår. Studien behandlar inte direkt företagsförvärv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar på årliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data från bokslut och noter i årsredovisningar för år 2010 och 2011 från bolagen i urvalet.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Bakgrund och problem: Från år 2005 har reglerna avseende goodwill förändrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit årliga avskrivningar av goodwill, vilket inte är tillåtet längre, utan numera ska årliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat ämne på grund av de få nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förändringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste åren. Tvärtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det i finanskrisens spår går att urskilja några mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhållanden mellan goodwill och utvalda poster från företagens balans- och resultaträkningar.Avgränsningar: I uppsatsen undersöks företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag från listan finns inte representerade i undersökningen på grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet räkenskapsår.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags årsredovisningar under de undersökta åren 2007-2010.

The number of studies on IFRIC 15 is very limited. The available studies have either been conducted before the introduction of IFRIC 15 or at an early stage of the implementation. This study examines IFRIC 15s practice from a longer perspective. The purpose of this study is to explain the effect that the interpretation IFRIC 15 has had on accounting objectives and qualitative characteristics of the revenue recognition of Swedish construction companies. The study will also analyze whether the construction companies has changed their perception of IFRIC 15 after applying it form a longer time perspective.

Avskrivning av goodwill är en kontroversiell redovisningsfråga som har utmanat normgivarna under en längre tid. I och med redovisningens utveckling har synen på goodwill förändrats. Spridningen av det anglosaxiska synsättet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas på ett enhetligt sätt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs när de två normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillämpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder är IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

Inledning: Mycket diskussion har förts kring nedskrivningsprövningen av goodwill och de tydliga element av subjektivitet och bedömning som den präglas av. Då mer subjektivitet kännetecknar värderingen av goodwill än andra tillgångsposter leder det till att ledningen kan påverka nedskrivningen i större utsträckning än vad gäller nedskrivningen av andra tillgångar. Syfte: Studien syftar till att jämföra en teoretiskt framräknad diskonteringsränta och företagens egna diskonteringsränta, och en eventuell skillnad mellan dessa diskonteringsräntor. Ett antal förklaringsvariabler kommer undersökas för att se om dessa kan förklara en eventuell differens.Metod: I studien har en kvantitativ undersökningsmetod använts där redovisningsmässiga siffror har hämtas in samt studerats med hjälp av CAPM-modellen.Analys och slutsats: Analysen fastställer att det förekommer en skillnad mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta. Studiens slutsats är att det som är mest bidragande till de kraftiga skillnaderna mellan diskonteringsräntorna är utformningen av IAS 36. Detta beror till största del på att värderingen av goodwill baseras på osäkra antaganden och bedömningar. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie men över en längre tidsperiod eller undersöka andra faktorer i nedskrivningsprövningen än diskonteringsräntan.

According to the current regulations described in IAS 27 - Consolidated and Separate Financial Statements, an investment company is required to consolidate all entities that it controls. However, this thesis outlines the creation of a new system, where those entities are instead measured at fair value, taking changes in fair value into account in the income statement. By recalculating the consolidated accounts for five major investment companies in accordance with the new system, this investigation concludes that the new system would provide investors with more relevant but less reliable accounting information. In addition, the historical financial performance of Investor, Industrivärden, Ratos, Kinnevik, and Lundbergföretagen, is evaluated using their recalculated consolidated financial statements. The evaluation indicates that the overall volatility in the companies' consolidated financial statements would have been higher during the time period 2005-2009, in comparison to official reports..

Goodwillposten är ett mycket omdebatterat område inom redovisningen då värderingsmetoderna som tillämpas har stora inslag av subjektiva bedömningar. I Balans belyser Lennartsson börsens krav på ökad transparens inom området och vid tillämpningen av IAS 36, där Buisman även konstaterar att standarden tillåter stora inslag av subjektivitet[1]. En undersökning gjordes av Carlin och Finch 2008 då de granskade 105 australienska företag och deras val av diskonteringsräntor vid nedskrivningsprövning av goodwill. Man valde att med hjälp av CAPM räkna fram teoretiska diskonteringsräntor för varje enskilt företag, dessa jämfördes med företagens redovisade diskonteringsräntor för att undersöka om räntenivån var satt på en opportunistisk nivå för att påverka det redovisade resultatet. Med detta som grund anser vi att det är av intresse att studera om det finns ett bakomliggande opportunistiskt beteende hos företagen noterade på OMX Large Cap vid nedskrivningsprövning goodwill.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

AbstractTitle: How has IAS 38 affected accounting in small and large companies?A study of the differences in the accounting of financial ratios between small and large companies.Authors: Jasmine Choudrey & Rana QadriMain Course: Business EconomicsThe aim of this study is to make a comparative examination between small and large companies in Sweden and to analyse how accounting of intangible assets has been affected or changed due to the introduction of the new accounting recommendations and IAS 38.Main theory: There are no theories available on these type of researches due to the fact that the introduction of the IFRS is relatively new. Instead the essay discusses facts about the financial ratios and IFRS as a starting point for the study.Method: The examination will be a combination of both quantitative and qualitative techniques. The quantitative part will be based on statistics and financial ratios from the different companies annual reports. These financial ratios will be analyzed by performing a confidence interval.

Since the implementation of the revised IAS-1 in January 2009, the income statement has changed in order to include what is called dirty surplus accounting flows (DSF). Using data for the period 2005-2009 regarding large cap companies listed on the OMX Stockholm we identify DSF in Swedish accounting. First, we present some descriptive statistics on aggregated and individual DSF in Sweden. We find that aggregated DSF and individual items related to securities are significantly positive over time. Second, we perform a regression on returns to test for value relevance and find that aggregated DSF and individual items related to currency translation differences and cash flow hedges are value relevant in explaining returns.