Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3.

The purpose of this qualitative study has been; how social bonds are interlaced between the social worlds contained within the analytical division of ?outside Internet? and ?within Internet?. What happens with the social bond as the individual oscillate between this analytic bisection? This purpose raises important questions of the use of Internet in everyday life.A new stance is taken toward studying the Internets integration into everyday life. The focus is adjusted to the importance of emotions.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för unga människors föreställningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvägagångssättet har inspiration erhållits från metoden Grundad teori. Urvalet har bestått av tio respondenter mellan 17-22 år med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kärnkategori är kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som påvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Provanställning är något som just nu diskuteras i media, dess ökning och eventuella förändring. Men varför använder ett företag sig av provanställda, hur påverkar den nyanställda som har denna anställningsform och vad kan uppstå för problem?Vi vill med denna uppsats försöka förklara hur våra respondenter ser på provanställ-ningar, och andra anställningsformer, samt undersöka om det blir någon förändring hos de individer som får en tillsvidareanställning efter att de ha haft en provanställning.Uppsatsen empiri baseras på tolv öppna tematiska intervjuer med fyra chefer, fyra anställda som nyligen gått från en provanställning till en tillsvidareanställning samt fyra personer som just nu är provanställda.Teori och empiri kring de förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden de senaste 20-30 åren redovisas. kontraktsteori, teori om rational choice samt Goffmans teorier har även använts.Resultatet tyder på att nyanställda alltid måste testas innan organisationer ger de en tillsvidareanställning. Det man tittar efter är bland annat hur de fungera med övriga i organisationen och om det klarar av sina uppgifter.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Uppsatsens syfte är att undersöka fyra interners upplevelser och erfarenheter av att vara pappor och sitta i fängelse. Hur upplever de intagna fäderna sitt faderskap under verkställighetstiden som avtjänas på anstalt och på vilket sätt förändras deras upplevelse under tiden i jämförelse med tiden före frihetsberövningen? Upplever de att kriminalvården uppmuntrar till bättre föräldraskap och i så fall på vilket sätt? Finns önskemål på hjälp från kriminalvårdens sida för en förbättrad kontakt med barnen? På vilket sätt? Efter att ha genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra interner med barn på en medelstor anstalt i Sverige, har en analys gjorts av den insamlade empirin. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt på faderskap samt ett rollteoretiskt perspektiv, har empirin presenterats och analyserats. En presentation av kriminalvården har haft till syfte att underlätta förståelsen för internernas upplevelser.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.